Ett uttryck som proffsen använder för att välja växter som är anpassade till växtförhållandena är ståndortsanpassad plantering. Av oss amatörer kan det ses som ett något krångligare sätt att säga att man ska göra det lätt för sig i trädgården och anpassa sig till naturen. I smålandska Sävsjö, där den duktige och drivande parkchefen Stefan Lagerqvist arbetar, är de mästare på det. Där finns inte bara gröna lummiga planteringar med skugganpassade bladväxter utan också uttorkade grusbäddar med förtjusande växtkombinationer av torktåliga växter.
Varför ser inte vägslänter ut såhär överallt? Bland växterna märks det gracilt överhängande gräset grusslok. Melica ciliata, rosablommande brödranejlika. Dianthus carthusianorum, och de kryddiga växterna stortimjan, Thymus pulegioides, och hybridmejram, Origanum ‘Rosenkuppel’.
Det finns även en hel del stolt spirformade växter som passar i sol och torka. I förgrunden står mörkt kungsljus, Verbascum nigrum ‘Album’, en härdig växt som blir mellan 50–100 cm hög och fungerar långt upp i Norrland om det är väldränerat. Strax bakom den diskreta skönheten brun fingerborgsblomma, Digitalis ferruginea ‘Gigantea’, som blir något högre och anses vara halvhärdig.
Det går att plantera direkt i grus om man väljer rätt växter. En kamfermalört, Artemisia alba ‘Canescens’, tillsammans med fetblad, Sedum, i olika färger och brun taggpimpinell, Acaena microphylla ‘Kupferteppich’, i botten kanske kan vara en kombination som heter duga.