Den säregna, vackert kuperade naturen i världsarvet Höga kusten drar årligen stora mängder besökare. En del av dem hittar också till visningsträdgården Villa Fraxinus som uppvisar ett hus och en trädgård i fullständig harmoni med omgivande natur.
Text: Ann-Christin Rosenholm
Bild: Dan Rosenholm (2004)
I Villa Fraxinus suddas gränsen mellan ute och inne ut. Natur, trädgård och hus går i varandra utan att man kan säga var det ena slutar och det andra börjar. Genom känsla för platsen, sinnrik arkitektur, material- och växtval har Sture Forsberg och Ingelöv Jonsson, båda trädgårdsarkitekter, skapat sig ett unikt boende mitt i den ångermanländska skogen. Ja, så unikt att det varje år drar 20 tusen besökare från när och fjärran som vill besöka trädgården med det försynta huset som smälter så fint in i naturen och knappast märks alls i all växtlighet som klär det under sommarmånaderna. Sture, som också är husarkitekt, har själv ritat huset. Det har med stor försiktighet passats in mellan befintliga berghällar och stora granar. Samtidigt med huset planerades trädgården, vilket har lett till en helt fantastisk känsla av samhörighet mellan de två. De passar ihop som hand i handske och känns som självklara delar av en gemensam helhet.
Anpassning till naturen
Huset och trädgården på Villa Fraxinus har med stor omsorg planerats inte bara med varandra utan också med den natursköna omgivningen. För att villan skulle smälta in i naturen användes råsågade brädor till ytterväggarna som sedan målades i samma mörkbruna färg som granarnas stammar. För att efterlikna de omgivande berghällarna används granit som markbeläggning i de två trädgårdarna på ömse sidor om det vinkelbyggda huset.
I den södra trädgården är odlingsklimatet mycket bra för att vara så här långt norrut, vilket minst sagt syns på de välmående växterna. En bra zon fyra och kanske även tre på sina håll, uppskattar Ingelöv och Sture. Här klänger frodiga engelmannsvin, Parthenocissus quinquefolia var. engelmanni, och pipranka, Aristolochia macrophylla, på fasaden och omgivande pergolor. Med skyddande husväggar åt både norr och öster skapas en känsla av sydeuropeisk atriumgård mitt ute i den norrländska skogen. Växtligheten är ymnig med det ståtliga vårdträdet, hängasken, Fraxinus excelsior ’Pendula’, vilken gett namn åt hela stället, som stiligt blickfång mitt på gården. Stora rektangulära trädgårdsdammar skänker en svalkande känsla under varma sommardagar när luften tycks stå stilla på denna skyddade plats.
I den norra trädgården, som har ett ganska tufft zon 5-klimat, hittar man många tåliga och miljöskapande fleråriga växter med vissa inslag av ettåriga färgklickar. Under uppstammade fjäderkaraganer växer frodiga ruggar av plymspireor, strutbräken och funkior. Buskage av norskspireor, Spiraea × cinerea ’Grefsheim’, gullkornell, Cornus sericea ’Flaviramea’ och vanlig druvfläder, Sambucus racemosa, skapar skyddade små vrår med intima sittplatser. Längst i norr där stenbeläggningen ser ut att gå rakt ut i skogen, växer ett stort fång blå riddarsporrar med barrskogen som fond.
När de byggde villan och trädgården var de mycket rädda om befintliga växter, berättar Ingelöv och Sture. Det är de uppvuxna träden som skapar miljö och ger skydd mot kalla vindar från norr.
God kontakt mellan inne och ute
Ju närmare huset man kommer i den norra trädgården, desto mer frodig och trädgårdslik blir växtligheten. I den stora, stramt formade dammen framför villan skapas effektfulla reflektioner. Till entrén tar man sig antingen via huvudgången eller via stora rustika granitblock som ligger likt broar över dammens stilla vatten. Oavsett vilken väg man väljer måste man svänga och byta riktning minst ett par gånger innan man kommer fram till dörren. Ett effektivt sätt att göra vägen mer spännande och intressant. Och spännande känns det så det förslår här på Villa Fraxinus, man vet aldrig vad som väntar bakom nästa hörn. Så har trädgården också medvetet planerats för att inte kunna överblickas på en gång.
Genom de stora glaspartierna vid entrén kan man skymta hur trädgården tycks fortsätta in i huset och ut igen på andra sidan. Det kan väl ändå inte vara möjligt? Jo, det är just vad det är för Ingelöv och Sture hade redan vid planeringen som mål en obruten trädgårdsvandring tvärs igenom huset från norra till södra trädgården. För att man aldrig ska behöva lämna grönskan har de skapat en fantastisk inomhusträdgård i passagen. Här frodas jättelika monstera, ormbunkar och benjaminfikus i det avlånga rum som är öppet upp i nock. En halvetage upp och utan åtskiljande väggar finns familjens TV-rum, från vilket de kan njuta av inomhusträdgården året om. På sommaren när vädret är varmt står glasdörren mot den södra trädgården oftast helt öppen och den inre trädgården flyter ihop med den yttre.
Kontakten mellan inne och ute kan knappast bli bättre än i Villa Fraxinus. Genom stora fönsterpartier följer man årstidernas skiftningar inifrån nästan som om man vore utomhus. I skydd av det 3,5 meter utstickande taket kan man sitta på uteplatsen invid väggen i den södra trädgården även regniga dagar. Här bildas ett lummigt ombonat rum mitt emellan ute och inne med en bedårande utblick. Så här mitt på högsommaren skänker det långa utstickande taket behövlig skugga. På vinterhalvåret däremot, när solen står lågt, går strålarna in under taket och bidrar med sin värme till att det går att sitta ute här och äta lunch under soliga dagar redan i mars.
Stramt formspråk
Formspråket i trädgårdarna runt huset är stramt elegant med stark arkitektur. − Kantiga linjer med räta vinklar gör sig bäst mot naturens mjuka formspråk, anser Ingelöv och Sture. Två mjuka linjeföringar tar ut varandra medan en mjuk och en kantig förstärker varandra och skapar välbehövlig kontrast. När vi skapade de två trädgårdarna närmast huset, hade vi den norrländska naturen som förebild. När man tittar på den uppifrån ser man skog, vatten, berg och stigar. Det har vi stiliserat och låtit symboliseras av flera rektangulära trädgårdsdammar, gedigna granitplattor, gångar och miljöskapande, härdiga trädgårdsväxter.
Formen är det viktigaste i en trädgård. Det är den som är beständig och kan upplevas fortfarande flera år efter att en älskad täppa kommit i förfall. I Villa Fraxinus har de arbetat med starka former både i två och tre dimensioner. Markmönstret är distinkt med tydliga rektangulära former i stenbeläggning, dammar och planteringsytor. Genom pergolor och växter av olika storlek och form skapas intresse och variation även på höjden. Ett mål har varit att trädgården ska vara vacker även på vintern när snön klär den i sin vita skrud. Det är framförallt då, när blommor och blad sedan länge vissnat, som formerna har huvudrollen i trädgårdsskådespelet.
Fantasieggande namn
Det var i slutet av 70-talet som Ingelöv och Sture började anlägga Villa Fraxinus, som då var byns grovsoptipp. De fick börja med att frakta bort allsköns bråte som bilvrak, innanfönster och konservburkar. Därefter fylldes marken på med ny jord där det behövdes innan skapandet av själva trädgården kunde starta. Förutom den södra och norra gården som ligger närmast huset har den 8 tusen kvadratmeter stora uppodlade tomten många trädgårdsrum av olika storlek och karaktär. Många med egna namn, både praktiskt och kul. Det kan vara enkla och logiska namn som Norra och Södra trädgården likväl som ovanliga fantasieggande namn. Vem blir inte nyfiken på vad namn som Det övergivna sammanträdesbordet, Babiandammen eller Bibliska trädgården kan dölja? För att få reda på det får man söka sig fram på en vindlande stig mellan träden. När man börjar undra vart man är på väg uppenbarar sig ett jättebord av gräs och mossa i en glänta. Runt bordet står tolv stolar med fågelbogranar, Picea abies ’Nififormis’, som sitsar och slitna brädor som ryggstöd. Det syns verkligen att det var längesedan någon satt här. Det är svårt att inte reflektera över meningen med vår tids stress och många sammanträden när man står framför det övergivna bordet i den stilla skogen. Det kanske är det som är avsikten med denna trädgårdsinstallation?
När man vandrar vidare svänger stigen av in mot huset igen och där i den frodiga grönskan i utkanten av den södra trädgården, hittar man ett litet vattenhål, Babiandammen, som nästan är helt dolt av den prunkande växtligheten. Ser det månne ut så här där babianer brukar bada? Hur som helst så är det här i alla fall en fantastiskt vacker och lummig plats. Djupblå blommor försvinner in bland trädens stammar och stiliga svärdsliljeblad sträcker sig mot himlen. Det känns som om man är i djungeln och, ja, det är nog möjligt att babianerna kommer hit för att dricka snart.
Vid sidan om den långa sluttande entrégången upp mot huset ligger små, skiftande trädgårdsrum där blommande perenner, rosor och ettårsväxter odlas i en härlig blandning. Det sista i raden av rum är den Bibliska trädgården där Sture och Ingelöv samlat växter omnämnda i Bibeln. Ek, äpple, ceder, buxbom, kamomill, fikon, oliv och myrten finns alla representerade. Sammanlagt omnämns 83 vedartade växter och örter i Bibeln och av dem har man provat att odla 40 stycken. Många av dem klarar givetvis inte de kalla vintrarna utan får flytta in i den Bibliska trädgårdens växthus framåt höstkanten. Där får de vara tills de nästa sommar återigen ska pryda sitt rum i denna arkitektoniska trädgård formad efter den norrländska naturen.