Parkfakta
Design: Parkkontoret
Byggår: 1988
Yta: 880 kvadratmeter
En skulptur av författaren Jan Fridegård med en tussilago i handen välkomnar besökare till Fridegårdsparken. Den kom till på initiativ av en grupp frivilliga personer som samlade in pengar från sponsorer. Skulpturen är gjord i brons av konstnären Rune Rydelius.
Att gå in i Fridegårdsparken är som att förflyttas till en annan värld. Här slänger sig pipranka och andra frodiga klätterväxter högt upp i de japanska magnoliaträdens kronor. Luften fylls av porlande vattenljud och fågelkvitter. Vi är omslutna av behaglig grönska och staden med sitt stök känns oändligt långt borta. Tänk att allt kunde förändras så totalt av att man rörde sig några få meter.
Utanför passerar fortfarande bilarna och en hel rad av dem står på parkeringen som täcker hela ena långsidan av parken. På den andra långsidan finns en brandstation och en transformatorbyggnad. Fast vi ser förstås inget av det här inifrån parken som är ordenligt skyddad från omvärlden med växter i flera skikt.
Ut mot parkeringen höjer sig en ungefär 1,5 meter hög klippt häck av städsegrön hybrididegran och upp ur den reser sig stammarna av fyra korstörne träd Gleditsia triacanthos ‘Skyline’. Deras säregna trädkronor spelar effektfullt ovanför den dovt gröna idegranshäcken. Fritt mot tuktat. Ett osvikligt recept för att skapa en effektfull kombination.
Innanför häcken växer en mängd buskar och träd i olika storlekar. Här hittar vi till exempel flera olika sorters magnolior, paradisbuskar och kejsarolvon. Kombinationen av häck, träd och buskar ger ett mycket effektivt skydd mot parkeringen och gatan utanför samtidigt som det bidrar till att skapa en stark känsla av rum inne i Fridegårdsparken.
I Fridegårdsparken finns inga gräsmattor, marken är täckt av växter, marktegel och gatsten. Frodiga marktäckare väller in över hårdgjorda ytor och förstärker den starka rumslighet som skapas av buskar, träd och häckar. Marktäckaren närmast är flocknäva, över den hänger en överdådiga paradisbuske. Det röda markteglet blir starkare i färgen efter regn.
Under de större växterna är marken täckt av perenner som breder ut sig i stora mattor och skapar en behagligt ojämn kant ut emot den röda marktegelbeläggningen som finns i två av Fridegårdsparkens tre rum. I det mittersta cirkelrunda rummet, parkens hjärta, är i stället markbeläggningen smågatsten med band av rött marktegel. Den är lagd i cirkelform och betonar rummets centralpunkt: rabatten med vattnet som porlar upp ur den kvarnstensliknande stenen i älvdalsporfyr. Här frodas perenner som dagliljor, funkior, näva och gillenia.
En halvcirkelformad pergola med bänkar bildar en fin fond åt mittrabatten och bjuder på skyddade sittplatser där vattenanläggningen kan betraktas mellan draperier av den frodiga vitalba-klematisen ’Summer Snow’. Längs våra ryggar och upp över våra huvuden klättrar pipranka, Aristolochia macrophylla, med sina stora hjärtformade blad och bakom dem, nära parkens gräns, växer flera exemplars av hybridgullregnet ’Vossi’ som fylls av långa gula blomklasar under maj.
Den cylinderformade vattenporlande stenen och den utsökta perennkompositionen runtomkring bildar ett tydligt blickfång i centrum av Fridegårdsparkens cirkelrunda mittrum. Till vänster i förgrunden syns det sirliga bladverket av ett katsuraträd och de frodiga vita blommorna till höger tillhör klätterhortensia.
När man är här inne är det svårt att tro att det här området tidigare var en ganska anonym plats utan namn som huvudsakligen bestod av en stor gräsyta, en klätterställning och några buskar. Startskottet för förvandlingen kom när ett nybygge i närheten ville låna marken för uppställning av arbetsbodar. Parkkontoret sa ja och med de pengar man fick in i hyra för marken hade man sedan en grundplåt för att påbörja den ombyggnad som sedan resulterat i den helt osannolika oas mitt i staden som Fridegårdsparken är.
Den nya parken stod klar 1988 och fick sitt namn strax efter ombyggnaden genom en namntävling bland Enköpingsborna. Och vad passar väl bättre än att döpa en så enastående park efter än en av Enköpings mest namnkunniga personer: författaren Jan Fridegård (1897–1968).
Fridegårdsparken är med sina 880 kvadratmeter inte större än en ordinär villatomt och en utomordentlig inspirationskälla för alla som vill ha inspiration till hur man kan göra den egna täppan där hemma lite mer ombonad och lummig.
Ett behagligt porlande ur den cylinderformade stenen i Fridegårdsparken.
Vattnet som fridfullt porlar upp ur den cylinderformade stenen klär in Fridegårdsparken i ett behagligt porlande som villar bort stadens oljud. Det här är en plats som verkligen gör skäl för namnet fickpark, en minipark i tättbebyggt område som anpassar sig till sitt läge och har en tydlig rumslighet. Här kan man gå in och sätta sig med sin lunchlåda mitt under arbetsdagen eller bara slå sig ner i lugn och ro för att njuta av växterna, vattnet och fågelkvittret. I förgrunden syns storbladiga funkior och bakom dem den ljuva perennen gillenia med blommor likt små vita stjärnor.
Magnolia ’Swede Made’
’Swede Made’ kallas ibland de hybrider som Stefan Mattson dragit upp från frön av buskmagnolia, Magnolia sieboldii, och junimagnolia Magnolia obovata. Ett exemplar har Stefan skänkt till Enköpings kommun och placerat i Fridegårdsparken. Blomman liknar en ovanligt ljuvlig buskmagnolia med blomman vänd uppåt istället för att hänga neråt.
Bästa tipsen från Fridegårdsparken