Maryhills buxbomsträdgård i Lund anlades i början av 1950-talet. Den har en formell grundplan med fyra häckinfattade rabattkvarter och en rundel i mitten. Tack vare de häpnadsväckande formklippta figurerna ger den ett uppsluppet och avslappnat intryck.
Konsten att klippa buskar och träd till olika former, topiarier, hade en framträdande roll redan i antikens Rom. Mer än tusen år senare, under 1600- och 1700-talen, nådde konstformen sin absoluta höjdpunkt i de franska formträdgårdarna. Från de stora trädgårdarna och parkerna i Europa spred sig bruket av figurklippning också till allmogens trädgårdar.
Fortfarande idag är figurklippning populärt, speciellt i England där man kan få se de mest fantastiska figurer. Här i Sverige, med undantag av Skåne, är seden inte lika utbredd. Något vi hoppas kommer att förändras, för få företeelser i en trädgård fascinerar lika mycket som en snitsigt formad grön figur.
Utbredda buxbomsbollar, perenner i buxbomsinfattade rundlar och mjukt vindlande rabatter med gångar av grus kännetecknar Paul Jönska Gården i skånska Viken. Trädgården, som är från slutet av 1800-talet, rekonstruerades och återplanterades efter klassiskt mönster under 1980-talet.
Med fantasi, fingertoppskänsla och humor kan man med häcksax och sekatör forma buskar till de mest fantastiska skapelser: fåglar, nallar, tekannor, spiraler eller bollar i olika storlekar och former. Idegran och buxbom är särskilt tacksamma för ändamålet eftersom de behåller sin fina gröna färg året om. Oavsett om enstaka figurer används som uppfriskande inslag eller ett helt trädgårdsrum består av formklippta figurer ger de trädgården liv och karaktär.
Vem ska få ekollonet? De formklippta idegransfåglarna i Hviids Have på Fyn i Danmark verkar vara oeniga om vem som ska få sätta i sig ekollonet av sten.