Träds stammar får gärna sticka upp ur en matta av perenner som här i Drömparken med himalajabjörkens, Betula utilis var. jacquemontii, vita stam som ett utropstecken i en matta av blommande kungsnäva, Geranium × magnificum.
Med ordet rabatt syftar man oftast på en sammanhängande plantering av örtartade växter, perenner eller sommarblommor. Men en rabatt kan också innehålla buskar, träd, klängväxter och lökar. Då får man det som på engelska benämns the mixed border eller direktöversatt till svenska: den mixade rabatten. Kännetecknande för Enköping är att nästan alla rabatter är mixade rabatter där perenner utgör det största inslaget.
I rabatter kan klängväxter klättra i någon ställning, det ger höjd hela året, även vintertid. Här viticella-klematis, Clematis ‘Madame Julia Correvon’, i smidesspaljéerna i Blå trädgård med kransveronika, Veronicastrum virginicum ‘Lavendelturm’, som sällskap i slutet av juli.
Den stora fördelen med att inte bara använda örtartade växter i rabatten är att man kan göra den mer intressant och få den att vara vacker under en längre tid. Buskarna och träden finns ju där hela året med sina grenverk som ger struktur, höjd och vackra vintersilhuetter. Med lökväxter kan man förlänga säsongen framförallt på våren, men även på hösten.
Klängväxter är också en tillgång i rabatten. Med ställningar och spaljéer, som i Blå trädgården och Pastor Spaks park, skapar de höjd i en plantering på liknande sätt som träd och upprättväxande buskar. Italiensk klematis, som finns i många nya lättodlade sorter, och klätterrosor är till exempel utmärkta för ändamålet.
Rabatten Blod, svett och tårar av Mona Holmberg, 2004
Sommarblommorna är i minoritet i Enköping, men i Gustav Adolfs plans två motstående paradrabatter får de spela ut hela sitt register i planteringar som byter tema varje år. Rabatten på bilden som heter Blod, svett & tårar är från 2004 och utformad av Mona Holmberg. Bland växterna finns bland annat palettblad, Solenostemon scutellarioides ‘Copper Queen’, praktvädd, Scabiosa atropurpurea ‘Lavender’, lejongap, Antirrhinum majus ‘Black Prince’, fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum, blomstertobak, Nicotiana × sanderae ‘Nicki Red’, ricin, Ricinus communis ‘Gibsonii’ och ‘Zanzibariensis’.
Perenner i stället för ettåringar
Det finns många fördelar med att använda perenner, fleråriga örtartade växter, i stället för ettåringar i rabatterna. Speciellt om man inte gillar att arbeta allt för mycket i trädgården eller vill hålla nere kostnaderna.
Med perenner i rabatterna behöver man inte plantera nytt varje vår eftersom de kommer tillbaka år efter år. De flesta perenner breddar sig också med åren, tar mer plats och växer ihop med varandra till en tät matta som täcker jorden, förutsatt att man planterar tillräckligt tätt och använder växter som trivs där man placerar dem.
Fördelen med ettåringar, annueller, är däremot att de blommar mer eller mindre hela sommaren medan de flesta perenner endast blommar under ett par – tre veckor.
Eukalyptusträd i lådor tillsammans med olika sorters tagetes bildade en miljöskapande ettårskombination runt Kungsbron sommaren 2006.
De som förvaltar våra parker har minst lika stort behov av att minska på arbetet som vi som privatpersoner har. I Enköpings parker har man minskat rejält på ettårsplanteringarna som i stället har ersatts med perenner som är betydligt mindre skötselkrävande. I dag ärt det i stort sett bara vid Gustaf Adolfs plan och Afzeliiplan som ettårsplanteringarna finns kvar förutom de urnor och lådor som finns utställda på platser där många människor rör sig. På liknande sätt kan man använda ettårsväxter i sin egen trädgård: i begränsad omfattning, antingen planterade på en central plats där man lätt kan komma åt att njuta av dem eller i krukor och lådor. Det är en bra kompromiss om man vill glädjas av deras prakt och ändå spara in på skötselarbetet.
Flera skikt
Vedartat, perenner och lökväxter blandas så att det bildas flera skikt i många av rabatterna i Enköping. Det ger en ombonad miljö och ett effektivt utnyttjande av markytan.
På våren innan de små träden och buskarna i rabatten hunnit lövas blommar lökarna under dem och längre fram när skuggan tilltar kläs området in av marktäckare. Ur mattorna med marktäckare kan högre perenner och ibland även senblommande lökväxter ses växa upp i olika grupper .
Lökväxten Allium ’Globemaster’, astilbesorterna ’Rotlicht’, ’Irrlicht’, ’Bressingham Beauty’ och ett litet träd växer upp ur en matta av marktäckande flocknäva. En mixad rabatt i flera skikt i Klosterparken. I slutet av juli har ’Globemaster’ blommat ut men lämnats kvar eftersom bollarna fortfarande är vackra och matchar färgsättningen superbt.
Så bildar växter av olika höjd en sammanhängande helhet med olika skikt som turas om att vara mest iögonfallande. Tidigast på våren spelar det understa skiktet, de tidiga vårlökarna, huvudrollen och lite längre fram de blommande buskarna och träden och kanske några grupper med senare vårlökar. I början av juni tar marktäckare som myskmadra och flocknävor över med sina blommor som när de är färdiga lämnar över till de olika grupperna av perenner som ofta har valts så att de har både olika höjd och olika blomningstid.
Storlek
Enköpings rabatter är väl tilltagna. Det är rejäla volymer av varje perennsort för att de ska komma ordentligt till sin rätt. Med en större sammanhängande yta får man plats med flera sorter och kan skapa intresseväckande växelspel mellan växternas olika former och färger. En annan fördel med att kunna få plats med mer än en perennsort i rabattens djupled är att man då på en del ställen kan låta bakomliggande växter delvis skymmas av framförvarande. Ett effektivt sätt att skapa ett större visuellt djup i planteringsytan.
I en villaträdgård kan man så klart inte göra lika stora rabatter som i t ex Drömparken. Men många av de rabatter som man hittar i Enköpings fickparker, som ju inte är större än typiska villaträdgårdar, ligger i storleksordningen 10–30 kvadratmeter. En storlek lämplig också för egnahemstäppan. Visst går det att göra rabatterna mindre än så, men man bör inte göra dem mindre än 4–5 kvadratmeter om man vill kunna skapa intressanta kompositioner.
Läge
Rabatterna i Enköping är placerade där människor verkligen kan komma åt att njuta av dem, längs promenadstråk och invid sittplatser. På liknande sätt kan man placera rabatterna i en villaträdgård. I närheten av ställen där man ofta har vägarna förbi som till exempel entrégången upp till huset eller kanske parkeringsplatsen om man använder bilen mycket. När man ändå passerar kan man njuta några ögonblick också de dagar man egentligen inte har tid att vara i trädgården. Kanske hinner man stanna upp och titta in i den där nya blomman som just slagit ut, dra in doften i näsborrarna och andas ut en kort stund.
Ett annat utmärkt ställe för rabatter är i närheten av uteplatser där man brukar slå sig ner för att fika eller bara koppla av på lediga stunder. Där kan man verkligen sitta i lugn och ro och betrakta alla växterna.
Med en sittplats nära rabatten kan man njuta av växter på nära håll. I idéträdgården ”Öppna sinnen” längs Åpromenaden har den flätade stolen placerats mellan två rabatter med tagetes och planterat högresta solrosor mot ryggen.
Att kunna se prunkande rabatter inifrån sin bostad är en stor tillgång. Det märks inte minst från de lägenhetsannonser i Enköping som numera lyfter fram utsikt in över Drömparken som ett försäljningsargument. Bor man i eget hus är det lätt att själv skapa det här mervärdet genom att ta reda på vad som syns från olika fönster innan man bestämmer placeringen av trädgårdens rabatter. Tumregeln är att planteringarna ska ligga några meter ut från huset. Hur långt beror på hur högt fönstren sitter, om marken lutar eller inte och på var någonstans man vill sitta och titta ut genom fönstret. Man får helt enkelt prova sig fram till bästa rabattplacering genom att slå sig ner på favoritsittplatsen och titta efter vad som kan ses därifrån.
Ofta förespråkas det att rabatter kommer bäst till sin rätt med en lugn och enhetlig bakgrund som en klippt häck, ett plank eller en husvägg. Och det är verkligen ett bra sätt men det är inte alltid det är möjligt att göra så. Ett alternativ kan då vara att utnyttja en häck eller annan typ av vägg som finns en bit bort som kan ge en liknande bakgrundseffekt. Man kan också skapa bakgrunder för partier av rabatterna genom att placera ut formklippta kortare häckavsnitt på liknande sätt som man gjort mellan planteringsytorna i Drömparken. Fast skalan blir ju så klart en annan när man gör det i en villaträdgård.
Sist men absolut inte minst används rabatterna ofta så att de på ett naturligt sätt ingår i parkernas rumsindelning. De fungerar som avgränsningar, förlänger eller förtjockar redan existerande väggar. De ingår alltid i ett större sammanhang och de fyller en funktion för helheten.
Träjon, Dryopteris filix-mas, blodormrot, Bistorta amplexicaulis ‘Rosea’, lönnalunrot, Heuchera villosa ‘Palace Purple’, höstflox, Phlox paniculata ‘Rosa Pastell’ och glansmiskantus, Miscanthus sinensis ‘Nippon’
Rabatter ska man försöka göra så stora som utrymmet tillåter, de ska placeras där de ingår i ett sammanhang och där man ser dem, till exempel längs gångar och framför sittplatser som här i Drömparken. Som draperier i den vänstra rabattens framkant syns träjon, Dryopteris filix-mas, blodormrot, Bistorta amplexicaulis ‘Rosea’, och i den högra lönnalunrot, Heuchera villosa ‘Palace Purple’ med höstflox, Phlox paniculata ‘Rosa Pastell’ och glansmiskantus, Miscanthus sinensis ‘Nippon’ bakom. Bild tagen i slutet av augusti.
Minimera och gruppera
Det gäller att begränsa sig när man planerar för en rabatt som ska se estetisk och harmonisk ut. Man kan inte få med alla sina favoritväxter hur gärna man än vill och då är det bättre att inte ens försöka. En plantering med en planta av varje sort blir knappast någon vacker syn hur fina de ingående växterna än är.
Mandarinliljor, Lilium ‘Mrs R. O. Backhouse’, i massplantering ger en bedårande effekt i Drömparken i början av juli. Så här stora bestånd kan man så klart inte ha i en villaträdgård, men ett fält på 3–5 kvadratmeter med någon lökväxt man tycker mycket om är fullt möjligt.
Hur mycket bättre blir det inte om man väljer ut ett begränsat antal sorter och planterar fem, sju, nio, elva eller kanske ännu fler tillsammans i en grupp beroende på hur stor plats man har att tillgå. ”Det är först i större volymer som de flesta perenner kommer till sin rätt och kan skapa den känsla och dynamik som man önskar”, betonar Stefan Mattson.
Även för vedartade växter blir det ofta bra att ha flera av samma sort, antingen de får bilda en sammanhängande grupp eller de sprids ut som solitära uppstickare en bit ifrån varandra i rabatten.
Små träd som solitärer i en sammanhängande matta av fyra sorters astilbe i mitten av maj, effektfullt med blad i nyanser av rött och grönt. Längre fram på sommaren blir mattan hela 80 cm hög och i månadsskiftet juli–augusti är den prydd av astilbeblommor i rosa, rött och vitt. Astilbesorterna ‘Rotlicht’, ‘Irrlicht’, ‘Bressingham Beauty’ och en mörk typ av ‘Cattleya’. I förgrunden syns lökväxten mörk stjärnhyacint, Camassia leichtlinii ‘Caerulea’ blomma. Bild från Klosterparken.
För mindre buskar, som till exempel moderna rosor, blir det snyggast med flera tillsammans i grupp medan halvstora buskar och flerstammiga småträd gör sig bäst som ensamma solitärer tillsammans med perenner eller låga buskar som undervegetation. För att solitärväxtens karaktär ska framhävas och komma till sin rätt bör undervegetationen vara någorlunda enhetlig.
Perenner och lökväxter som är betydligt högre än omgivande växter kan på liknande sätt duttas ut som ensamma solitärplantor på flera ställen i en rabatt. Snyggast blir det om man placerar ut dem oregelbundet med varierande avstånd mellan plantorna.
Allium ’Globemaster’ som uppstickande solitärer i en enhetlig bottenplantering av flocknäva ger ett så här maffigt intryck i mitten av juni. Lägg märke till hur avstånden mellan ’Globemaster’ varierar. Bild från Åpromenaden.
Framifrån i bilden från Drömparken i slutet av juli syns bland annat Astilbe ‘Bumalda’, axbetonika, Stachys pradica ‘Hummelo’, Thalictrum polygamum, Thalictrum ‘Elin’, daglilja ‘Uri Winniford’, Astilbe chinensis var. taquetii ‘Purpurlanze’ med finnslide, Aconogonon × fennicum längst bak.
I Enköpings parker är det också vanligt att placera grupper av en perennsort i ett sammanhängande större fält av en annan sort. Det bygger på samma princip som när man placerar ut solitärplantor och Stefan Mattson brukar kalla metoden för ”solitärpartier i bottenplantering”.
Fördelarna med att plantera perenner i stora grupper är många. Enstaka perenner ger ett oroligt intryck. De konkurrerar med varandra på ett inte önskvärt sätt, stora och starka perenner bildar egna grupper på de svagas bekostnad. När man använder den typ av stora perenner som är vanlig i Drömparken är det ganska lätt att planera utplaceringen av stora grupper, finlir är överflödigt eftersom de ändå fyller ut så bra.
Liten flocknäva, Geranium × cantabrigiense ‘Biokovo’, myskmadra, Galium odoratum, blåfunkia, Hosta ’Halcyon’ och vita blågull, Polemonium caeruleum ‘Album’.
Här syns ett av många Enköpingsexempel på hur perenner växer i grupper som bildar ”solitärpartier” i bottenplantering. Närmast i består bottenmattan av liten flocknäva, Geranium × cantabrigiense ‘Biokovo’ och bortanför tar myskmadra, Galium odoratum, som just är i blom över. Perennerna som bildar solitärgrupper är dagliljor, Hemerocallis, närmast i bild och i den vitblommande mattan syns blåfunkia, Hosta ’Halcyon’, i grupp och strödda exemplar av vita blågull, Polemonium caeruleum ‘Album’. Prydligt klippt häck av buxbom stramar upp och ramar in rabatten. Bild från Blomstergården i slutet av maj.
Placering av perenner
Det första att ta hänsyn till när man placerar ut perenner i rabatten är hur höga de blir. Grundregeln är att ju högre en växt är ju längre bak i rabatten ska den stå. Men följer man den regeln strikt och placerar alla växter efter höjdordning kan rabatten lätt se stel och tråkig ut. Det blir ingen dynamik i den.
Alltså ska man frångå grundregeln ibland och plantera höga växter för långt fram och låga för långt bak. Växter som planteras längre fram än deras höjd medger ska helst inte vara så kompakta att de döljer allt som finns bakom dem utan de får gärna vara lite halvgenomskinliga så att man kan få frestande glimtar av det som finns bakom. Många prydnadsgräs och perenner med spirformade blommor ger en fin transparent effekt och är utmärkta för ändamålet.
Blåtåtel, Molinia caerulea ‘Moorhexe’, växer väldigt upprätt och behöver något i botten för att inte jorden ska synas. En matta av dvärghäxört, Circaea alpina, fyller den funktionen med bravur och ger kontrast i både form och färg mot blåtåtelns smala strån. Det här är en komposition från Drömparkens nya del. Till vänster grekvädd, Knautia macedonica.
För de växter som ska stå långt fram i rabatten är det viktigt att växtsättet är sådant att de effektivt döljer jorden. Bar jord mellan stjälkarna förtar intrycket totalt av en rabatt. Hur välkomponerad den än är i övrigt.
Om man nu trots allt gärna vill ha en viss växt långt fram i rabatten fast den inte täcker jorden kan man komma runt problemet genom att plantera en marktäckande perenn runt dess fötter. Det kan bli väldigt snyggt och effektfullt. Särskilt om man väljer en marktäckare vars blad kontrasterar mot den högre perennens blad.
En del perenner lämnar hål efter sig när de är klara med sin blomuppvisning. De har inte ett bladverk som gör att de fyller upp sin plats i rabatten under hela säsongen. Löjtnantshjärtat som blommar med söta rödvita eller helt vita hängande små blommor som påminner om hjärtan är liksom den orientaliska jättevallmon med sina fantastiska stora blommor exempel på sådana perenner. I närheten av dem blir det bäst om man planterar perenner med lite upphöjt utbrett växtsätt som kan täcka över det hålrum som bildas. Tillsammans med löjtnantshjärtat som blommar i maj-juni och trivs i halvskugga passar funkior, som dessutom kommer sent på säsongen, och marken runt den solälskande orientaliska vallmon som blommar i juni-juli kan kläs in av brudslöja.
Perenner som lämnar hål efter sig ska inte planteras i för stora sammanhängande fält eftersom det då blir svårt att dölja hålrummet med utbredda perenner som täcker över det från sidorna.
Funkian, Hosta ‘White Triumphator’, är en utmärkt perenn långt fram i rabatten. Den blommar i vitt relativt sent, i slutet på juli. Innan är den låg med snyggt bladverk. Mellan blomstänglarna, som kan bli upp till 1,2 m höga, finns en hel del mellanrum, det skapas en transparent effekt så att man ser bakomvarande växter.
Blomningstiden avgör också var i en rabatt en perenn ska placeras. Ju tidigare på säsongen en perenn har sin högtidspunkt desto längre in i rabatten kan den stå. På våren och försommaren är det inte så många perenner som hunnit växa sig höga och kan skymma en blommande växt långt in i rabatten. Det finns egentligen ingen anledning att sätta tidigblommande perenner långt fram som man ganska ofta kan se i rabatter utan det är nästan alltid en fördel att ha dem en bit in. De blir ändå blickfång när de blommar eftersom rabatten fortfarande inte är fyllig vid den tiden på året och man slipper ha dem fullt synliga i frontlinjen längre fram på sommaren när de ändå inte har några blommor att bjuda på.
Det främre området i rabatten ska man i stället huvudsakligen spara för låga och halvlåga perenner som blommar långt fram på sommaren eller hösten. De syns ju inte lika väl när de är som bäst om man placerar dem för långt in i rabatten, som är rejält uppvuxen vid den här tiden på året. Naturligtvis bör de här senblommande perennerna ha ett fräscht bladverk som kan täcka marken redan från ganska tidigt på säsongen och bilda en grönskande matta i rabattens framkant som blir en fin förgrund för de blommande växterna längre in. De får också gärna välla ut över kanten som de perenner vi kallar draperier gör. Är växterna i rabattens framkant sena i starten på våren men blir fylliga längre fram kan man placera lökväxter mellan dem för att slippa ett tomrum på våren.
Balsamaster, Aster ageratoides ‘Harry Schmidt’, tuvrörm Calamagrostis × acutiflora ‘Karl Foerster’, Waldsteinia, Waldsteinia ternata, röd kärleksört, Hylotelephium telephium ‘Matrona’ och höstflox, Phlox paniculata ‘Silberlachs’.
Rabatter som man kan gå runt omkring byggs lämpligen upp så att man har de högsta växterna i mitten. Här på bilden från Kölnbacksparken i mitten av augusti syns ett ganska lågt fält av balsamaster, Aster ageratoides ‘Harry Schmidt’, ett utmärkt draperi, som breder ut sig mot stengången. Till vänster växer det ståtliga tuvröret Calamagrostis × acutiflora ‘Karl Foerster’. På andra sidan gången syns marktäckande Waldsteinia, Waldsteinia ternata närmast stenläggningen och innanför röd kärleksört, Hylotelephium telephium ‘Matrona’ och rosablommande höstflox, Phlox paniculata ‘Silberlachs’.
Blåfunkia, Hosta ‘Halcyon och daglilja, Hemerocallis ‘Corky’.
Blåfunkia, Hosta ‘Halcyon’ gör sig bra framför daglilja, Hemerocallis ‘Corky’. När dagliljan blommar i mitten av juni ger dess blommor en läcker färg och formkontrast mot blåfunkians blad. När blåfunkians egna ljusvioletta blommor kommer på ca 40 cm höga stänglar i juli–augusti fungerar dagliljans överhängande blad som en snygg bakgrund. Och även helt utan blommor är det här en tilltalande kombination eftersom de smala blankgröna dagliljebladen och de vaxartade blåfunkiabladen skiljer sig så mycket åt i såväl form och färg som textur. Att sätta blåfunkian bakom dagliljan hade inte alls blivit lika bra eftersom den högsta och tidigast blommande perennen då hade kommit längst fram. Vi hade heller inte kunnat se hur snyggt det är med dagliljebladen som hänger in över blåfunkian. Bild från Blomstergården.