Ligger ditt sommarparadis en bra bit bort från där du bor? Blir det för lång tid mellan besöken, även på sommarhalvåret? Möjligen är klimatet lite tufft, växterna har svårt att utvecklas och fryser bort på vårarna? Eller växer det så att det knakar, och innan allt ogräs är borta ur rabatterna och gräsmattan gör rätt för sitt namn har halva semestern gått?
Utnyttja närheten till naturen om det går. Skapa naturliga gångar och sittplatser i skogskanten. Även ganska exotiska växter som bergbambu, Fargesia murielae, fungerar bra i fuktig skogsmiljö. Bild från Göran och Maud Perssons trädgård efter Hälsingekusten.
Astilbe används för sällan i våra trädgårdar. De trivs där det är fuktigt och lite skuggigt. Blommar under semestertider, på bilden sorterna ‘Rotlicht’, ‘Irrlicht’ och ‘Bressingham Beauty’.
Text och bild: Dan Rosenholm
Som tur är finns det knep för den som vill ha en trevlig trädgård även kring sin sommarbostad. Det handlar om en gnutta planering, att odla rätt växter och att bygga på lämpligt sätt. Men det är också en fråga om attityd, att inte ställa för stora krav på att det ska vara välordnat och perfekt. Istället för att kämpa mot naturen kan man njuta av alla små växter som spirar, även de som tagit sig dit på egen hand.
Stabilt och tåligt ska det vara
Kombination av gult som passar utmärkt även för den som inte rensar och står i. Gullboll tillsammans med gullris. Båda växterna klarar sig utan skötsel och blommar länge.
Vill man ha en trädgård som nästan sköter sig själv är växtvalet det viktigaste. Växterna ska inte bara vara starka och friska, de ska också täcka marken och hålla undan ogräset. Om man på impuls köper det som ser snyggt ut i butiken kan man vara övertygad om att man får arbeta nästan ihjäl sig samtidigt som det ändå kommer att dö bort.
Välj växter som klarar sig själva, lyckligtvis är många av de trevligaste, frodigaste växterna sådana. Undvik små, gulliga blommor och känsliga te-rosor. Nej, skapa trädgården kring kraftfulla perenner, gärna såna som kallas mormorsväxter och kan överleva många årtionden utan skötsel. En del av dem vill sprida sig alldeles vilt, placera dem så att de inte kan eller håll dem inom rimliga gränser med gräsklippare.
Tätt ska det vara i rabatterna, då klarar inte ogräset av konkurrensen. Till höger blodormrot, Bistorta amplexicaulis, ‘Rosea’, till vänster träjon, Dryopteris filix-mas, med parkstånds, Senecio sarracenicus, i bakgrunden. I mitten det tvååriga silvermartornet, Eryngium giganteum, vilken fröar av sig och kommer igen år efter år på lite olika ställen.
Kökkenmödding, nej tack
Om man vill ge växterna en chans att klara sig på egen hand finns det några saker att tänka på. Plantera många av varje sort. Inga kökkenmöddingar. Blir det mellanrum kan man sätta marktäckare, i öppen jord tar ogräset över nästan omedelbart. Dessutom ska man komma ihåg att placera växter där de mår bra, skuggväxter i skugga och växter som föredrar strålande sol öppet. Det blir både snyggare och otroligt mycket mer lättjobbat.
Blomning i rättan tid
Vackra blommor och blader vill man ha även på landet, men om allt är som bäst när man inte är där är vitsen rätt begränsad. Är man bara i sitt sommarhus under julisemestern ska man naturligtvis se till att det är som allra vackrast då. Brukar man besöka tidigt på våren är det fantastiskt att mötas av påskliljor en masse och på hösten kanske av gullboll och gullris i sina soligaste färger.
Åtta tåliga mormorsväxter
Påskliljor både överlever år från år och förökar sig, speciellt gammaldags sorter som klarat decennier, och ibland seklers, lopp utan hjälp. Planterar man dem mellan perenner slipper man se bladen vissna. Bild från Klaas och Bodils van der Geests före detta sommarhus i norra Småland.
Vill man vara säker på lyckas ska man använda klassiska växter som överlevt i årtionden vid övergivna torp, såna växter mormor odlade. Här är några exempel:
Plymspirea, Aruncus dioicus. Stor, ståtlig perenn som inte har något emot ett bistert klimat och gärna fröar av sig om den får chansen. Har grunt rotsystem och gillar fuktig mark, men klarar sig utmärkt själv när den är etablerad. Kan delas.
Kaprifol, Lonicera caprifolium. Klängväxt som blommar i övergången mellan vår och sommar och doftar helt underbart. Klarar sig alldeles själv i de flesta lägen en bit upp efter Norrlands kustland, sedan blir det för kallt.
Pioner är så underbara att man inte tror de är på riktigt. Speciellt doftpioner passar vid fritidshus, de är inte bara härdiga utan blommar också fram i den normala semesterperioden. Och förresten, pioner går utmärkt att flytta, ta bara med en rejäl jordklump runt roten.
Luktpion, Paeonia lactiflora. Jättelika rosa, vita och röda blommor som doftar mer än ljuvligt, klarar sig bra även i tuffa Norrlands inland och blir praktfullare för varje år. Vill inte stå för torrt och soligt och inte för mörkt och fuktigt.
Praktlysing, Lysimachia punctata. Vackert gulblommande perenn som inte anses höra hemma i de fina trädgårdarna. Plantera, vattna sedan får den klara sig bäst den gitter, svårare är det inte. Blommar på högsommaren. Enda kruxet är att de lätt inkräktar på svagare blommors territorium.
Praktlysing med vitbrokig kornell, Cornus alba ‘Variegata’. Passar bra i avslappnade miljöer, kanske vid en röd stuga, tål tufft klimat och långa perioder av ensamhet.
Gullboll, Rudbeckia laciniata var. hortensia. Ibland en mer än manshögväxt växt som blommar gult under sensommaren och tidig höst. Lättodlad, inte extremt härdig men fungerar en bit upp efter Norrlandskusten. Om den inte har något att luta sig mot måste den bindas upp.
Gullris, Solidago. Blommar med gula plymer i slutet av sommaren. Sprider sig med hjälp av jordstammar, men inte ohanterligt. Exakt när den blommar beror på art och sort. Köp antingen på en plantskola som går att lita på eller tigg en bit av någon du känner och vet när den går i blom.
Vill man ha en underhållsfri trädgård ska man använda växter som överlever årtionden utan skötsel. En klassiker är brandlilja, som också kan föröka sig genom groddknoppar i bladvecken.
Brandlilja, Lilium bulbiferum. Tålig liljeväxt som finns i nästan hela landet. Blommar så att det verkligen syns. Klarar årtionden utan skötsel och sprider sig långsamt. Enda nackdelen är möjligen att rådjuren inte har något emot att tugga i sig blommorna.
Studentnejlika, Lychnis chalcedonica. För den som vill ha en växt som syns och blommar under semestertider är studentnejlikan idealisk. Kan bli uppåt en meter hög med knalligt orangeröda blommor. Går också under namnet ”Brinnande kärlek” och klarar sig nästan överallt.
Doftschersmin, Philadelphus coronarius. Är en klassisk buske med vita blommor som luktar ack så gott i början av högsommaren. Överlever en bra bit upp efter Norrlandskusten. Undvik avarter, köp sorten ‘Finn’ om den finns att få tag i.
Buskar och träd
Buskar och träd är ett säkert sätt att få det grönt och fint utan en massa rensningsjobb. Under framförallt det första året efter plantering behövs några rejäla genomvattningar, speciellt under långa heta torrperioder, sedan är det lugnt.
Sätt tåliga träd och buskar där det passar estetiskt och praktiskt, men ta rimlig hänsyn till behov av näring, vatten, skugga och sol. Har du en naturtomt kan det behövas en större grop och mer vattning. Planterar man i en gräsmatta blir det lite extra besvär att klippa runt dem, det blir oftast bättre i kanterna av öppna ytor. Buskar och mindre träd passar också utmärkt inne i rabatter tillsammans med perenner.
Vill du ha rosor? Skaffa då storvuxna, gammaldags sorter. En som både blommar om, doftar gott och är nästan obegripligt härdig är sorten ‘Hansa’. Blir en ganska omfattande buske men kan beskäras hur hårt som helst. I bakgrunden skymtar några plymspireor.
Köp några hyggligt uppvuxna ettåringar och plantera i krukor, snyggt, snabbt, enkelt. Men lura er inte, för en trivsam trädgård behövs också perenner, buskar och träd. Det är i en redan skön trädgårdsmiljö krukorna kommer till sin rätt.
Krukor och ettåringar
Vill man få snyggt snabbt kan man använda ettåringar. I rabatter är de oftast svårskötta, där är det bättre med växter som kommer igen varje år. Däremot fungerar de utmärkt i krukor.
Sätter man hyfsat stora plantor fyller de ut redan från början. Står de i bra planteringsjord växer de på sig kvickt, i krukor är det varmt och behagligt och ingen konkurrens från ogräs. Skicka dem i komposten när hösten kommer och köp eller dra upp nya nästa år, det är lättast så på landet.
Gräsmattan
En perfekt klippt, ogräsfri, smaragdgrön gräsmatta eftertraktas av många men uppnås av få. Har du ett fritidshus en bit bort från där du bor så glöm det. Det finns inte en chans att upprätthålla en egen golfgreen utanför verandan.
Som tur är gör det inget, för en stor, plan och perfekt grön gräsmatta tillför ingen trivsel, snarare tvärtom. Bättre är att anpassa sig till omständigheterna och minimera ansträngningarna.
Det första man ska göra med sin gräsmatta är ett inte, det vill säga att inte gödsla. Anledningen är enkel. Gräs växer förvånansvärt fort, speciellt på vårarna. En fin välgödslad gräsmatta kan snabbt komma att likna en bortglömd vallåker. När man väl lyckats slå och klippa eländet blir den gul. En vacker färg, men inte idealisk för gräsmattor. Låt därför bli att gödsla, då växer gräset långsammare och blir mindre förstört av glesa klippningar.
Ännu bättre kan vara att försöka minska näringsinnehållet. Metoden är enkel, forsla bort gräsklippet till komposten. Då kommer tåligare, mer lågväxta, arter av gräs och ogräs att ta överhanden. Med tiden får den karaktären av blomsteräng.
Tänker du anlägga en ny gräsmatta välj kortväxta gräsblandningar som tål torka och jord som inte är för näringsrik.
Uteplatser
På sommarstället vill man ha uteplatser, inte en gärna fler. Att äta frukost i morgonsolens sken är ljuvligt, liksom att äta sin middag medan kvällsljuset falnar och solen går ner. Mitt på dagen behövs skugga, vem vill inta sin lunch med solen brännande i nacken?
Enklast tänkbara uteplats är några bord och stolar i gräsmattan, gärna under ett fruktträds krona. Ingenting hindrar att man placerar ut flera stycken i trädgården. Bild från Drömmens trädgård i Småland, Katarina och Sten Dunérs sommarparadis.
Men det behövs oftast inga stora mankemang för att få till det. Frukostplats kanske man ordnar med några enkla stolar och ett litet bord vid sin östra vägg. Med utemöbler i gräset under ett träds utbredda grenar kan lunchen serveras. Men någon riktig uteplats vill man nog också gärna ha när det är många på middag.
En hängmatta är närmast ett obligatorium för sommarbostäder. Har du barn räkna med att den oftast är upptagen.
Uteplatser brukar bli trevligare om de ligger lågt, nära markhöjd. Att stenlägga ligger nära till hands, men fungerar inte så bra i trädgårdar där man inte vistas i hela tiden. Fogarna mellan plattorna blir något av en favoritplats för ogräs, även när man anlagt enligt konstens alla regler. Vill man göra det lättskött är det enklare att bygga en uteplats eller altan av trä, kanske direkt invid huset, och höja upp den lite så att ogräset inte så lätt sticker upp. Med markduk och grus under kan man också hindra att grönska letar sig upp mellan springorna.
Det är lättare att hålla efter ogräs med trädäck än stenläggning. Till höger i bilden från Walderös hem i Uppland, täcker buskpion, Paeonia suffruticosa, slänten. Klarar sig en bit upp efter Norrlandskusten, har tjusig blomning plus snygga knoppar, frökapslar och blad, rubbet. Till vänster det känsligare, vintergröna rynkolvonet, Viburnum rhytidophyllum.
Gångar och trappor
Om du inte besöker din sommarstuga väldigt regelbundet undvik anlagda gångar och trappor, de blir mest till besvär. Hemma i villaträdgården ser det snyggt och propert ut och fyller en praktisk funktion, inte vid sommarbostaden där blir det en massa jobb och man blir mest bara ledsen över att komma dit och se hur det växt igen sedan förra gången.
Läs gärna också
Den lantliga trädgårdens huvudingredienser väl samlade. Till vänster om gräsgången rejäla perenner som klarar sig själva, som anisisop, Agastache foeniculum, och glansmiskantus, Miscanthus sinensis. Mellan dem pressar den invasiva rönnsumaken, Rhus typhina, upp sina vackra skott. Till höger mognar päron.
Klippa och kratta
Det finns egentligen bara två nackdelar med att ha många buskar och och träd, de behöver beskäras och släpper en massa löv. Ingendera är så farligt som det låter. Du behöver inte göra en extra sväng ut till fritidshuset med sekatören under hösten eller våren – om du inte vill. Så gott som alla träd och buskar kan och bör beskäras under perioden juli, augusti, september. Att gå omkring med en sekatör, ta bort döda grenar och göra snyggt en sensommarkväll tillhör trots allt ett av trädgårdens stora nöjen. Men klipp inte hårt, då skjuter träden bara en massa fula skott.
Räfsa löv då, är inte det besvärligt? Egentligen inte. Det finns sällan någon anledning att kratta bort löv, med undantag för tjocka lager som kan kväva andra växter eller gräsmattan. Raka då lämpligen in dem under något träd eller buske där de inte stör. Även ganska tjocka lövlager försvinner förvånansvärt snabbt på vårarna tack vare, maskar, mikroorganismer och att de blir överväxta. Se löv som en tillgång som ger näring och humus till marken.