Vatten har genom historien varit en värdefull tillgång i trädgården. Redan under antiken användes det som ett förskönande, förstorande och uppfriskande inslag. I de europeiska renässansträdgårdarna hade vattnet en mycket central roll. Intresset för vattenhydraulik blomstrade och trädgårdsägarna tävlade i att överträffa varandra
med fantastiska jättelika springvatten, vattentrappor och vattensprutande anläggningar med syfte att överraska besökaren. Det kunde till exempel vara en konstgjord grotta med inbyggda överraskningsmoment i form av vattenstrålar som överrumplade nya gäster. Naturligtvis ska en vattenanläggning anpassas till trädgårdens storlek och stil för att smälta in i den övergripande designen.
Reflexionerna i den stilla vattenytan förstärker ytterligare skönheten och ståtligheten hos de omgivande träden i Per Fribergs trädgård i Bjärred, Skåne. Den mörka botten på det breda men grunda fatet ger en klar ostörd reflex och skapar en illusion av djup.
Renässansens spektakulära installationer och andra storslagna historiska anläggningar är knappast användbara i den vanliga villaträdgården, men vi kan ändå låta oss inspireras och plocka någon idé här och var som vi förverkligar i förminskad skala.
En fyrkantig och en rund damm, grunda och formella, med ett kanalsystem emellan finns i Ängavallens örtagård i Skåne. En ljus botten medför att det inte blir mycket till reflexioner, men ger möjlighet att njuta av det vackra bottenmaterialet.
Vatten ger trädgården en extra dimension. En väl anlagd anläggning blir ett uppskattat blickfång som ofta utgör trädgårdens huvudattraktion. Med vatten stimuleras djurlivet. Fåglar, insekter och grodor uppskattar alla tillgången på vatten. En stilla damm, en porlande bäck, ett vattenfall eller ett springvatten skänker dessutom en välbehövlig svalkande atmosfär under varma soliga dagar. Också här uppe i norr har vi, även om det inte känns så under vinterhalvåret, tillräckligt många fina sommardagar för att kunna njuta av den avkylande känsla vatten ger.
En magnifik formell vattenanläggning omgiven av buxbomsformationer smyckar huvudentrén till Villa Abelin i Norrvikens trädgårdar, Båstad. Fontänstrålar bidrar med vattenporl och krusar delar av den stora vattenspegeln. Mjuka former blandas med kantiga på ett harmoniskt och väl avvägt sätt.
Trädgårdsdammar
En välplacerad trädgårdsdamm med en stilla vattenspegel för genom sina reflexioner in extra ljus och bidrar till en känsla av ökad rymd. Genom sin reflexionsförmåga
förstärker vattnet skönheten hos omgivande material och växter. För att ge bästa möjliga reflexer bör dammens innandöme, det vill säga väggar och botten, vara så mörka som möjligt. Ett ljust innandöme, som simbassänger brukar ha, minskar reflexionerna från omgivningen och ger oss istället möjlighet att se botten. En mörk damm gör det omöjligt att bedöma vattendjupet, vilket bidrar till en känsla av mystik. Vi kan skapa ett intryck av att vi har en källa i trädgården, utan att för den skull behöva gräva oss djupt ner.
För att få maximal reflekterande yta är det viktigt att du håller vattenytan i dammen så hög som möjligt. När dammens sidovägg reflekteras i vattenytan, kommer det att
se ut som om vattenytan är mindre och lägre än den är. Den här effekten blir mest synlig vid formella dammar som är kantade med marksten eller liknande. Se därför till att vattennivån ligger nära, helst alldeles under, kanten för att dammen ska ge maximalt med reflexioner.
I makarna Dunérs trädgård ”Drömmens” i Småland uppstod en nästan naturlig damm på ett ganska naturenligt vis. En traktor råkade köra fast när marken var blöt och sumpig efter mängder av regn. Traktorn grävde ner sig själv så djupt att den fick bärgas. Hålet vattenfylldes. Paret Dunér anpassade sig till ödet, drog om loppet på en naturlig rännil så att den passerade hålet, planterade passande växter och, vips, ett alldeles eget vattenhål.
Vad ska finnas runt dammen i form av växter, stenläggning, prydnader, spaljéer och andra konstruktioner? Vad kommer att reflekteras i dammen? Undersök det innan du bestämmer dig för dammens placering i trädgården. Reflexerna förstärker intrycket och effekten av det som reflekteras. Det är inte speciellt lyckat om det råkar vara komposten eller en mindre vacker garagevägg. Om vackra reflektionsobjekt inte finns från början bör man planera in dem samtidigt med själva dammen.
Placeringen av trädgårdsdammen är avgörande för om den lyckas. Om man inte vill skapa förvirring måste en naturlig samhörighet mellan vattnet och övrig trädgård finnas. En ensam damm utslängd mitt i en gräsmatta blir sällan lyckad. Den blir ett dominant blickfång som ser konstig och malplacerad ut när den inte integreras i helheten. Dammen måste planeras in så att den hänger ihop med trädgårdens övriga delar och känns förankrad på platsen. Placera gärna vattnet intill en sittplats, det är ett bra sätt att anpassa den till trädgården, och ger fina möjligheter att i lugn och ro njuta av det på nära håll.
På Norrvikens trädgårdar skapade Rudolf Abelin en klassisk utsikt där han lät vattenytan försvinna ut mellan en öppning i träden och nästan flyta ihop med Laholmsbuktens vatten. Från vissa positioner ser det ut som om vattenytorna går ihop helt och hållet.
Det finns många fördelar med att placera dammar på en ljus plats. Reflexionen av ljus till trädgården blir optimal, vilket gör att den känns större. Allra behagligast blir dammen att betrakta om du har solen i ryggen och inte mitt emot dig. Med solen i ögonen finns risk för otrevliga bländningar från vattenytan, vilket man särskilt bör tänka på när man planerar dess placering i förhållande till sittplatser.
Det finns fler växter att välja bland för en ljust placerad damm än det gör för en som ligger i skugga. De flesta fiskar, om du tänkt dig sådana, trivs bättre med sol åtminstone halva dagen. För fiskarnas skull bör du också undvika att placera dammen under träd. Nedfallande löv som sjunker till dammens botten bryts ner, förbrukar värdefullt syre och ger i värsta fall ifrån sig metangas som kan bli fiskarnas död. Även om du inte har fiskar gör nedfallande blad att vattnet fort ser skräpigt ut och kan leda till problem med föroreningar.
Inbäddad mellan miljöskapande växter, berghällar och en strand av fint grus återspeglar trädgårdsdammen Mälarens vatten. Här hos makarna Wåhlin i Skokloster känner man igen samma princip som i Norrvikens trädgårdar, även fast dammens och Mälarens vatten inte flyter samman helt och hållet.
Formella och informella dammar
Trädgårdsdammar kan indelas i två huvudtyper: formella och informella. Den formella görs ofta i någon geometrisk form, som till exempel en rektangel eller cirkel, medan den informella vanligtvis har en oregelbunden form. Den informella dammen ska helst smälta in i omgivningarna och se ut som ett naturligt vatteninslag vilken alltid funnits där. I naturträdgården går det lätt att införliva informella former, men det fungerar inte alls i en liten stadsträdgård, mellan längorna på en Skånegård eller ens i nära anslutning till boningshuset i en stor lantträdgård. För en informell damm, ska se naturlig ut, krävs helt enkelt en informell omgivning.
En formell damm, däremot, har inga krav på sig att se naturlig ut. Den får, och ska, se ut som den artificiella skapelse den är och är därför lättare att få att smälta in i små stadsträdgårdar och alldeles intill hus. Den formella dammen kan antingen vara upphöjd eller ligga i marknivå. Den är oftast gjuten i betong och kantad med något stenmaterial.
Strama vattenspeglar förstärker ljuset i den arkitektoniskt formstarka norra trädgården på Villa Fraxinus i Ångermanland. Huset nås via rustika granitblock som bildar broar över dammens stilla vatten. Under små träd av fjäderkaragan, Caragana arborescens ’Lorbergii’, växer plymspireor, Aruncus dioicus, strutbräken, Matteuccia struthiopteris, och funkior.
Dammar av informell karaktär skapas vanligen med hjälp av dammfolie som formas till önskad modell. Oftast är de nedsänkta i marken, som i naturen, och har ytan i marknivån eller strax under. Att få en upphöjd damm att se naturlig ut är knappast möjligt. Kanten, mellan vatten och mark, runt en informell damm är avgörande för intrycket. Synlig dammfolie i kanten förtar intrycket av ett naturligt vatteninslag. Kanten måste, för att se naturlig ut, döljas med till exempel växter, flata stenhällar eller släta kullerstenar – som inte riskerar att göra hål i duken. Undvik att göra ett pärlband av kullerstenar runt dammen, det ger garanterat inget naturligt intryck.
Ulla Molin lät gjuta ett stort fågelbad i hjärtat av sin formsköna Höganästrädgård. Det grunda badets kanter sluttar svagt och är enkla att sopa rena med en kvast. Gammalt vatten kan fösas in i omgivande växtlighet, kattfot, Antennaria dioica, och vitmalört, Artemisia ludoviciana, innan nytt, friskt fylls på.
För att se naturlig ut bör den informella dammen placeras där det är mest naturligt. Lägg den på någon av tomtens lägre platser eller i en lokal, naturlig svacka på samma sätt som naturens vattenhål skapas i sänkor. Det går, visserligen, att göra om för att en informell damm ska smälta in naturligt även på andra ställen, men det kräver större arbetsinsatser och ökar kostnaderna. Liksom vid all trädgårdsplanering blir resultatet bäst när man anpassar sig till platsen och arbetar utifrån dess naturliga förutsättningar i stället för att försöka omskapa den till något annat.
Säkerhet
Tänk på säkerheten när dammen utformas. Kanterna bör byggas så att människor och djur som fallit i kan ta sig upp på ett enkelt sätt. En svagt sluttande strand ned i dammen är den säkraste lösningen. Undvik branta sluttningar, vid 45 graders lutning är det nästan omöjligt att få fotfäste eller häva sig upp. En trappstegsformad sluttning är säkrare än en som lutar för brant. Dammens säkerhet kan höjas genom ett metallgaller, som kan bära vikten av en vuxen, fästs över eller strax under vattenytan.
Vatten medför alltid en drunkningsrisk, hur grunt det än är. Med små barn i huset är det därför klokt att skjuta anläggandet av en trädgårdsdamm på framtiden.
Fontänstråle i vår idéträdgård på Ulriksdal Flower Show år 2004.
En fontänstråle som sprutar upp ur en grusbädd är rolig att leka med. Ett kraftigt galler och skyddande lock under gruset är nödvändigt för att säkerställa att barn och grus inte ramlar ner i vattenbaljan som finns inunder. Grusfontänen drivs av en lågvoltspump, avpassad för grusfontäner, som ligger nedsänkt i den underliggande vattenbaljan. Ingen vattenanslutning krävs eftersom det är samma vatten som cirkulerar hela tiden. Det enda man behöver göra är att fylla på med vattenkannan då och då för att kompensera det som avdunstar. Bilden är från vår idéträdgård på Ulriksdal Flower Show år 2004.
Rörligt vatten
Med rörligt vatten i form av fontän, bäck, kanal eller vattenfall fylls trädgården av uppfriskande vattenljud. En stilla rinnande bäck ger ifrån sig ett försiktigt porlande ljud som tycks ge trädgården extra liv. Kraftigare vattenljud kan skapa en spänningskänsla och dölja buller och oljud från omgivningen. Något det kan finnas behov av i närheten av stora vägar eller annan störande ljudkälla. Om man är ute efter en rofylld atmosfär bör man se till att vattenljudet inte blir för högt och ivrigt eftersom det skapar stress snarare än lugn.
Raka kanaler med långsamt rinnande vatten är ett utmärkt sätt att föra in vatten i mer formella miljöer. Antingen kan kanalerna kombineras med en damm, som här hos Lars-Erik & Kjerstin Borg i Linköping, något annat vattenarrangemang eller vara helt fristående.
Rinnande vatten och fontäner glittrar i solen och skapar rörliga reflexioner medan en stilla vattenyta reflekterar omgivningen mer sammanhållet. Med en fontän placerad i en damm får man möjlighet att njuta av både rörliga och stilla effekter. Bäst till sin rätt kommer fontäner när de placeras i full sol och mot en mörk bakgrund.
Den som är begåvad med en bergvägg kan skapa ett vattenfall som mynnar i en naturlik damm. Idealiskt där tomten övergår till naturmark. Bild från Birgit och Curt Eliasson i Veddige.
Ofta konstrueras bäckar likt en naturlig källa som rinner i en fåra utför en naturlig eller skapad sluttning. Den grävda bäckfåran kan byggas med dammfolie på motsvarande sätt som en naturlig, informell damm. Låt gärna bäcken bestå av omväxlande smala och breda partier. I de smala partierna kommer vattnet att forsa medan bredare delar ger en lugnare framfart.
Anna-Lena Wiboms egenhändigt framtagna berghäll.
Med tillräcklig nivåskillnad kan ett vattenfall eller en vattentrappa skapas av till exempel keramik- och betongrör lagda efter varandra i en sluttning. För mer formella trädgårdar är smala, strikta kanaler utmärkta för att skapa långsamt vattenporl. Normalt görs de ganska grunda så att botten, som kan vara gjord av till exempel tegel, mosaik eller vackra stenar, syns.
När Anna-Lena Wibom på Lidingö skulle förändra den övre delen av sin sluttande tomt upptäckte hon bergsytor under uppvuxna perennrabatter och syrener. Bit för bit rensade hon fram berghällen med knottriga och släta ytor om vartannat, fina räfflor och stora sprickor samt fantastiska skiftningar och blandningar av färger uppenbarade sig. En naturlig fåra löpte från hällens övre del till den nedre. Med endast lite extra hackande på något ställe förvandlades den till en liten bäck. Vattnet mynnar ur en upprättstående sten intill planket högst upp på hällen.
Utformningen av skålarna i den här vattentrappan, som finns i Rudolf Steinerseminariets trädgårdspark i Järna, leder till att vattnet rör sig rytmiskt fram och tillbaka i en åtta-liknande form i varje skål innan det rinner vidare nedför trappan.
Vatten i liten skala
Ett metallfågelbad på fot skapar romantisk atmosfär i Kerstin och Pär Stawåsens trädgård i Veddige, Halland. Tre vita liljeblommor på vattenytan förhöjer intrycket. Funkians limefärgade blad skapar behagfull färgkontrast gentemot fågelbadets blågröna nyans.
Med en enkel dimgenerator nedsänkt i vattnet skapas en trolsk dimma som sveper upp ur ett brunnsliknande vattenhål omgivet av mossa hos Söderlunds i Sundsvall. En sådan här effektfull anläggning skapar du genom att dölja en liten vattenbalja med mossinklädda torvblock.
Det går att skapa mycket stämning även med lite vatten. Man kan till exempel låta ett springvatten spruta upp mitt i en liten stenbädd. Vattnet får sedan rinna mellan stenarna för att samlas upp i ett nedgrävt gallerförsett kärl och recirkuleras med hjälp av en pump. Ett annat alternativ, som inte heller genererar någon större sammanhängande vattenyta, är att låta vatten få rinna i någon typ av ränna eller rör som mynnar ovanför stenbädden. Olika typer av stenhuvuden och små statyer som sprutar ut vatten kan också användas för den här typen arrangemang. Vatten som rinner ut genom ett hål på ovansidan av en vanlig sten, kvarnsten eller keramikkula och ner i grus eller småsten är också fina lösningar.
Rektangulära fågelbad på rad skapar en sakral känsla i den japanska delen av makarna Söderlunds trädgård i Sundsvall. En mörk botten skapar reflexioner. De omgivande japanska lönnarna återspeglas i de stilla vattenytorna.
Charmiga minidammar kan skapas i zinkbaljor och trätunnor, där flytväxter får täcka en del av vattenytan. Man kan till och med låta sänka ned en liten fontänpump eller dimgenerator i minidammen för att göra den ännu mer effektfull. Möjligheterna att skapa egna fantasifulla kompositioner är i det närmaste oändliga men det man måste se upp med är kitschrisken, om man nu inte alltså vill skapa en kitschig trädgård. Undvik också att plottra till det med för många små prylar och olika sorters växter runt din lilla vattenanläggning. Det kan totalt förta intrycket av en i grunden fin komposition.
Ur en snedställd vattenkanna, halvt dold av växtlighet, strilar vattnet ner i det lilla vattenhålet. Bilden är från Birgit och Curt Eliassons trädgård i Veddige, Halland..
Om du inte alls vill lägga ned något extra arbete, men ändå vill skapa vattenblänk, är ett litet fågelbad det enklaste alternativet. Det enda du behöver göra är att med vattenkannans hjälp fylla på och byta ut vattnet med jämna mellanrum. Det finns färdiga fågelbad i olika modeller och material att köpa, men det går även bra att använda ett stort keramikfat. Att placera någon eller några vackra flata stenar i fågelbadet ser vackert ut och brukar uppskattas av fåglarna när de ska ta sig upp och ner ur badet. Om du önskar göra ditt fågelbad lite extra fint för en trädgårdsfest kan du knipsa av några rosor, ringblommor eller andra hållbara blommor som du låter flyta på den lilla vattenspegeln.
Ett enkelt fågelbad med en flat sten, så att fåglarna lätt kan ta sig upp, är tillsammans med väl valda växter och en mossbeklädd betonggroda ett attraktivt blickfång i Laila Lindströms radhusträdgård på Lidingö. Växternas effektfulla färg- och formkombinationerna förstärker kompositionens lyskraft.
Med en liten enkel pump nedsänkt i en gammal zinkbalja skapas ett vatteninslag som tar minimalt med plats. Frodiga funkior täcker en del av baljans kant och bidrar till att den uppfattas som en välintegrerad del av det lilla uterummet hemma hos Laila Lindström.
Skovtroldens planteskole
Vatten porlar sakta ur ett bamburör på Skovtroldens planteskole
Vatten som sakta porlar ur ett bamburör skänker trädgårdsrummet en stilla japansk stämning. Stenar, grus och några enstaka sparsmakade växter förstärker ytterligare denna atmosfär i visningsträdgården på Skovtroldens planteskole på danska Själland.
På Skovtroldens planteskole porlar vattnet friskt ur en terrakottafärgad liggande urna
Rektangulära trampstenar på Skovtroldens planteskole
På marken under cedern på Skovtroldens planteskole porlar vattnet friskt ur en terrakottafärgad liggande urna. Den smala rännilen fortsätter sedan en liten bit i en stensatt ränna innan den försvinner ner i backen för att med hjälp av en pump och underliggande rör recirkuleras tillbaka till urnan.
Rektangulära trampstenar dragna delvis snett över en rektangulär damm skapar en spännande gångväg och effektfullt blickfång. Bilden är från Skovtroldens planteskole på Själland i Danmark.
Koikarpar på Skovtroldens planteskole
I en tillräckligt stor och djup damm, som här på Skovtroldens planteskole, går det att hålla de vackra och rikt färgvarierade koikarparna. Guldfiskar har inte lika stor färgvariation, men är i gengäld lättare och säkrare att få att trivas, speciellt i de mindre dammar som det oftast handlar om i villaträdgårdar.
Bubblande vattenrör på Skovtroldens planteskole
Bubblande vattenrör utgör ett effektfullt inslag i den stora rektangulära dammen på Skovtroldens planteskole i Danmark. Näckrosornas horisontella blad bidrar med spänningsfylld kontrast gentemot vattenrörens och vassens lodräta former.