Trädgård à la Rosenholm

Vinterträdgård – istället för torp

Kanske du också tillhör dem som gärna skulle vilja ha ett stort, ljust uterum att njuta av, omgiven av växter från fjärran länder? Den drömmen har Thomas och Anna-Lisa Julin i Forsa, Hälsingland redan uppfyllt, även om det inte var tänkt så från början.

Text och bild: Dan Rosenholm (2007)

Thomas Julin ville köpa ett torp. Anna-Lisa, hans hustru, var tveksam och tyckte att det fanns risk att de skulle dra på sig för mycket jobb. Istället byggde de en alldeles egen vinterträdgård – exotiskt grön året om.

Thomas Julin ville köpa ett torp. Anna-Lisa, hans hustru, var tveksam och tyckte att det fanns risk att de skulle dra på sig för mycket jobb. Istället byggde de en alldeles egen vinterträdgård – exotiskt grön året om.

Upprinnelsen var att Thomas ville köpa ett torp. Han önskade sig någonstans att vara på somrarna, ett ställe i det gröna där man kunde känna sig lite friare. Anna-Lisa var lite tveksam. Hon tyckte det fanns en risk att de skulle dra på sig för mycket jobb.

– Vi diskuterade både hit och dit, berättar Anna-Lisa. Visst skulle det vara trevligt att göra något utöver det vardagliga under sommarhalvåret. Men vad? Meningen var ju att vi skulle koppla av.

Till slut kom de på lösningen, ett sommarhus på tomten. Men inte en liten stuga som står för sig själv utan en vinterträdgård där man vistas bland buskar och blad även när det är kallt ute.

 I direkt anslutning till vinterträdgården ligger uteplatsen omgiven av robusta buskar och perenner. I förgrunden bäddar rödblommig alunrot, Heuchera, in en kärleksört, Hylotelephium telephium, som ännu ej slagit ut.

I direkt anslutning till vinterträdgården ligger uteplatsen omgiven av robusta buskar och perenner. I förgrunden bäddar rödblommig alunrot, Heuchera, in en kärleksört, Hylotelephium telephium, som ännu ej slagit ut.

I ett av vinterträdgårdens hörn står en vindruva nedgrävd i jorden. Den har en idealisk tillvaro med varma, soliga somrar, svala vintrar och stort utrymme för rötterna. Sällskapsdam är en bronsstaty, en födelsedagspresent till Thomas. Vilstolen gör det till ett bra ställe även för oss människor.

I ett av vinterträdgårdens hörn står en vindruva nedgrävd i jorden. Den har en idealisk tillvaro med varma, soliga somrar, svala vintrar och stort utrymme för rötterna. Sällskapsdam är en bronsstaty, en födelsedagspresent till Thomas. Vilstolen gör det till ett bra ställe även för oss människor.

Platsen var given. På den södra gaveln av deras en och en halvplansvilla fanns enbart en trist gräsmattestump. Det var där uterummet skulle placeras. Hade de frågat en arkitekt hade svaret blivit detsamma. Oftast är det bäst att lägga påbyggnader mot gavlarna, då blir inte husets uttryck förstört. Eftersom de redan bestämt sig för att det skulle vara rymligt fick det uppta hela den befintliga gräsmattan, med samma bredd som huset.

Ljust ville de också ha, både för växterna och för sin egen skull. Förutom två korta snuttar av tegelvägg som stack ut från huset lät de alla ytterväggar vara glasade. Som skydd mot kylan använde de konventionella treglasfönster. Av liknande skäl blev det ett riktigt tak, tätt, välisolerat och starkt nog att bära snön. Till golv valde de skifferplattor lagda direkt i sand.

Stort, ljust och öppet vill Thomas och Anna-Lisa ha i sitt uterum. Växterna har fått mycket plats för rötterna och det är nära ut till trädgården. Den gröna säsongen blir mycket längre.

Stort, ljust och öppet vill Thomas och Anna-Lisa ha i sitt uterum. Växterna har fått mycket plats för rötterna och det är nära ut till trädgården. Den gröna säsongen blir mycket längre.

Trädgård för vinter och vår

Vad kallar man ett ljust, uppvärmt uterum fyllt av stora, exotiska växter? Vinterträdgård, vad annars? Och lyckat blev det, en så angenäm plats att hela första vintern höll de varmt och skönt där. Vilket däremot inte var lika lyckat.

– Växterna mådde dåligt, berättar Anna-Lisa. De behöver en svalare period när det är som mörkast ute. Numera håller vi ungefär 5–8 grader under större delen av den kallaste årstiden.

Istället nöjer de sig med att värma upp kring juletid. Julaftonen avnjuter de i tropisk grönska, ibland med utsikt över snöiga fält. Men som bäst är det lite längre fram på säsongen.

– Der är under vårvintern och den tidiga våren det är som mest nytta med ett uterum, säger Thomas. Senare på säsongen vill man vara utomhus. Och så har vi faktiskt bestämt en viss dag när våren kommer till vinterträdgården, det är den 14 februari. Då börjar ljuset komma tillbaka.

Härligt, visst! Men en annan fråga blir oundviklig. Det går väl åt en massa extra energi?

– Nej, det verkar inte alls så, svarar Thomas. Vi värmer både hus och vinterträdgård med pellets, och jag kan inte märka någon skillnad i åtgång. Det beror antagligen på att värmen från solinstrålningen tas tillvara tack vare den noggranna isoleringen.

Vackra blad och goda frukter
Till pojken som petar näsan hör en anekdot. Under 1800-talet var Thomas morfars far ute och vandrade i Stockholm tillsammans med en konstnär. De passerade en grabb som stod och petade sig i näsan när Thomas anförvant lär ha sagt: ”Vilken bild, det där skulle man göra en staty av”. Så blev det och den finns kvar i familjens ägo.

Till pojken som petar näsan hör en anekdot. Under 1800-talet var Thomas morfars far ute och vandrade i Stockholm tillsammans med en konstnär. De passerade en grabb som stod och petade sig i näsan när Thomas anförvant lär ha sagt: ”Vilken bild, det där skulle man göra en staty av”. Så blev det och den finns kvar i familjens ägo.

För växter har ett frostfritt men svalt uterum många fördelar jämfört med uppvärmda utrymmen. Viktigast är att temperaturen är låg under vintern, samtidigt som växterna får en hygglig mängd ljus. En annan stor fördel är att det går att odla storvuxna plantor direkt i marken eller i stora lådor, det ger dem tillgång till vatten och näring på ett helt annat sätt än i små krukor. Med hjälp av gröna fingrar blir det härligt lummigt.

I uterum trivs fikon utmärkt. Med svala vintrar och varma, ljusa somrar växer de så det knakar och ger gott om frukt.

I uterum trivs fikon utmärkt. Med svala vintrar och varma, ljusa somrar växer de så det knakar och ger gott om frukt.

Goda frukter och bär är lika tacksamma att odla under tak som utomhus. I de två yttre hörnen har Anna-Lisa och Thomas placerat varsin vinranka som svingar sig upp mot taket. Redan till midsommar brukar druvsskörden börja, samtidigt som vi andra i bästa fall gräver upp färskpotatis. Men en av plantorna funderar de faktiskt på att ta bort, druvorna är inte tillräckligt smakliga.

I en rejäl kruka står ytterligare ett vin planterat. Var kommer den ifrån?

– Vi kallar den Rödika, berättar Thomas. Om man uttalar det sakta så låter det som röd-ICA. Det var nämligen så att det fanns en bit kvar av stammen på en druvklase vi köpte på ICA. Vi planterade den och nu har den vuxit upp och ger goda röda vindruvor, men vi har ingen aning om vilken sort det är.

Men det finns fler ätliga växter hemma hos dem. Av fikon finns det både en ungersk sort och ett storvuxet, så kallat, Bornholmsfikon. Två skördar brukar det bli per år, förra våren blev det 65 fikon, inte dåligt.

Kiwin, Actinidia deliciosa, är tjusig, men riskerar ändå att åka ut. Den varken blommar eller ger bär. Kanske ett taggfritt, storfruktigt björnbär får ta dess plats? Frukt ger däremot  persikoträdet, som är självfertilt. Men eftersom det inte finns några insekter som pollinerar inomhus brukar Thomas hjälpa till med det någon gång under mars.

Blommande växter hör naturligtvis också hemma i en vinterträdgård. Tidigt på våren, står både kamelia och praktmagnolia i blom. I en av odlingslådorna växer en bougainvillea ända upp till taket. Som sällskapsdam har den en texensis-klematis av sorten ‘Princess Diana’ som ger blommor oavbrutet från tidig vår ända in på hösten. Och naturligtvis finns det Afrikas blå lilja, Agapanthus praecox, den är svår att leva förutan. Ett träd som i sin naturliga miljö blommar fenomenalt vackert är jakaranda. Den växer så att det knakar men nöjer sig med att visa upp ett bedårande bladverk, mer kan man inte begära av ett storvuxet träd nedklämd i en kruka.

En plats för en kort siesta hör hemma i ett uterum. I en vrå bakom en bit kvarvarande tegelvägg har Anna-Lisa och Thomas placerat en riktig säng. Där kan man sussa ostört med den svaga doften av grönska och varm jord i näsborrarna.

En plats för en kort siesta hör hemma i ett uterum. I en vrå bakom en bit kvarvarande tegelvägg har Anna-Lisa och Thomas placerat en riktig säng. Där kan man sussa ostört med den svaga doften av grönska och varm jord i näsborrarna.

Lika frodigt ute som inne

Rakt i söder framför vinterträdgårdens stora glasytor har Anna-Lisa och Thomas placerat en uteplats med storslagen utsikt över landskapet. I slänten nedanför har de anlagt en skimrande rabatt med stäppsalvior, kantnepeta, glansmiskantus, rosenflockel, smällspirea, japansk magnolia och andra stolta växter. Allt självfallet väl synligt inifrån.

Strax utanför en av vinterträdgårdens entréer finns ett annat blickfång, en damm, kantad av frodiga perenner och buskage. I dammen, som anlades för ungefär 15 år sedan, simmar koikarp och guldfisk. Avkopplande och smakfullt. Tittar man sig omkring inser man snart vilka som är favoritväxterna.

– Utomhus är det skuggväxter som astilbe och funkior jag gillar bäst, säger Anna-Lisa. Det är variationen i bladverken som är viktigast, blomningen är inte lika betydelsefull.

Vegetationen väller ut över dammens kanter. Astilbe av okänd härkomst samsas med funkior som 'Fringe Benefit' och 'Gold Standard', liksom ormbunkar och dagliljor. I bakgrunden klättrar klematis 'Södertälje' i en ligustersyren.

Vegetationen väller ut över dammens kanter. Astilbe av okänd härkomst samsas med funkior som ‘Fringe Benefit’ och ‘Gold Standard’, liksom ormbunkar och dagliljor. I bakgrunden klättrar klematis ‘Södertälje’ i en ligustersyren.

Stora, frodiga, rosa pelargoner i krukor är placerade på uteplatsen framför vinterträdgården. De fungerar både som avgränsare och blickfång. Sorten heter ’Mårbacka’.

Stora, frodiga, rosa pelargoner i krukor, placerade på uteplatsen framför vinterträdgården, fungerar både som avgränsare och blickfång. Sorten heter ’Mårbacka’.

Då ska man kanske tillägga att hennes astilbe inte alls verkar bry sig om hennes åsikter utan blommar alldeles sagolikt både kring dammen och på flera andra ställen i trädgården. Vilka sorterna är går inte att reda ut. När Anna-Lisa köpte dem för tre decennier sedan valde hon helt enkelt de som var snygga, på samma sätt som vi alla ibland gör, och sedan tänkte hon inte mer på det.

När man vandrar runt på tomten står det klart att omgivningen är lika viktig som inredningen, med frodig vegetation, färgglada blommor och en strålande utsikt. Ute och inne hör ihop. Hemma hos Anna-Lisa och Thomas har de lyckats med båda.

På kirgislök, Allium aflatunense, blir bladen ganska fula redan innan de blommat klart. Anna-Lisa har löst problemet genom att plantera kirgislöken under perenner som har täckande blad och kommer lite senare, i det här fallet funkior strax framför dammen. Simsalabim, det osköna döljs medan de vackra fröställningarna framhävs. Bra kombination att ta efter.

På kirgislök, Allium aflatunense, blir bladen ganska fula redan innan de blommat klart. Anna-Lisa har löst problemet genom att plantera kirgislöken under perenner som har täckande blad och kommer lite senare, i det här fallet funkior strax framför dammen. Simsalabim, det osköna döljs medan de vackra fröställningarna framhävs. Bra kombination att ta efter.

Anna-Lisa och Thomas sju bästa tips för uterum