En behagfullt böjd trappa av trä och grus bjuder
besökaren till andra terrassplanet på Pilgården i Sundsvall. Runt finns rönnspirea, doftschersmin, limegul rosenplister och rikligt med blekrosa stjärnflocka. Längs kanterna står krukor med röda och rosa pelargoner. Ett räcke av flätad pil ger stöd för handen.
Se behovet av en trappa som en möjlighet att göra din trädgård mer intressant och spännande. Oavsett om det är en trappa med några få steg eller en lång i flera avsatser drar den blickarna till sig och skapar förväntan inför vad som döljs på nästa nivå. Är den dessutom dragen så man inte ser dess fulla sträckning på en gång känns den ännu mer spännande. Trappan ligger där som en lockande inbjudan till oss att upptäcka vad som döljer sig i nästa trädgårdsrum. Det är ungefär som inne i en villa där en vacker trappa kan göra oss väldigt nyfikna på övervåningen.
Genom att dra trappan fram och tillbaka över slänten kan man ta upp en starkare lutning än med en rak trappa. Trappans dragning erbjuder utblickar från flera olika perspektiv. Bild från Villa Fraxinus i Ångermanland.
En trappa är en del av trädgårdens övergripande design. I och med att den bildar en naturlig övergång mellan olika rum får den en direkt inverkan på indelningen. Placeringen bör styras av behoven, hur den smälter in i miljön och vilken rumsindelning den leder till. Trappan förstärker också trädgårdens tredimensionella form. En plan tomt kan göras mer dramatisk med en konstgjord nivåskillnad och en väl anlagd trappa med endast ett par steg.
En diagonalt dragen trappa, som här hos Anna-Lena Wibom på Lidingö, är ett praktiskt och klädsamt där en rak trappa inte förmår ta upp den branta sluttningen. Växter som väller in från sidorna mjukar upp och döljer trappstegskanterna.
Utformning
En trappa ska vara vacker, funktionell och säker. Den ska smälta in i miljön, och helst försköna, samtidigt som den ska göra det lättare att förflytta sig. Den ska vara byggd i ett material som inte blir halt och slipprigt.
Val av material och utformning beror givetvis på hur den omgivande trädgården ser ut och trappan är tänkt att användas. Kommer vi att att använda den var gång vi går från gatan och in i huset eller behövs den endast på vägen till tomtens bortersta hörn? Beroende på vilket ställs olika krav på funktion och utseende. Vid husets huvudstråk byggs den med fördel av sten eller tegel och med formell framtoning. Den ska vara säker i alla väder, tåla slitage, ha plats för två personer i bredd och vara representativ.
Trappan en bit bort från huset som inte används dagligdags kan få en mer informell stil. Den behöver inte vara lika lättgången eftersom den mest används när vi kopplar av i trädgården och inte behöver ta oss fram fort och enkelt. Den kan vara uppbyggd av oregelbundna naturstenar, trä eller stockar med grus emellan. Olika material och dimensioner kan med fördel blandas så länge den smälter naturligt in i miljön.
Den ojämna stentrappans informella karaktär förstärks av ettåriga tobaksblommor som självsått sig i fogarna in mot stenmuren, och av perenner och självsådda ettåringar som kryper in från sidorna. Bild från Inger och Åke Bengtssons trädgård i Tvååker, Halland.
Trappvägar är designmässigt tilltalande och passar i svagare lutningar. I Hviids have på Fyn kontrasterar buxbomsklotens runda former med stegens horisontella linjer som låter blicken löpa från sida till sida och visuellt breddar.
Det finns många sätt att variera utformningen av en trappa. Man kan till exempel låta den vara bredare nedtill eller förse den med rundade trappsteg. Beroende på hur ytorna vid sidan om trappan formges skapas också olika effekter. Någon typ av planteringar längs kanterna blir nästan alltid bäst, grönskan kontrasterar fint mot de hårda ytorna och mjukar upp intrycket. En trappa omgiven av växtlighet ser helt enkelt inbjudande och välkomnande ut.
Några informella trappsteg av sten insmugna bland natursten, gräs, mossa och perenner skapar lantlig gammaldags charm. Bild från stiftsgården Tallnäs utanför Skillingaryd i Småland.
Man kan till och med låta klängande eller revande växter klä in trappstegens vertikala sidor, bara man ser till att hålla dem borta från trampytorna. Växter kan nämligen bli förödande hala och är inte det bästa underlaget att kliva på. Två likadana växter eller krukor på ömse sidor om en trappa ger den en formell utstrålning samtidigt som ingången till trappan framhävs.
Om man av någon anledning blir tvungen att anlägga en trappa som är brantare än vad som rekommenderas bör man förse den med ett stadigt räcke för att göra den mer lättgången och säker. Räcken blir ett alldeles utmärkt hjälpmedel för att göra även mindre branta trappor tryggare och enklare att gå i. De kan dessutom förstärka trappans karaktär och utstrålning.
En stilig trappa i asiatisk stil underlättar passagen mellan två höjdnivåer i Margareta Borgströms trädgård i Hortlax i Norrbotten. En egenhändigt snickrad dubbelportal markerar trappans början på den övre nivån och ger trappan dess speciella karaktär.
Trappors storlek och proportion
Trädgårdens trappor bör ha mer tilltagna dimensioner än inomhustrappor för att upplevas som välproportionerade och undvika olycksrisker. Vi behöver större yta att sätta fötterna på samtidigt som stegens höjd bör vara lägre än inomhus. Steghöjden bör hålla sig mellan 10 och 16 centimeter för att trappan ska kännas behaglig och säker att gå i. Det är också avgörande att förhållandet mellan stegens höjd och bredd är rätt. En bekväm trappa får man när två gånger stegets höjd plus stegets djup blir 64 centimeter. För vattenavrinningens skull bör varje trappsteg dessutom luta en centimeter, som ska räknas in i stegets höjd när stegbredden beräknas.
Efter Martinsson och Larsson, 1963.
Av rekommenderade trappmått följer att en säker och lättgången trappa inte tar upp större nivåskillnad än ungefär 1 meter på 2 meters längd. Är lutningen brantare kan det lösas genom att antingen dra trappan på diagonalen eller göra som med serpentinvägar där vägen löper diagonalt åt än den ena sidan än den andra, både vackert och funktionellt. Genom att lägga en avsats där trappan byter riktning skapas naturliga viloplatser där man kan avnjuta de olika perspektiven. En trappa ska helst inte heller ha fler än tio trappsteg i följd, då bör väl tilltagna avsatser läggas in.
Efter Martinsson och Larsson, 1963.
Om marken har en mindre lutning, som en meter på 4–8 meter, är trappväg, en svagt lutande trädgårdsgång med trappsteg på jämna avstånd, ett alternativ. Höjden bör återigen ligga mellan 10 och 16 centimeter och beroende på lutning bör avståndet till nästa steg vara mellan 180 och 200 centimeter. Det kortare avståndet avser den brantare lutningen eftersom vår steglängd minskar med ökad lutning. Avståndet är avpassat så att vi ska gå uppför ett trappsteg vart tredje steg. Vi kommer då att omväxlande använda vänster och höger ben, både lättgånget och bekvämt.
Skisser efter boken Mitt hem och min trädgård av Gunnar Martinsson och Lena Larsson, 1963.