Formklippta växter får den form vi bestämmer. Det kan vara en strikt klippt häck, pelare, bollar eller skojfriska figurer. Växter som klipps i enkla geometriska former som klot, kuber och pelare stramar upp en plantering med friväxande perenner eller buskar. Fantasifullt klippta figurer föreställande djur eller abstrakta formationer skapar i stället dramatik och spänning.
Med klippt häck, eller annan enkel form som repeteras, kan en trädgård ges karaktär och struktur. De återkommande cylindrarna av klippt bok i Drömparken är ett exempel på just den användningen, liksom de låga buxbomshäckarna i Blomstergården. På de här ställena bidrar de klippta formationerna till att skapa rumsindelning, även om den inte är total. En mer fullständig rumsbyggnad med häckar kan man däremot se runt till exempel Munksundskällan, Gustav Adolfs plan och den centrala blomstergården i Pastor Spaks park.
Klippta häckar är förnämliga för att skapa väggar runt trädgårdsrum. De tar minimalt med plats på bredden och blir helt täta om de planteras i rätt läge och klipps på rätt sätt. En häck är också mycket bra som fond för en perennrabatt. För aldrig blir väl blommor så vackra som när de framträder mot en lugn grön bakgrund i form av en formklippt häck.
Många växter kan klippas, men vissa sorter är genom sitt växtsätt mer lämpade än andra. Det är såna som lätt kommer med nya skott när de klipps in, men ändå inte växer så rasande fort att man måste klippa dem flera gånger per säsong. Växtsättet ska vara tätt. En häckväxt ska dessutom gå att hålla relativt smal. Här presenterar vi idegran, bok, buxbom och lärk som används för formklippta häckar i Enköpings parker.
Hybrididegran, Taxus x media ’Hillii’, ger förnämliga, städsegröna och mycket täta häckar, lätta att klippa och forma. Det tar dock några år innan man får en uppvuxen häck om man börjar med småplantor. Färgen är dovt grön och bildar snygg fond till ljusa, blommande växter. Här i Pastor Spaks park lät man idegranen växa nästan fritt tills det nådde en sådan höjd att man kunde klippa den i böljande vågor. Lämplig höjd: 1–2,5 m, men den kan bli högre. Den är anspråkslös och kan växa i både sol och skugga. Zon 4.
Bok, Fagus sylvatica, är den mest använda häckväxten i Enköping, med hybrididegran som god tvåa. Boken är snabbväxande och tålig som häckväxt, till skillnad mot vad man ofta trodde förr när den ansågs i känsligaste laget norr om Skåne. Den ger också ett visst vinterskydd eftersom de gyllenbruna, vissnade bladen sitter kvar nästan ända till nya tittar fram på våren. Bilden från Drömparken är tagen i mitten på februari. Lämplig höjd 1,5–4 m, men den kan bli betydligt högre. Eftersom den har genomgående stam får den inte toppas förrän den nått önskad höjd. Sol–halvskugga. Zon 4, men bör nog inte användas som häck högre än till och med zon 3.
Buxbom, Buxus sempervirens, kan med fördel användas till låga infattningshäckar. Den är städsegrön med små blanka läderartade blad som sitter mycket tätt. När frosten täcker de annars bruna växtresterna ger den struktur, och lyser tillsammans med bergbambu, Fargesia murielae, ’Jumbo’ upp Blomstergården i Klosterparken. Suverän för att skapa en atmosfär av klassisk örtagård. Lämplig höjd 0,2–1 m. Sol–halvskugga. Zon 3.
Hybridlärk, Larix × marschlinsii, skapar väggarna runt Munsksundskällan, men på det skuggigaste partiet har den fått bytas ut mot avenbok, för hybridlärk vill ha det soligt. Den har skira ljusgröna barr som den tappar till vintern och är alltså något så ovanligt som en barrväxt som inte är vintergrön. Liksom boken har den genomgående stam och får inte toppas förrän den nått önskad höjd. Lämplig höjd 1,5–3 m, men kan bli högre. Zon 5.