En fullständigt genial idé vid utformning av trädgårdar är att skapa trädgårdsrum. Det är ett mycket effektivt sätt att få tomten att verka större. När hela ytan inte kan överblickas på en gång väcks nyfikenheten på vad som döljer sig bakom nästa hörn, och för den nya besökaren tycks ofta finnas fler gömda vrår än det i verkligheten gör. Trädgårdsrum skapar förväntningar. Genom att låta varje litet rum ge små glimtar vidare in till grannrummen lockas besökaren vidare på upptäcktsfärd in i nya outforskade hemliga platser. En trädgård uppbyggd med flera rum känns mer inbjudande, spännande och omfattande än den som består av en enda snabbt överskådligt yta.
Med en rumsindelning av skyddande växter, och kanske även plank eller pergolor, får din trädgård automatiskt vindskydd och ett mer gynnsamt mikroklimat. Dessutom gör rumsindelning det lättare att designa och inreda på ett funktionellt och vackert sätt. Det är precis som med boytan inomhus. Hur svår vore den inte att möblera och använda på ett bra sätt om allt var samlat i ett enda stort rum utan avskiljande väggar?
Med olika rum får du större frihet att experimentera med olika stilar, färgteman och växter eftersom det inte passar ihop helt enkelt kan placeras utom synhåll för varandra. För samhörighetskänslan är det bra om blandningen inte blir alldeles för spretig och ologisk. Återigen kan vi göra en liknelse med vad som fungerar bäst inomhus: Att man i de olika rummen har en tydlig känsla av att man hela tiden befinner sig i ett och samma hem. Du kan också låta dig inspireras av den engelska trädgårdskonstens grand old lady Gertrude Jekyll (1843–1932) och låta de olika trädgårdsrummen ha sina höjdpunkter vid olika tider på året. Till exempel kan ett vara vigt för vårblommande växter medan ett annat fylls av växter som blommar under högsommaren och ytterligare ett rum huvudsakligen rymmer sensommarväxter.
En annan fördel med rumsindelning är att de kan göras färdigt ett i taget. Precis som när man flyttar in i ett nytt hus gör det inget om något står halvfärdigt tills man kommer på vad man vill och får tid att fixa. Så länge du har trädgårdens grundstruktur klar för dig, det vill säga indelningen och var olika funktioner ska placeras, gör det ingenting alls om det dröjer några år innan alla trädgårdsrummen är färdiginredda med växter och annat. Tvärtom finns fördelar med att inte göra klart allt på en gång. Genom att arbeta med en plats i taget förkovras färdigheter innan det är dags att skrida till verket med nästa. Att alla delar av tomten inte färdigställts samtidigt brukar dessutom borga för att de inte blir alldeles för lika sinsemellan, eftersom ens favoritväxter och smak ändrar sig över tiden.
Lilla Toscana
På Lilla Toscana, utanför Kalmar, används häckar som rumsavgränsare och för att skapa spänning i utsikterna gentemot omgivningen. Krukor med agave på ömse sidor av öppningen i häcken markerar ingången till nästa trädgårdsrum. Den formella köksträdgården är inramad med häckar och murar. Mot den norra muren ligger växthuset fyllt av vinrankor och tomater. Genom porten, på den andra sidan muren, ligger komposten där pumporna växer. Häckarna skyddar mot blåsten och murar och sten jämnar ut temperaturen över dygnet. För både växter och människor skapas en varm och skyddad miljö.
Inte för många små rum
Skapa inte alldeles för många små rum i trädgården, det ger en kyffig och överbelamrad känsla på liknande vis som en överdrivet rumsindelad bostad gör. Några små dolda, intima rum är mysigt, men om hela trädgården består av sådana blir det för mycket av det goda. Vi människor vill gärna ha rymd någonstans och precis som i en bostad förhöjs helhetsintrycket av en lite större, öppen plats. Låt gärna det rum du vistas i oftast bli trädgårdens vardagsrum. Utifrån det kan du bygga mindre trädgårdsrum av varierande storlek.
Var inte rädd för det tomma rummet
Viktigt för upplevelsen av rum såväl ute som inne är relationen mellan det som är tomt och fyllt. Även den tomma rymden förmedlar känslor och stämningar. Begå därför inte misstaget att tänka på öppna områden som om de vore ingenting. Alldeles som öppna golvytor i ett hem har betydelse för atmosfären, har de det utomhus. Ett rum, oavsett om det är inne eller ute, med för lite tom rymd känns överbelamrat och ett med för mycket rymd känns tomt och kalt.
Barbro Sörman
Både ett stort öppet rum och små slutna rum finns i Barbro Sörmans trädgård på Lidingö. Gräsmattan på framsidan ger luft och rymd. Berghällen som lämnats kvar frilagd i gräsytan ger karaktär och skapar omväxling. Uteplatsen på motsatt sida av huset är innesluten i grönska och ger en skyddad känsla. I krukorna på markteglet frodas kryddväxter som t ex mejram, Origanum majorana, och den inte härdiga doftliljan, Gladiolus murielae, som doftar underbart när de vita blommorna med mörkrött svalg slår ut i augusti. På bordet en bukett jättedaggkåpa, Alchemilla mollis.
Ytterväggar
I trädgården, precis som i ett hus, är det bäst att bygga ytterväggarna innan de inre. Trädgårdens yttre väggar, tomtens gränser, kan skapas av häckar, staket, buskage, träd, plank, pergolor, spaljéer eller murar. Saknas de känns det öppet och otryggt. Hur mycket hellre vill vi inte känna oss omgärdade av grönska och skyddade mot insyn när vi slår oss ner i solstolen? Det brukar sägas att en trädgård som inte är omsluten inte är någon riktig trädgård. Vi vill känna oss inneslutna i dess egna lilla värld och om ön för en kort stund vila från omvärlden och dess krav. En tomt utan skyddande väggar kan knappast skänka samma frid och ro.
För naturskönt belägna trädgårdar kan man delvis avstå från att anlägga nya ytterväggar och i stället bjuda in den omgivande naturen som fond. En vacker sjö i fjärran eller en djup granskog alldeles utanför kan också fungera som en slags omslutning som skänker trädgården lugn och frid.
Buskage, häck eller staket?
För den mindre trädgården är buskage inte något bra ytterväggsalternativ eftersom de tar mycket plats på bredden. Men om du har utrymme är det både ett effektivt och relativt lättskött skydd. Träd fungerar vanligtvis bättre som trädgårdstak än som väggar. Vissa mindre träd och pelarträd är dock användbara i blandade buskage eller planterade på rad.
Staket ger vanligtvis halvväggar man kan se över, vilket är ett bra alternativ om man inte har stora problem med vind- eller insynsskydd. Det ger en ökad kontakt med omgivningen, vilket är särskilt värdefull om utsikten är vacker. En tilltalande utsikt, ett lånat blickfång, in över grannens trädgård kan vara en tillgång som får den egna täppan att kännas större. Staket av flätad pil har blivit populära på senare år. De kan göras upp till ett par meter höga och ge samma skydd som ett plank eller en hög häck.
En uppvuxen lövfällande eller vintergrön klippt häck är en utmärkt yttervägg för villor och radhus. Formklippta häckar behöver inte ta upp mer än en halvmeter på bredden och kan bli fina gröna fonder åt blommande växter. Beroende på var du bor och vilken höjd du önskar på häcken finns många fina alternativ att välja bland. I kapitlet ”Designa med växter” får du tips och råd om bra växter för klippta häckar. En nackdel med dem, som nog ändå måste anses vara de förnämsta tomtavskiljarna, är att de tar tid på sig för att utvecklas till skyddande väggar och fullgoda avgränsningar. Därför kan det vara värt att undersöka möjligheten att köpa redan färdig häck. Det blir visserligen dyrare, men för vissa av trädgårdens yttre gränser, som kanske är utsatta för vind och insyn, kan det vara väl spenderade kronor.
Plank
Planket är ett alternativ som direkt fyller sin funktion som skyddande yttervägg i trädgården. Det ger förstås inte samma lummigt gröna inramning som en häck, men kan ändå vara en fin avgränsning, speciellt för begränsade partier. Du kan låta häcken runt din tomt brytas av med plank på ett eller flera ställen där trädgården är särskilt utsatt för insyn eller blåst. Klängväxter som får klättra längs spaljéer på planket mjukar upp och bidrar till ökad lummighet. Övre delen av planket kan utgöras av spaljémönster som ger lite fri sikt ut mellan klängväxterna.
Det är viktigt att i förväg tänka igenom hur planket på ett bra sätt ska smälta in i den omgivande miljön. Ibland kan plank av naturliga grenar vara ett bättre alternativ än det traditionella byggt av brädor. Ett plank runt en hel tomt på 700 kvadratmeter kan lätt se konstigt och onaturligt ut om tomten inte ligger i ett bostadskvarter där plank runt trädgårdarna ingår i byggnadsstilen. För de flesta vanliga villaträdgårdar är det därför att föredra att planket kombineras med växter som tomtavgränsning.
För den riktigt lilla trädgården är det lättare att få ett plank som sträcker sig runt hela tomten att se naturligt ut. Det kan då också vara det bästa alternativet eftersom det kräver minimalt med plats och ger många möjligheter för spaljéodling av fruktträd som annars kan vara svårt att få plats med i den lilla trädgården. Om du väljer att sätta upp ett plank, tänk då på att det ska vara springor mellan brädorna för att vinden ska silas och skyddet mot blåst bli optimalt.
Våga variera
Var inte rädd för att använda några olika typer av ytterväggar. Så länge som du håller dig till högst tre–fyra olika sorter och inte blandar hejvilt blir det inte några problem med att det ser för rörigt ut. Tänk igenom både hur tomtavgränsningen smälter in i trädgården och med miljön utanför. Man kan låta ytterväggarna få ha olika höjd beroende på vilket behov som finns. Vill du plocka in en vacker utsikt kan du klippa upp ett litet fönster i din häck eller låta klippa den lägre några meter. På samma sätt kan plank ha olika höjd och förses med fönster. Om någon sida av din tomt gränsar mot skog eller annan vacker naturmark kanske det blir bäst att helt avstå från att anlägga någon vägg åt det hållet utan i stället låta trädgården få flyta ut i naturmarken.
Innerväggar
När ytterväggarna är på plats är det dags att ge sig på innerväggarna, de byggs med motsvarande beståndsdelar som de yttre. Välj beroende på utrymme och vilken atmosfär du vill skapa. Formklippta häckar används med fördel som innerväggar. De ger en stram struktur som gör att blommande och fluffiga växter kommer ännu mer till sin rätt. Var inte rädd för att använda höga häckar, plank eller spaljéer som avdelare även inne i trädgården. Att låta nästa trädgårdsrum skymta fram i öppningen mellan två höga, strama häckar skapar djup och spänning.
Med buskar och perenner i blandade rabatter kan du skapa informella rumsavdelare. Rummen i en trädgård behöver inte heller vara fullständigt avdelade med väggar. Ibland räcker det med ett enda avskiljande element, till exempel en sockertoppsgran eller kruka, som anger övergången till ett nytt trädgårdsrum. Känslan av ett eget rum kan också infinna sig av så lite som en smärre nivåskillnad eller förändring i markmaterial.
Tak
Träden är trädgårdens tak. Med ett tak infinner sig den där riktigt lummiga känslan. Och en mysig trädgård helt utan träd är svår att tänka sig. En trädgård ska ha träd, det hörs redan på namnet – en gård av träd. Ett kronträd förstärker rumskänslan, skapar insynsskydd och ger ett vackert ljus- och skuggspel när solljuset silas genom lövverket. Spelet mellan ljus och skugga skänker extra liv och skapar intresse. Allt från pyttesmå dvärgträd till stora för parker går att få tag i, att hitta något som passar just hemma hos dig blir inte svårt.
Också pergolor kan användas som tak. En trädgårdsgång eller uteplats överbyggd med en pergola klädd med klätterväxter kan vara helt bedårande. Precis som träd bidrar de till växelspelet mellan ljus och skugga. Man ska dock vara medveten om att pergolor kan vara dominerande inslag i trädgårdsbilden. De måste passa ihop med den övergripande designen för att inte se malplacerade ut.
Golv
När väggar och tak har planerats in är det dags att välja golv för de olika trädgårdsrummen. Gräs är ett mjukt och tåligt underlag, och det mest använda. Det är däremot inte det enda alternativet. I en del av trädgårdsrummen kanske du helt avstår från gräs till förmån för andra material eller växter. Att ta bort allt gräs är knappast något alternativ för barnfamiljen, men något rum med annat golvmaterial uppskattas även av barnen. Att springa i knastrande grus är skoj och plana stenlagda ytor är utmärkta för trampbilar. Det finns också låga marktäckande växter som tål visst slitage av trampande fötter. De kan användas i breda fogar mellan stenplattor eller som markbeklädnad på ytor där slitaget inte är alltför hårt.
Om du har en mycket liten trädgård finns det flera fördelar med att hårdgöra alla ytor som inte ska användas för plantering. Du slipper arbetet med att klippa en gräsyta som ändå är för liten att användas till lek och spel. Dessutom blir en minimal gräsplätt lätt utsliten om den används regelbundet. Att i stället satsa på en kombination av hårda ytor och växter blir både vackert och funktionellt. Trädgårdsväxternas färg och form framhävs när de väller ut över kanten mot en sten-, trä- eller grusyta.
Genom att använda ett par olika markbeläggningar med skiftande struktur, färg eller form undviker du att den hårda ytan upplevs som steril och tråkig. Du gör dock klokt i att inte använda fler än tre olika markbeläggningar på en begränsad yta eftersom det kan ge ett rörigt intryck.