Du får mer utrymme, fria sikter och tak mot himlen. Vackra stammar framträder, krokiga, knöliga, blanka, skorviga, ljusa, mörka. Ovan breder lövade kronor ut sig med prasslande blad, under skapas sittplatser. Se skönheten i höga trädkronor.
Text och bild: Dan Rosenholm
När man stammar upp ska man beskära nära stammen men lämna grenkragen. Så småningom växer snittet över och döljer den nakna veden.
Att stamma upp träd, vad är det för någonting?
Det är ungefär vad det låter, genom att ta bort de lägst sittande grenarna kommer kronan att hamna högre upp och stammarna syns bättre. Rent praktiskt utförs det genom att grenverket beskärs nära stammen nerifrån och upp till den höjd man vill ha, några decimeter eller flera meter.
När Per och Margareta Baker skapade trädgård på Österlen sparades en stor lönn som vårdträd. Den stammades upp rejält, under fick både uteplats och flödiga rabatter plats.
Personligen brukar jag alltid välja försiktighetsprincipen och hellre göra för lite än för mycket, det går inte att ångra sig om man tagit bort för många grenar. Däremot går det alltid att ta bort fler senare.
Men tillbaka till det väsentliga. Vad är det som är så bra med att stamma upp träd? Det finns fem skäl, minst.
Ormhassel har man för stammarna. Framförallt på vintern är de snygga, på somrarna ser de småsjuka ut med förvridna blad. Åtgärda med uppstamning. Klipp bort nedersta grenarna och sådana som strävar nedåt, spara till blomsterarrangemang. Bild från egen tomt.
Den mest lättodlade av magnoliorna, ‘Leonard Messel’ blir en utbredd buske. Om den stammas upp bildas ett litet kronträd med förföriskt krokiga stammar.
Första skälet
Skapa utrymme i trädgården.
Egentligen är det rätt självklart. Ett träd eller en buske som breder ut sig nära marknivå tar förvånansvärt stor plats. Flyttas kronan upp högre får man en massa svängrum. Trots det känns trädgården lika lummig som innan.
Ingenstans vilar man bättre än under träds kronor. Vår stora bok stammade vi upp, annars skulle den tagit för mycket plats. För hängmattan bildar den nu tak.
Andra skälet
Tak mot himlen.
En trädgård ska inte bara ha golv och väggar utan också skydd mot himlen och strålande sol. Det behövs inte minst för att ge skugga varma dagar och skydda barn mot solbränna och hudskador. Det naturligaste av tak skapas med träd. För att det överhuvudtaget ska vara meningsfullt måste kronorna ligga ganska högt upp, i höjd med eller ovanför våra huvuden.
En trädkrona som heter duga. Grenarna på den gigantiska pilen har stammats upp och klippts i topparna så att det går att vistas under. Ett sätt att bilda ombonade rum idealiska för mysiga sittplatser. Bild från Le jardin de Pierrette i orten Diebolsheim i franska Alsace.
Rönnsumak, Rhus typhina, är exotisk som få. Härdig i Mellansverige, blir naturligt krökt och vriden, växer långsamt men måste hindras från att skjuta rotskott. The Cancer Research UK Garden, Chelsea Flower Show 2007.
Tredje skälet
Synliga stammar.
Många träd och buskar har tilltalande stammar och grenar som kan vara både krokiga, knöliga, blanka, skorviga och i olika nyanser – det gäller inte bara sådana som är kända för det utan många helt vanliga träd. Om inget görs så döljs skönheten bakom blad och grenverk. Hjälp därför naturen att visa upp sin prakt med sekatör och såg.
I den trädgård som trädgårdsarkitekten Walter Bauer skapade åt sig själv på Lidingö kröker sig de allt äldre äppelträdens stammar över uteplatsen.
Fjärde skälet
Siktlinjer.
Om man har många träd och buskar kan det kännas instängt. I alla riktningar står något i vägen. Lättaste sättet att skapa rymd, utan att gå fram som en avverkningsmaskin i Norrlands inland, är att ta bort grenar nedtill. Effektivt skapas fria sikter där det tidigare var förbuskat.
En helt annan typ av, lätt tokrolig, uppstamning består i att låta ettåringar, som flitiga lisa, växa som upphöjda bollar. Bild från Lidköping.
I vår egen trädgård har vi medvetet låtit träd skapa tak och naturliga tunnlar på en handfull platser. Under det krökta äppelträdet har vi placerat en stol som blickfång.
Femte skälet
Inspirerad av uppstammade körsbärsplommon i Ulla Molins kända Höganästrädgård, skapade Gyllings sin egen variant i Glumslöv. Ett badkar agerar prydnad och blickfång.
Platser med ro.
Inget är mysigare än att inta sin lunch under ett fruktträds krona. Det finns knappast något mer rogivande än att vila på en bänk eller en stol under gröna blad. Ingenstans sover man bättre än i hängmattan under lövade kronor.