Trädgård à la Rosenholm

Utbrett

De flesta buskar har ett växtsätt som man i någon mån kan kalla utbrett. Sedan kan de vara vas- eller bollformade, små, höga, kompakta eller mer spretiga och glesa i sitt växtsätt. Ibland är det inte så lätt att dra en skarp gräns mellan vad som ska kallas upprätt respektive utbrett. Det finns en gråzon av både och. Hur en buske uppfattas avgörs ju också av hur den används och vad som finns runtomkring.

Buskar som är boll- eller kupolformade i sitt växtsätt drar vår blick ner mot marken medan de som är tydligt horisontellt utbredda drar blicken från sida till sida. Det här är effekter som är bra att ha med i beräkningen när man planerar var olika växter ska planteras En medveten placering av olika former kan till exempel hjälpa till att styra uppmärksamheten mot ett vackert blickfång i form av en växt, en staty eller en fontän.

Med utbredda buskar kan man bygga stora buskage som man gjort med azaleor och rododendron i Skolparken, men man kan också använda dem som uppseendeväckande solitärer som i Klosterparkens Blomstergård där en underskön buskpion tronar på hedersplats mitt i det formella trädgårdsrummet.

På samma sätt kan man använda utbredda buskar i en trädgård även om buskagen så klart blir mindre. Buskar som gör sig bra som solitärer finns i många olika arter och sorter så det brukar inte vara något problem ens för en mycket liten trädgård att hitta något som passar.

Sammetshortensia, Hydrangea aspera ssp. sargentiana

Sammetshortensia, Hydrangea aspera ssp. sargentiana

Sammetshortensia, Hydrangea aspera ssp. sargentiana, är en ganska gles buske som får läckra blommor i augusti. De stora köttiga bladen ger ett läckert sammetsintryck, men baksidan är att de lätt skadas av frost, vind och sol. Den ska därför placeras i ett varmt och skyddat läge i halvskugga som här i Klosterparken där det inte heller är så stor risk att de ömtåliga grenarna bryts av. Jorden ska vara fuktig och näringsrik för att den ska utvecklas till den exotiska skönhet som den är. Den blir 1,5–3 meter hög, är härdig till zon 2 och grönskar sent på våren. Surjordsväxt.

Vipphortensia, Hydrangea paniculata 'Floribunda'

Vipphortensia, Hydrangea paniculata ‘Floribunda’

Vipphortensia, Hydrangea paniculata ‘Floribunda’, bildar en ungefär 2 m hög och nästan lika bred buske. Den får klasar med vita blommor i augusti-september och blir nästan som en höstens syren. Den är en av de växter som skapar mycket miljö i Fridegårdsparken. Sol–halvskugga. Zon 5.

Paradisbuske, Kolkwitzia amabilis

Paradisbuske, Kolkwitzia amabilis

Paradisbuske, Kolkwitzia amabilis, är en populär och ganska vanlig i våra trädgårdar. Den breder ut sig och blir med tiden rejält yvig. Helst ska den gallras regelbundet. Om man vill kan man också låta stamma upp den lite så att det breda överhängande växtsättet framhävs och man dessutom får plats att odla något annat under den. I juni översållas busken av blekrosa blommor. Här på bilden från Fridegårdsparken har den stammats upp lätt och på marken under växer flocknäva, Geranium macrorrhizum, ‘Spessart’ som får blommor i samma färgton. Ett smakfullt arrangemang som förhöjer upplevelsen av de båda växterna. Paradisbusken blir 2–3 meter hög och vill växa i soligt läge. Utvecklas bäst i väldränerad och näringsrik jord. Zon 5.

Rhododendron 'Rosy Lights' och 'White Lights'

Northern light-azaleorna ‘Rosy Lights’ och ‘White Lights’

Azaleor är inte alls så svåra att odla som man kan tro, de tål både kyla och vintertorka bättre än de flesta vintergröna rododendron. Detta gäller speciellt de nordamerikanska typer av azaleor som används flitigt i Skolparken, i förgrunden här representerade av sorterna Rhododendron ‘Rosy Lights’ och ‘White Lights’. Azaleor blir breda buskar som sakta växer till en storlek mellan 1-2 meter. Blommar i maj–juni. Sol–halvskugga. Zon 5. Surjordsväxter.

Pagodkornell, Cornus controversa

Pagodkornell, Cornus controversa

Pagodkornell, Cornus controversa, är ett litet träd med uttalat horisontellt grenverk som bildar tydliga våningar. Den är ofta flerstammig. Här i Drömparken är stamhöjden mycket låg och den ser mer ut som en buske än ett litet träd. Har friskt frodiga blad och får gulvita små blommor i breda klasar i juni. Vill växa i djup och mullrik jord i skyddat läge. Kan bli 7–10 m hög. Sol–halvskugga. Zon 2.

Vingbenved, Euonymus alatus

Vingbenved, Euonymus alatus

Vingbenved, Euonymus alatus, är en värdefull buske som blir 1–2 m hög och lika bred. Den har säregna korkliknande lister, vingar, längs sina grenar som får den att se spännande ut också på vintern. På våren är bladen fräscht ljusgröna och på hösten formligen exploderar busken i en sprakande karminröd färg. Sol–halvskugga. Höstfärgen blir bättre ju soligare den står. Zon 5.

Klippta former