Det finns många sätt att påverka hur blicken söker sig runt i en trädgård. Förutom trädgårdsrum, blickfång och utblickar finns flera knep för att förändra och förbättra. Många härstammar från metoder som användes i renässansens och barockens storvulna trädgårdsparker. Ändå fungerar de precis lika bra i moderna trädgårdar av radhus- och villastorlek. Trots avsevärd storleksskillnad mellan nutidens och dåtidens trädgårdar är ägarens främsta önskemål vanligtvis detsamma: att få ytorna att verka större än de egentligen är.
En effektiv användning av falskt perspektiv skapade Rudolf Abelin i vattenträdgården på Norrvikens trädgårdar. Avsmalningen in mot vattenfallet är kraftig, men svårupptäckt.
Falska perspektiv
Genom falska perspektiv kan det visuella intrycket av ett områdes längd öka. Metoden utgår ifrån hur människoögat uppfattar perspektivlinjer, storlek och färg i relation till avståndet. Ett falskt perspektiv kan vara att låta något, till exempel en gång, smalna av längre bort fysiskt, på riktigt alltså.
Falska perspektiv fungerar lika bra i liten som stor skala. Genom att gången, hemma hos Per Friberg i Bjärred, successivt smalnar skapas ett intryck av ökat djup.
För när vi tittar på något som försvinner mot fjärran ser det smalare ut längre bort. Att det ökande avståndet skapar intrycket av avsmalning vet alltså både du jag. Med falska perspektiv använder vi hjärnans naturliga koppling mellan avsmalning och avstånd. Perspektivlinjerna lurar betraktaren till att tro att djupet är större än det är.
Falskt perspektiv kan också skapas genom att plantera stora växter i förgrunden och använda mindre med samma form längre bort. Eftersom vi är vana vid att saker ser småttigare ut på avstånd kommer vårt öga att vid en snabb blick uppfatta alla plantor som om de i själva verket vore lika stora. De mindre ser så ut att vara längre bort.
Med de stora bladen på den äkta kastanjen, Castanea sativa, i förgrunden och de små bladen på murgrönan, Hedera helix, som klättrar i buskaget längs siktlinjen in mot lusthuset,
förstärks intrycket av avstånd. Sekvensen ljus–mörker–ljus längs siktlinjen förstärker effekten ytterligare. Bild från Sven-Ingvar Anderssons skånegård i Södra Sandby.
På samma sätt kan vi utnyttja ögats koppling mellan färguppfattning och avstånd. Starka färger långt borta ser blekare ut än motsvarande färger på närmre håll. Därför kan du förstärka djupverkan i din trädgård genom att placera starka färger i förgrunden och sedan låta dem blekna längre bort. Även växternas textur kan användas för olika avståndsintryck. Växter med blanka blad uppfattas som närmare än de med matta.
Ett falskt perspektiv ska naturligtvis placeras så att det betraktas från den plats du vistas mest, till exempel uteplatsen. Från det andra hållet kommer det falska perspektivet att ge motsatt verka, avståndet upplevs som kortare.
Krapperups slott
I Krapperups slott smalnar den grusade gången av mot fjärran.
I Krapperups slotts stora och vackra parkanläggning på Kullahalvön i Skåne används visuella knep flitigt. Häckinfattade rododendronplanteringar kantar den grusade gången som tydligt syns smalna av mot fjärran. Avståndet fram till den funkiakantade dammen och den vita bänken ser längre ut än det egentligen är. Från det här hållet döljs också de nedåtgående trapporna.
Ett par eller flera blickfång i serie styr effektivt både blickens och benens vandring.
Kommer man närmare öppnar sig blickfånget, den cirkelrunda dammen med den enkla fontänstrålen, för att smalna av igen innan man når nästa blickfång, den vita bänken i betydligt mindre skala. Ett par eller flera blickfång i serie på det här sättet styr effektivt både blickens och benens vandring genom trädgården.
Från andra hållet blir effekten den motsatta, avståndet upplevs som kortare.
När man studerar samma siktlinje från det andra hållet blir effekten den motsatta. Nu smalnar inte gångens linjer av, trappan ser jämnbred ut och avståndet upplevs som mycket kortare. En lång sluttande gång har förvandlats till en kompakt, ganska bred och pampig trappa.
Använd diagonalen
Ett effektivt sätt att visuellt förstora trädgården är att utnyttja tomtens diagonal, vi utnyttjar då att en yta alltid är längst på tvärsen. Genom att placera gångar och öppningar så att vår blick dras mot diagonalen får man maximal djupverkan. Kombineras den diagonala designen med andra förstorande tricks kan rena underverk skapas när det gäller att få oss att uppleva trädgården som större än den egentligen är.
Trompe l’oeil
Ett annat sätt att lura ögat är att använda sig av ”trompe l’oeil”-effekter. Trompe l’oeil, som förövrigt betyder just lura ögat, kan skapas genom att till exempel en målning, låtsasdörr eller spegel skapar intrycket av ett trädgårdsrum längre bort som i själva verket inte finns. Det här är ett mycket effektivt sätt att få ett trädgårdsrum att verka större än det är. I mycket små stadsträdgårdar är det speciellt användbart.
En halvöppen port framför en grönmålad kuliss lurar ögat och ger en illusion av större djup i den lilla visningsträdgården ”Trompe l’Oeil Ouverte Porte”, designad av Kevin Cooper, på Chelsea Flower Show 2003. Liknande effekt kan skapas genom att använda en spegel i stället för kuliss i portöppningen.
Tänk på följande om du ska använda en spegel som trompe l’oeil i trädgården: Spegeln ska placeras på en skyddad plats för att fåglar inte ska lockas att flyga in i den. Ett sätt att åstadkomma ett bra, och ofta effektförstärkande, skydd är att låta en grind eller gallerdörr täcka spegeln helt eller delvis. Spegeln ska ställas så att man betraktar den från sidan, tittar man rakt in i den ser man sin egen spegelbild. Ett effektivt sätt att helt förta illusionen av ett extra trädgårdsrum. Planera noga vad som ska återspeglas. En garagevägg är inte särskilt lyckat som motiv för ett imaginärt spegel-trädgårdsrum. Träd eller andra växter med lite höjd bidrar däremot med fin djupverkan om de står en liten bit framför spegeln. Undvik en alltför solig placering för att inte få problem med bländande reflexer. Spegeln bör även vara skyddad mot regn för att inte bli fläckig och ful.
Öka djupet
Djupet i trädgården förstärks om bortre delen har en rundad form som gör att betraktaren tittar in i utbuktningen. Det kan till exempel vara en halvcirkelformad häck eller mur som får utgöra en välvd fond längst bort i trädgården. Det här är förövrigt samma visuella trick som utnyttjas på en teaterscen. Där förstärks djupverkan även av kulisser som sticker in diagonalt från sidorna. Ett knep man kan ta efter i trädgården genom att placera till exempel häckar och spaljéer på motsvarande sätt.
Både den välvda rabattformen och grupper av olika växter som delvis skymmer varandra bidrar till att skapa illusionen av ökat djup i visningsträdgården ”The Merill Lynch Garden”, designad av Xa Tollemarche & Jon Kellett, på Chelsea Flower Show 2003. Effekten blir allra starkast när man står en bit ifrån och mitt för den välvda rabattens centrum.
Genom att låta grupper av olika växter delvis skymmas av framförliggande växter, skapas ett visuellt större djup i en rabatt. En förutsättning för att kunna åstadkomma den här effekten är givetvis att rabatterna är tillräckligt djupa för att rymma mer än en växts bredd.
Djup och dramatik kan tillföras trädgården genom att ett ljust område betraktas från en mörkare plats, eller ännu bättre från en ljus plats som avlöses av en mörk innan blicken når det ljusa området. Just växelspelet mellan ljus och skugga bidrar generellt till att en trädgård känns större och rymligare. Placera växter och andra element så att alternerande områden av solljus och skugga skapas.
Ljusa växter och färgglada blommor i förgrunden och dova neutrala färger med en blå ton i bakgrunden bidrar till att öka djupet i visningsträdgården ”Lace and Tapestry”, designad av Kay Yamada, på Chelsea Flower Show De horisontella vitbrokiga kornellgrenarna som sticker fram från höger får trädgården att kännas bredare samtidigt som de ramar in blickfånget.
En halvhydda av flätad pil avslutar den engelska gången hos makarna Söderlund i Sundsvall. Rabatternas vindlande form och blocken av turkosblå glasbetong får blicken att löpa från sida till sida vilket visuellt breddar terrassen.
Olika typer av inramningar av trädgårdsbilden skapar också djupverkan. Det kan vara något så enkelt som en öppning i en häck, genom vilken man kan skåda in i nästa trädgårdsrum eller få en titt på det som finns utanför trädgården. Pergolor, portaler, grindhål, två krukor på ömse sidor om en gång och uppklippta fönster i häckar kan användas som djupförstärkande inramningar.
Repeterad användning av starka vertikala former, som till exempel cypresser på rad, får blicken att sugas mot horisonten och förstärker därför djupkänslan. Effekten fungerar både om den används i en formell symmetrisk allé eller i ett mer informellt sicksack mönster.
Horisontella linjer skapar en upplevelse av ökad bredd. Något så enkelt som långsmala trampbrädor i gräsmattan kan bidra till att trädgårdsrummet känns bredare. Bild från Träslottet i Arbrå, Hälsingland.
Öka bredden
Genom att införa element med starka horisontella linjer på tvären uppfattas en smal yta som bredare. En svag lutning kan utnyttjas för att införa ett par tvärgående låga trappsteg som, genom sin horisontella riktning, breddar trädgårdsrummet. Horisontella linjer kan även skapas från tvärgående, formklippta häckar, rabatter och plattor i en trädgårdsgång. Om växter med utbrett växtsätt väller in över en trädgårdsgång så att det skapas en ojämn kantlinje kommer den att upplevas bredare eftersom växternas horisontella växtsätt gör att blicken löper från sida till sida i stället för att direkt dras bort i gångens riktning.
Walter Bauers radhus
Från storskaligt till småskaligt. Den 300 kvadratmeter stora radhustomt på Lidingö som Walter Bauer utformade åt sig själv innehåller ett antal siktlinjer och öppnande vyer som gör att trädgården känns mycket större än den i verkligheten är.
Från uteplatsen i hörnet har man fri sikt längs diagonalen i Walter Bauers radhusträdgård.
Siktlinje mellan ingången till trädgården och uteplatsen.
Från uteplatsen i hörnet har man fri sikt längs diagonalen tvärs över tomten fram till ytterdörren. Fri sikt längs diagonalen, den längsta raka linjen inom ett rektangulärt område, är ett mycket effektivt sätt att få trädgården att kännas större.
Från uteplatsen går en annan siktlinje åt höger mot ingången till trädgården och en åt vänster efter tomtgränsen förbi äppelträdet, mot uteplatsen vid entrén.
Siktlinje längs tomtgränsen förbi äppelträd.
Från entrén går i sin tur en siktlinje ut mot ingången till trädgården och det angränsande grönområdet med gamla fruktträd. Walter Bauer, som utformade den gröna miljön för hela radhusområdet, såg till att fruktträden bevarades och utnyttjade utblicken mot dem för att skapa djup i den egna trädgården. Bra planering av både området och den egna tomten som manar till sentida efterföljd.
Siktlinje mot ingången till trädgården och angränsande grönområdet med gamla fruktträd.