I femton år hade Kjerstin och Lars-Erik Borg bott i sitt hus innan de bestämde sig för att nu var det dags att göra något radikalt åt trädgården. Den var visserligen inte sämre än ordinära villaträdgårdar brukar vara. Snarare bättre för här fanns väldigt många fruktträd. På gott och på ont. De tog mycket plats och krävde en hel del skötsel. Längs ena tomtgränsen växte en äppelhäck av 17 stycken kordongträd.
Text: Ann-Christin och Dan Rosenholm
Bild: Dan Rosenholm
– Det var när de plantorna, som har en betydligt kortare livslängd än vanliga äppelträd, började tackla av som startskottet för omdaningen av trädgården gick, berättar Kjerstin som förstås har haft nytta av sitt stora och långvariga trädgårdsintresse när den egna täppan gjordes om.
Och det är inte vilken omdaning som helst som Kjerstin och Lars-Erik gjort. De har vågat tänka helt nytt och göra om sin trädgård från grunden efter hur de själva vill ha det. Visst har de besökt fina trädgårdar och läst om förebilder, men de har vågat släppa invanda konventioner om hur en svensk villaträdgård ska se ut. Till sin hjälp har haft gode vännen Stig Klein, trädgårdsmästare med mångårig erfarenhet som kyrkogårdschef och författare till trädgårdsböcker. Följ med in och låt dig inspireras av hur de har omvandlat en ganska liten villaträdgård, 600 kvadratmeter, till något alldeles extra.
Sten och grus skapar stillhet
Redan när man kommer upp på den strikta garageuppfarten, som upptar hela framsidan, och ser in i den lilla gavelträdgården med rött grus på marken uppfylls man av den känsla av ro som präglar trädgården. Två uppstammade fuchsior i krukor med doftpelargonier som bottenplantering inramar ingången. Några stenbumlingar ligger varsamt utplacerade i gruset och längre där gångvägen viker av åt vänster runt husets hörn, får de sällskap av ett effektfullt prydnadsgräs, tuvrör, Calamagrostis x acutiflora ’Karl Foerster’.
Det är så stilrent, enkelt och formskönt. Trädstammarna som sticker upp ur det enhetliga gruset. Den klippta häcken, stenbumlingarna och prydnadsgräset med uppresta strån som rör sig sakta i vinden. En plats som gjord för att sitta ner och ta det lugnt och fundera ett tag. Därför har Kjerstin och Lars-Erik också låtit placera en liten träbänk invid tomtgränsen.
Härifrån ser man via en pergolagång in i nästa trädgårdsrum och kan genom en rosenportal i dess bortre ända ana nästa. Ett raffinerat sätt att skapa djup och spänning. Man ska inte glömma att ofta är det som ännu inte utforskats som kittlar mest. Att låta förstå att det finns mer att upptäcka men inte helt och hållet visa vad, håller intresset vid liv. Och det fungerar också där man går varje dag, även om effekten blir allra häftigast första gången då man inte vet vad spännande som döljer sig där längre fram.
Sinnrik vattenanläggning
I rabatten invid husväggen bildar de gula austinrosorna ’Graham Thomas’ en behagfull komposition tillsammans med kransveronika, brudslöja, perovskia och i förgrunden den intensivt blålila praktveronikan ’Kapitän’. I bakgrunden syns klematisen ’Madame Julia Correvon’ blomma.
Vi går under pergolan och kommer in i trädgårdens vardagsrum: en av röd sten belagd uteplats med en elegant vattenanläggning bestående av en formell damm och en smal, grund vattenkanal. Det porlar behagligt från vattnet som rinner dels längs den uppbyggda betongmuren bakom dammen och dels i den 10 meter långa kanalen.
Invid den uppmurade platsen för grillen försvinner kanalvattnet ner under marken och pumpas tillbaka till dammen. I dammen såväl som i kanalen vilar några stenar som en avspegling av de större bumlingarna borta i grusträdgården.
– Kanalen har ett fall på en halv procent, och det är inget man kan se med blotta ögat. Trots att lutningen är så liten måste vattnet ändå bromsas med hjälp av små stenar för att rinna lugnt och fint, berättar Lars-Erik som är konstruktören bakom vattenanläggningen.
Lite oregelbundet utplacerade här och var ger några sfäriska små ljuskällor intrycket av att flyta omkring på vattenytan. På kvällen sprider de ett behagligt stämningsljus över den lilla sittmöbeln och de sköna däckstolarna. Härifrån kan man också njuta av träden och buskarna som växer i den grusade rabatten på andra sidan kanalen. Här hittar vi lite ovanligare växter som parkaralia, Aralia elata, och katalpa, Catalpa bignonioides, sida vid sida med ett vanligt ’Transparante Blanche’-äppelträd. Parkaralian är uppgrävd som ett skott i en grannträdgård och har bara 4 år på nacken, men har redan nått 2,5 meters höjd.
Under juli sveps uteplatsen in i den tunga doften av en överväldigande fylld honungsros som klär in spaljén bakom vattendammen och bildar en portal vid övergången till nästa trädgårdsrum: den lilla lunden.
I lundens behagliga svalka
Ett rum alldeles nära uteplatsen, men av väsensskild karaktär. Här snirklar sig smala barkflisbelagda gångar fram mellan marktäckande växter som hasselört, näva och myskmadra. Solljus silas mellan trädens lövverk och bildar lekfulla skuggor på den växtbeklädda marken. En gång som svänger av åt höger bakom en upphöjd rabatt med låga perenner leder fram till familjens funktionella kompost. Den ligger som den ska, lite vid sidan om men ändå nära till hands.
En terrakottaskulptur av konstnären Gunnel Ström står på en flat sten i mattan av marktäckande, blankgrön hasselört, Asarum europaeum. Till höger syns ett ganska nyplanterat katsuraträd Cercidiphyllum japonicum. Det växer sakta och är med sitt graciösa växtsätt ett utmärkt val för den lilla villaträdgården. Till vänster växer en uppstammad röd vinbär och snett bakom en dito krusbär.
Komposten består av tre rejäla fack på drygt 1×1 m vardera. Det mittersta facket innehåller kompostjord som är färdig att använda, det ena sidofacket ligger i vila medan innehållet förmultnar och blir till jord och det andra används för färskt avfall. Varje vår flyttas innehållet om så att det alltid finns ett fack för färdig kompostjord, ett för trädgårdsavfall och ett under förmultning. En annan genomtänkt detalj i utförandet är att det finns en 1,4 m bred stenlagd yta framför komposten som det är praktiskt att placera skottkärra och andra redskap på medan man arbetar med sortering av trädgårdsavfallet.
På våren fylls lunden av ett överflöd av vårlökar i himmelsblå, vita och gula färgtoner.
– Här är det inte återhållsamhet vad gäller sorter som jag annars är så noga med, skrattar Kjerstin. Marken täcks av vintergäck, scilla, krokus, grekiska tulpaner, blåstjärnor, porslinshyacinter och många andra sorter som får föröka sig fritt.
För att man ska få en väl fungerande lundmiljö måste man vara noga vid anläggningen.
– Vi grävde bort all grässvål och myllade sedan ner ungefär 5 dl benmjöl och 1 dl aska per kvadratmeter innan vi fyllde på med kompost och köpt matjord. I en Allt om Trädgård från år 2002 fanns en beskrivning för hur man anlägger en lund och det var i stort sett den vi följde, berättar Kjerstin.
Ätbart i plockvänlig höjd
Där lunden övergår i mer formell köksträdgård växer ett par uppstammade bärbuskar ovan en matta av hasselört och några frodiga ruggar av daglilja. Det är inte bara vinbären och krusbären som växer i plockvänlig höjd här. Hela grönsakslandet är upplyft med träkantade uppbyggda odlingsbäddar.
– Det är inte bara lätt att skörda och rensa, utan det blir även mindre ogräs på det här sättet, berättar Kjerstin som tycker att de dessutom får ut betydligt större skörd sen de börjat odla i dessa kraftigt upphöjda bäddar.
I köksträdgårdsrummet hittar man också trädgårdens andra uteplats: en bekväm hammock med behaglig utsikt över köksträdgårdens alla läckerheter. Och blir man sugen på att smaka något av allt det goda som frodas är det bara att ta några få steg och räcka ut handen. Här kan man verkligen tala om trädgårdsnjutning för både öga och gom.