De flesta vill väl ha en vacker trädgård men långt ifrån alla vill arbeta med skötseln av den i tid och otid. En del av oss tycker att det är direkt tråkigt medan ganska många tycker att det är avkopplande och skönt. Men även om man hör till dem som uppskattar trädgårdsarbetet lider man ofta av att inte ha så mycket tid att ägna sig åt det om man skulle vilja. Då kan det vara idé att ta efter metoderna att minimera jobbet som man utvecklat i Enköping under mer än tjugo års tid.
Till att börja med kan konstateras att det är vid anläggandet som man lägger grunden för en lättskött trädgård. I Enköping har man utvecklat konsten till fullo och prövat sig fram till vad som fungerar allra bäst. Sedan har man kompletterat med en välplanerad skötsel vid de rätta tidpunkterna. Inte för lite och inte för mycket. Allt för att spara tid men ändå hålla det prydligt och snyggt så att växterna kan vara den glädjekälla som det är tänkt.
Följ råden från stadsträdgårdsmästare Stefan Matsson och hans medarbetare på Enköpings parkkontor och du kommer att få planteringar som är både vackra och så lättskötta som det bara är möjligt.
Jorden
En bra matjord som är fri från flerårigt rotogräs är A och O om man vill göra livet lätt för sig i framtiden. Får man med frön eller rötter från ogräs som kirskål eller kvickrot som sprider sig med långa utlöpare kan det bli hart när omöjligt att få bukt med problemen när plantorna börjar kila in sig mellan perennerna.
Vanlig matjord är det översta jordskiktet på odlade och bearbetade åkrar. Matjorden innehåller humus, näring och ett delvis fungerande bakterie- och djurliv. Men de innehåller också rotrester och frön från ogräs. När man anlägger perennrabatter så kan speciellt de rotogräs som följer med jorden visa sig bli ett stort problem, eftersom de kan hinna etablera sig innan perennerna täcker jorden.
För att undvika det här problemet använder man sig i Enköping inte av matjord från åkrar utan av jord som innehåller minimalt med rotogräs. För att göra den odlingsbar har näringsämnen och humus tillsatts så att det blir en fungerande, men ogräsfri jord. Den kallas ibland för E-jord, eller Enköpingsjord, när den säljs som lastbilslast, men det är inte samma E-jord som man kan hitta på 50-literssäck i handeln. Så regel nummer ett, om man vill göra livet lätt för sig, är att plantera rabatter i jord fritt från rotogräs.
För att trädgårdsväxter ska trivas behöver jorden ha en bra struktur, det vill säga ett bra förhållande mellan partiklar och luft. En jord som är åt det leriga hållet innehåller små partiklar och blir lätt för kompakt, dåligt dränerad och för kall för att växterna ska trivas riktigt bra. Är jorden i stället sandig är partiklarna och luftmängderna stora. Problemet med såna jordar är att de snabbt torkar ut och förlorar sin näring. I båda fallen hjälper det att blanda in kraftigt med humusämnen. Humus, som är förmultnat organiskt material, finns i bland annat kompost, kogödsel och torv. Humus förbättrar näringsinnehållet, mikrolivet och strukturen på alla typer av jordar och är därför alltid bra att tillföra. I sandiga jordar har humus dessutom den fördelen att den gör så att vattnet hålls kvar bättre.
I Enköping använder man jord med en mullhalt på 6–7 procent, men inte gärna högre eftersom man har upptäckt att man då får problem med att perennplantorna kan frysa upp ur jorden på vintern. En alltför mullrik jord bryts också ner för snabbt och sjunker undan så att man varje år blir tvungen att fylla på med ny.
Enköpingsjorden (E-jord) är en tillverkad jord, vilket gör den fri från flerårigt rotogräs, en förutsättning för att få lättskötta rabatter.
På en del ställen i Enköping används jord som är speciellt anpassad för perenner som vill ha en torrare och magrare växtbädd. Hit hör till exempel krypmalört, strandtrift, hybridmejram, lammöron och ulleternell. Perenner som utvecklas sämre och till och med kan dö om de odlas på alltför kraftiga jordar. Den specialanpassade jorden för den här typen av växter är kraftigt utblandad med grus, ca 40 volymprocent stenkross (4–11 mm), och är svagare gödslad än övrig jord.
Upphöjda bäddar
Att vända en gräsmatta och skaka jorden ur torvorna när man anlägger nya rabatter kan vara hur arbetsamt som helst. I Enköping har man alltmer övergått till att göra upphöjda odlingsbäddar direkt ovanpå gräset. Fördelarna med det är många. Det blir varmare och bättre dränerat vilket gör att de flesta växterna trivs bättre. Speciellt på styva lerjordar är det en stor fördel att höja upp planteringsytorna. Dessutom blir det lättare att hålla undan ogräset och sist men inte minst är det enkelt och snabbt att anlägga.
I Enköping luckrar man först upp den befintliga gräsytan maskinellt, det finns inget annat val när så stora ytor prepareras. Som privatodlare får man helt enkelt spadvända slarvigt eller strunta i att luckra upp helt och hållet, att undvika jordfräs finns det många goda skäl till. Sedan lägger man på ett ca 40 cm tjockt lager med jord som får slutta ner mot kanterna. Utmärkt metod när det passar att höja marknivån på en plantering.
Gödsel
Gödslar gör man efter behov i Enköping, och det bör man naturligtvis göra även i privatträdgårdar. Först på senvintern slår man ner fjolårets vissnade perenner i små bitar och låter klippet ligga kvar på marken. Det ger en naturlig årlig tillförsel av organiskt material och näring till jorden. Man kan faktiskt göra likadant hemma, resterna av fjolårets växter växer ganska snabbt över när våren kommer.
På det här sättet får man en ganska stor mängd av naturligt tillfört organiskt material och näring till jorden. Det gör att marken kommer i balans och att man inte behöver tillföra lika mycket humus i form av kogödsel eller kompost. På våren får planteringarna ett lätt näringstillskott med ett vanligt oorganiskt fullgödselmedel. Speciellt till högväxta perenner bör man använda måttligt med kväve annars kan de bli för lösa i växten och tappa förmågan att stå stadigt.
Perenner och lökväxter klarar fint att ta sig upp genom perennklipp som lämnats kvar, och det är inte utan att ser ganska läckert ut. Metoden att lämna klippet kvar har vitsippsbacken som förebild och den tycker vi ju är vacker även fast ingen har rensat bort döda växtdelar.
Slipp kantskärning
Kantskärning av rabatter är en evighetssyssla som inte tillhör det mest inspirerande arbetet i en trädgård. I Enköping används flera metoder för att undvika det. Enklast är att placera rabatterna direkt mot en hårdgjord trädgårdsgång eller uteplats, då är problemet löst.
Ska rabatten ligga ut emot en gräsmatta där det finns risk att gräs och ogräs kan vandra in från sidorna kan man lägga ut en vertikal rotspärr i kanten av rabatten. I Enköping använder man svart geotextilmatta som får gå 50 cm rakt ner i jorden. Då har man kommit en bra bit på väg mot att få en lättskött kant.
För att göra det ännu mer lättskött ser man sedan till att plantera växter, oftast perenner, som är duktiga på att stå emot gräs som vill ta sig in ifrån sidan. De här växterna har också en växtform som kan välla ut över och dölja själva kantlinjen. Då blir det inte så känsligt om kantlinjen inte är i helt perfekt skick för det syns ändå inte. Dessutom blir det väldigt snyggt när det på det sättet bildas en böljande kant i stället för en rak. Något man så klart kan använda sig av även när rabatten gränsar mot hårdgjorda ytor som trä, sten och grus. Växter som passar bra för att klä in kantlinjen hittar man till exempel bland marktäckarna och draperierna i kapitlet FORM.
Främst fleråriga växter
Med huvudsakligen fleråriga växter i planteringarna minskar jobbet avsevärt jämfört med om man odlar ettåringar. Buskar och träd behöver bara ansas på torra grenar någon gång per år och ibland kan det finnas behov av beskärning. Men det är absolut inget som kräver näst intill dagligt pyssel på det sätt som sommarblommor ofta gör.
Inte heller perennerna är särskilt skötselkrävande om man odlar på det sätt som görs i Enköping. Växtvalet är det viktigaste. Vill man undvika för mycket arbete ska robusta och tacksamma sorter väljas som dels har förmåga att täcka marken och hindra ogräs och dels inte behöver bindas upp. I Enköping klarar även de riktigt storvuxna perennerna på två meters höjd av att stå själva, med undantag av riddarsporre och äldre exemplar av skålört.
De vissnade perennerna lämnas kvar på stället fram till vårvintern. Många av dem står stadigt och fantasifulla även under den kalla årstiden. Bild från Drömparken vid jultid.
Man behöver inte heller göra en allt för stor affär av att klippa ner perenner. Så tidigt som möjligt på vårvintern, medan marken ännu är lite frusen så att den inte blir nedtrampad, klipps i Enköping det torra riset av perennerna ner med trimmer. Man klipper steg för steg uppifrån och ner så att det bara blir mindre bitar kvar som sedan kan lämnas kvar på platsen och återbördas till jorden. Det är enkelt och ekologiskt. Ett långsiktigt hållbart kretslopp där rabatternas jord mullberikas genom de egna växternas döda förmultnade delar. En vanlig häcksax är nog så effektiv som en trimmer när man är hemma i sin privatträdgård.
Stefan Mattson berättar att man hade vitsippsbacken som förebild när man började med att hantera perennklippet på det här sättet. Där i den vilda naturen klagar vi inte på att de små älskliga blommorna tittar upp bland ris och torra löv utan vi tycker bara att det är vackert.
Smart rensning och bevattning
Hur väl anlagd en park eller trädgård än är så kommer ogräs att behöva rensas bort. Den stora insatsen mot ogräs i Enköpings planteringar görs på våren. Det är då behovet är som störst innan alla perenner hunnit bilda täta mattor som effektivt håller ogräset stången. Genom att rensa ordentligt vid den här tidpunkten hindrar man effektivt ogräset från att sprida sig och några veckor längre fram har det inte en chans att etablera sig på samma sätt eftersom perennerna då redan har tagit över all bar jord.
Tack vare den ordentliga vårinsatsen och att perennerna täcker all jord är rensningsbehovet på sommaren litet och man koncentrerar sig då på att hålla rabatternas framkanter i bra skick eftersom de påverkar intrycket mest.
Den stora insatsen mot ogräs görs på våren innan perennerna hunnit växa sig starka. Här syns Paula Krumlinde i färd med att rycka upp självsådda småplantor av främst lönn och hästkastanj i Strömparterren under mitten av maj.
En annan tidpunkt då det är viktigt att vara extra noga med ogräsrensningen är när rabatten är nyanlagd och växterna fortfarande inte hunnit etablera sig ordentligt. Genom att lägga lite extra krut på rensning då lägger man grunden för väletablerade perenner som kan stå emot ogräs bra.
Ytterligare en sak som sparar in på arbete och får växterna att trivas bättre är att man har installerat automatbevattning på de ställen där vattenbehovet är som störst. Det kan ses som några decimeter höga svarta rör som sticker upp här och var inne i rabatterna. Anslutning till timers gör att man kan låta dem slå på vid lämplig tidpunkt på natten då avdunstningen är som minst och effekten av bevattning bäst.
Droppslangar i rondellen vid Gustav Adolfs plan
På andra ställen där vattenbehovet är stort lägger man ut droppslangar, slangar med små hål som vattnet sipprar ut genom. Inte minst om de läggs på plats redan i samband med anläggningen blir bevattningen effektiv och lätt att sköta, som i rondellen vid Gustav Adolfs plan. Jorden i den här planteringen är anpassad för perenner som vill ha magrare och torrare växtbädd, vilket syns på det rika grusinnehållet. I förgrunden syns bleklila kuddflox och lammöron. Tuvorna mellan slangarna är strandtrift som får söta små blommor i juni och längst bak ser vi gulltörel som blommar för fullt i mitten av maj.
Både droppslangar och automatbevattning med sprinklersystem kan användas också i villaträdgårdar och finns att köpa i handeln.
Undvik bar jord
I Enköping har man ingen bar jord. I rabatterna växer perennerna ihop till sammanhängande fält. Under träd och buskar fyller marktäckande växter av olika slag effektivt upp jorden. Det är bedårande vackert och ger en lummig ombonad känsla samtidigt som det blir väldigt lättskött. Ogräset får svårt att ta sig upp och fukten hålls kvar i marken så att man inte behöver vattna lika ofta.
För att uppnå att all jord blir täckt på åtminstone ett par år är det viktigt att man planterar perennerna tillräckligt tätt. Man brukar prata om c/c-avståndet för perenner. Med det menas avståndet från en plantas centrum till grannplantans centrum. C/c-avståndet varierar mellan olika perennarter och är något man bör kunna få veta av den plantskola där man handlar sina plantor. Alternativt kan man ta perennlexikonet Perenner: Våra trädgårdsväxter (Marie och Björn Hansson, 2006) till hjälp. För många mellanstora perenner ligger c/c-avståndet mellan 30–40 cm. För mindre perenner och marktäckare är ett c/c-avstånd på 20–30 cm vanligt medan storvuxna arter ofta brukar ligga på mellan 50–75 cm i c/c-avstånd.
C/c-avståndet är ett riktmärke för plantor som är av standardstorlek när man sätter dem. Med standardstorlek menas 9 x 9 cm stora krukor. För att snabbare uppnå ett igenväxt fält har man i Enköping praktiken ofta satt plantorna lite tätare än det rekommenderade c/c-avståndet. Alternativt kan man köpa perennplantor av större storlek, så kallad solitärstorlek, och sätta dem på det rekommenderade avståndet för att mycket snabbt få en färdig rabatt utan bar jord.
Omräkningstabell mellan c/c–avstånd och antal plantor per kvadratmeter
Att plantera växter i stora sammanhängande fält i stället för att dutta ut dem har inte bara estetiska fördelar. Grupper av växter gör det också lättare att hålla efter planteringen och se till att de olika sorterna håller sig inom hyfsade ramar så att det tänkta uttrycket lever kvar år efter år. Med små fält av varje perennsort blir det betydligt mer krävande att lyckas få planteringarna att behålla sitt ursprungliga utseende. I Drömparken är en typisk grupp 2–4 kvadratmeter, översatt till villaträdgårdsstorlek så är 0,5–2 kvadratmeters yta mer rimlig.