Olika växter är som vackrast vid olika tidpunkter. Ofta tänker vi på blomningen som den period då en växt är som allra snyggast, men det kan lika gärna vara ett särdeles bedårande bladutspring, en sprakande höstfärg eller iögonfallande fröställningar. För vedartade växter kan det dessutom vara intresseväckande stammar, något som ofta blir som allra mest framträdande på vintern när trädgården är mera bar.
I Klosterparken kan man till exempel hitta kopparlönn med vackert brun bark och taggig jättearalia. Skönhet kan skapas av något så enkelt som nakna stammar och grenverk som avtecknar sina silhuetter mot omgivningen. Utmärkande för Enköping är att där finns något att njuta av hela året, också kalla vinterdagar. Då är det grenverk, stammar, vintergröna växter och utblommade perenners vinterståndare som står för prakten och bokhäckarnas vissna gyllenbruna blad inte att förglömma. Visst, det är betydligt mera lågmält än på sommaren, men det är ändå vackert, mycket vackert. Särskilt när rimfrost eller ett tunt lager av snö lägger sig över allt.

Med ett täcke av snö är Drömparken som ett underland i februari med alla vinterståndare av vackert vissnade perenner. Närmast i bild en ståtlig tuva av glansmiskantus med rimfrost i de yviga plymerna.
När vårsolen sedan närmar sig slår tidiga buskar som trollhassel och hybridkejsarolvon ut sina små blommor som inte alls skulle verka så märkvärdiga vid en jämförelse med de många andra blommor som kan ses längre fram på säsongen. Men så tidigt som de här slår ut, under riktigt gynnsamma år redan i slutet av januari, tycker man att de är näst intill oemotståndliga. Som vårens väktare trotsar de kylan och kan ofta ses med en liten hätta av snö ovanpå de näpna blomklasarna.

Tidigt i maj kantar anemontulpaner slänten ner mot Enköpingsån och på andra sidan bron vid Strömparterren blommar magnoliorna i överdådigt vitt.
Under senvintern och tidig vår fylls parkerna av de allra tidigaste vårlökarna som blåstjärnor, Scilla, vårstjärnor, Chionodoxa, och porslinshyacinter, Puschkinia scilloides som sedan i rask följd återföljs av olika sorters krokusar och tidiga tulpaner. Sedan avbryter en mängd olika lökväxter varandra under hela våren och fram till i mitten av juni då purpurlök, Allium × hollandicum, bjuder på en effektfull final.

Högsommar i Klosterparken med blommande gullstav och viticella-klematis ’Södertälje’ längs strandpromenaden.
Våren och den tidiga sommaren är alla de blommande buskarna och trädens högtid i Enköping. Här finns mängder med magnolia, stora bestånd azaleor, rododendron, prydnadskörsbär och många andra vårblommande växter med skiftande blomningstider så att det blommar i stort sett oavbrutet från tidigt i maj till i mitten av juni. Perennerna finns där också på våren, men inte alls lika många som blommar under perioden juli–oktober. Det är ett medvetet val att låta vårlökarna, träden och buskarna stå för merparten av blomningen i början av säsongen.
Från högsommaren och framåt är det perennerna som är huvudrollsinnehavarna i parkerna. Stora ruggar av glansmiskantus vajar för vinden, tuvrör ’Karl Foerster’ står som upprätta väktare och fläckflockarna breder ut sina parasollformade blommor längs två meter höga stänglar. Långt in i oktober pågår flera av de riktigt senblommande perennernas strålande höstuppvisning ackompanjerad av de många trädens och buskarnas läckert höstfärgade löv i olika nyanser. Finstämt, men medvetet, har man förstärkt årstidens karaktär genom att välja vedartade växter som får fina höstfärger. Prydnadsgräs förstärker höstatmosfären.

I oktober fås sprakande färger från vedartade växter som bergkörsbär, klättervildvin, klätterhortensia och liten stefanandra längs Åpromenaden.
I början av november, när kylan blir allt svårare, ger också de tappraste perennerna upp och de flesta höstlöven har redan hunnit falla till marken. Nu återgår parkerna till att vila några månader i en frusen vintervärld som med de många intressanta vinterståndarna och silhuetterna påminner lite om ett underland.
Blomningstid
De flesta fleråriga växter, såväl vedartade som perenner och lökar, blommar endast under ett par, tre veckor. För att få en plantering som är attraktiv under så lång tid som möjligt ska man tänka på att välja växter som blommar vid olika tidpunkter. Det gör man enklast genom att använda sig av växter ur alla tre grupperna. I Enköping står buskar, träd och lökar för den största delen av vårblomningen medan perennerna har valts så att merparten har sin blomning under högsommaren–hösten. På så sätt utnyttjar man de olika växtgruppernas egenskaper optimalt och kan inrikta sig på att skapa ett rejält flor av perennblomning under de tre månaderna juli, augusti och september. ”Sen behöver inte allt blomma samtidigt – bara det är prydligt”, säger Stefan Mattson. Huvudsaken är att det som är i blom kan framträda väl och inte störs ut av växter runt omkring som ser alltför tufsiga ut.
Växelverkan
Om man kombinerar växter smart och använder såna som håller sig prydliga under lång tid kan man skapa återkommande perioder då en plantering ger ett riktigt maffigt intryck trots att allt inte blommar samtidigt. Knepet är att göra som i Enköping: plantera växter som växelverkar med varandra. Med det menas att de turas om att vara vackra och ibland kanske till och med hjälper till att dölja att kompanjonen är mindre tilltalande sedan den blommat ut. Det är enklast att tänka i par när man planerar en rabatt där växter ska växelverka med varandra. Man kan välja en perenn som blommar ganska tidigt och plantera den uppblandad med en som blommar på sensommaren eller hösten. Den senblommande ska dels komma senare på våren för att inte störa den tidigblommandes bästa blomperiod och dels bli högre än den tidigblommande innan den själv blommar.
Det kanske låter krångligt, men är det inte när man kommit igång och börjat tänka i de här banorna. Det bygger på att man studerar hur och när olika växter kommer upp på våren och när de blommar eller på andra sätt är vackra. Snart märker man att det är fantastiskt kul och att det öppnar sig en hel mängd möjligheter till uppseendeväckande snygga rabatter. Vårlökar och perenner är tacksamma som växelverkanspar, i Enköpings parker kan man se många exempel på just såna kombinationer. Här hittar vi till exempel den blåblommande mörka stjärnhyacinten som sällskapar med älggräs, pingstliljor med funkior och flikrabarber med tulpaner.
Växelverkan går så klart att använda sig av också när det gäller vedartade växter. Att låta sommarblommande klängväxter klättra upp i vårblommande träd är ett gammalt och beprövat sätt. När man blivit varm i kläderna kan man övergå till att tänka i fler växter än två åt gången och skapa växelverkan mellan tre, eller kanske till och med fyra, olika sorter.
I Klosterparken

Mörk stjärnhyacint, Camassia leichtlinii ‘Caerulea’
Under den sena våren dyker lökväxten mörk stjärnhyacint, Camassia leichtlinii ‘Caerulea’, upp och blommar i sin vackra himmelsblå färg framför björkarna i utkanten av Klosterparken.

Allium ‘Globemaster’ och Lilium ‘Mrs R. O. Backhouse’
Ungefär en månad senare blommar Allium ‘Globemaster’ strax följd av mandarinliljor, Lilium ‘Mrs R. O. Backhouse’, som överlappar. Utan att man egentligen märker att stjärnhyacinterna funnits där.

Geranium macrorrhizum, Euonymus alatus och Colchicum ‘Lilac Wonder’
Med tiden orkar flocknävan, Geranium macrorrhizum, täcka över de nedvissnade och delvis bortklippta lökväxterna. Ungefär samtidigt som de, och vingbenveden, Euonymus alatus, i bakgrunden, övergår i höstligt rött så sticker tidlösan, Colchicum ‘Lilac Wonder’, upp sina höstblommor. Ett fantastiskt dynamiskt skådespel har utspelat sig för den som har haft förmånen att kunna följa rabattens utveckling under en säsong.
Röd flikrabarber

Röd flikrabarber, Rheum palmatum var. tanguticum ‘Atropurpureum’ och balkansippa, Anemone blanda
I det hörn av Drömparken som man allra först möter när man kommer dit utspelas ett annat tidigt skådespel. Under den allra tidigaste våren, redan i april sticker röd flikrabarber, Rheum palmatum var. tanguticum ‘Atropurpureum’, upp ur marken. Kanske snarare man ska säga att den skjuter upp ur marken, för det går undan när den gör plats för sig. Under den blommar balkansippa, Anemone blanda, i blått.

I ackompanjemang av tulpaner.
Redan i mitten av maj har den röda flikrabarbern vuxit ut till full storlek och börjar gå i blom ackompanjerad av tulpaner.

Fläckflockel, Eupatorium maculatum ‘Atropurpureum’, och Hampflockel, Eupatorium cannabinum ‘Album’
Runt omkring den kommer sedan de jättelika perennerna fläckflockel, Eupatorium maculatum ‘Atropurpureum’, och Hampflockel Eupatorium cannabinum ‘Album’ upp. De börjar blomma i slutet av augusti. Då får till och med flikrabarbern inta en underordnad plats i rabatten.
Vårlökar
Tillsammans med perenner som startar sent passar det bra att odla blommande lökväxter som fyller upp hålrummen tidigt på säsongen. Lökar ska liksom tidigblommande perenner helst placeras en bit in i rabatten, förutom när lökarna används som utfyllnad mellan sena perenner i framkanten. Perennerna ska effektivt dölja de vissnande lökväxterna, som sällan är vackra att titta på men måste få vara kvar för att lökarna ska kunna hämta näring inför nästa års blomning. Desto närmare rabattens framkant lökarna står desto viktigare är det att perennerna förmår att dölja dem längre fram på säsongen. Lökar bör alltid placeras mellan perenner i en rabatt och inte som ensamma fält eftersom man då får hålrum under större delen av sommaren.

Att plantera cyclamineusnarciss, Narcissus ‘February Gold’, bland bladverket hos lavendel, Lavandula angustifolia, ‘Hidcote Blue’ kan få den gråaste dag att kännas lite soligare. Mot silvergrått lyser de gula blommorna starkare än annars och lavendeln, som är ganska så intetsägande så här i början av maj, blir genast mer intressant. Bild från Blombergs park.
Bäst blir det om man planterar perennerna först och placerar ut grupper av lökväxter senare. Man kan gärna vänta ett eller två år med att plantera lökväxterna, då har man hunnit studera hur snabba de olika perennerna är på våren och komma fram till var lökväxter av olika höjd kan passa in. Perennerna får gärna ha kommit en bit på väg då lökarna blommar, men får inte täcka dem för mycket. Nyutsprunget fräscht bladverk runt lökväxternas fötter gör dem ännu vackrare bara man ser en proportionerlig del av deras stjälkar så att blommorna blir som överståndare till bladmattan. Vårlökar kan även planteras i stora fält på gräsmattan. Särskilt tidigblommande lökväxter är lämpade för ändamålet eftersom de vissnar ner så pass tidigt att gräset kan börja klippas utan fördröjning när det är så dags. Det man ska tänka på när det gäller vårlökar i gräset är att knyta upp dem mot större buskar och träd. Det ser bättre ut rent estetiskt och lökarna trivs också mycket bra med de förhållanden som skapas i en sådan miljö.

Triumftulpan, Tulipa gesneriana ‘Don Quichotte’ och aklejruta, Thalictrum aquilegiifolium ‘Album’
Triumftulpanen, Tulipa gesneriana, ‘Don Quichotte’ lyckas nätt och jämnt titta upp ur aklejrutans, Thalictrum aquilegiifolium, ‘Album’ bladverk, som snabbt skjuter i höjden. För några dagar sedan var tulpanerna överståndare till bladmattan och om ytterligare några dagar är de övervuxna, men då är i gengäld deras blommor också snart slut. Gulnande tulpanblad och stjälkar kommer man då inte att kunna se minsta spår av bland aklejrutans täta, fräscha bladverk. Bild från Drömparken i slutet av maj.