De strukturskapande växterna ska planeras in först. De bildar den stomme som bildar rummen och skapar avskärmningar både inom trädgården och gentemot de yttre gränserna. Man kan säga att de är trädgårdens motsvarighet till den fasta inredningen i ett hus, väggar, inbyggda garderober och kökets arbetsbänkar, sådant man inte gärna flyttar eller ändrar på annat än vid en totalrenovering. Likadant är det med strukturskapande växter, de byter man helst inte ut när de väl blivit etablerade. Just därför är det viktigt att tänka igenom trädgårdens uppbyggnad innan man ger sig i kast med det krävande och kostsamma arbetet att köpa in och plantera den typen av växter.
I den egna 300 kvadratmeter stora radhusträdgården på Lidingö som den svenska trädgårdsarkitekten Walter Bauer (1912–1994) skapade tillsammans med sin hustru Lisa (1920–2003), välkänd trädgårdstecknare och konstnär, framträder de starka tredimensionella formerna under snötäcket. God struktur är det viktigaste och mest beständiga i en trädgård, den blir upplevelserik och vacker även på vintern när snön klär den i vit skrud. När blommor och blad sedan länge vissnat får formerna huvudrollen i trädgårdsskådespelet.
De undersköna engelska ”cottage”-trädgårdarna vi låter oss förföras av i böckers och tidningars bilder har nästan alltid en stomme av formklippta häckar som den frodiga blomningen kontrasteras mot. Vi kanske inte tänker på den lugna, gröna stommen när vi hänfört betraktar blomprakten, men om vi tittar noggrannare ser vi idegran, buxbom eller någon annan formklippt häck i bakgrunden. Att låta fluffiga och blommande växter spela mot en strikt stomme av gröna växter är ett helt suveränt sätt att med enkla medel skapa en trädgård med det där lilla extra vi alla drömmer om.
I koloniträdgårdsparken De ovale haver, på Själland i Danmark, omges de olika små täpporna av fantastiska rumsbildande häckar i rundade former. Grundstrukturen är mycket påtaglig sommar som vinter i denna park som planerades 1948–1949 av den danska landskapsarkitekten C.Th. Sörensen (1893–1979).
Här uppe i Norden där trädgården är avlövad under en stor del av året har vi extra stor nytta av att ge våra trädgårdar en bra grundstruktur, utan löv framträder strukturen som allra bäst. Väl genomtänkt gör den trädgården intressant och vacker även vintertid. Strukturväxterna fungerar som ett skelett som finns kvar när den frodiga grönskan vissnat ner på hösten. Under sommarhalvåret spelar de mer en tillbakadragen roll som en lugnande bakgrund åt den frodiga grönskan och blomningen.
Med strikta, halvhöga väggar av klippta ligusterhäckar skapas en tydlig färdriktning mot det lilla trädgårdsrummet runt lusthuset i makarna Juul-Jensens trädgård på Langeland i Danmark. Uppstammade barrträd skapar tak och bidrar till det, för atmosfären så viktiga, spelet mellan ljus och skugga. Barrträdens vertikala stammar kontrasterar effektfullt mot de klippta häckarnas horisontella linjer och förstärker kompositionens attraktionskraft.
Under taket av det överdådigt blommande japanska körsbärsträdet, Prunus Sato Zakura-gruppen ’Kanzan’, i Hågelbyparken strax söder om Stockholm har skuggtåliga perenner som praktbetonika och strutbräken planterats mellan kullerstenarna. Till vänster syns en rödbladig japansk lönn vars grenverk sträcker sig ut mot den lilla gången som löper runt den fyrkantiga planteringen. De alternerande solbelysta och skuggiga områdena, som skapas av praktkörbärsträdets krona, gör området mer livfullt och intressant.
Det knotiga äppelträdets horisontella grenar, i Bauers trädgård på Lidingö, skapar takkänsla. Här står en trivsam trädgårdsmöbel för avkopplande vilostunder, middagar eller avställning av äppelkorgen under fruktskörden. När man passerar längs den smala stenlagda gången får man böja sig ner på samma sätt som under dörröppningar i gamla hus, en hemtrevlig känsla av uppvuxen genuin trädgård skapas.
En strukturskapande växt väljs inte för sina blommors skull utan vägledande vid valet är huruvida den kan skapa rumsavgränsning och bidra med passande form och färg både sommar- och vintertid. För att uppnå målet bör man inte använda sig av för många olika sorters växter utan i stället flera exemplar av en eller ett fåtal sorter. Precis som inomhus trivs vi bättre ute på tomten om vi någotsånär tydligt kan urskilja hur den är indelad. Vi skulle knappast uppskatta om väggarna inne i huset växlade tapet vid varje ny våd. På samma sätt blir det mest bara förvirrande och rörigt att skapa rumsbildning med en massa blandade växter.
Inte bara stora träd fungerar för att bilda tak. Några uppstammade rönnsumaker, Rhus typhina, bildar ett glest, exotiskt tak över gräsgång och marktäckare hemma i trädgården hos hus- och trädgårdsarkitekten Per Friberg i Bjärred, Skåne.
Ett bra sätt att bygga en lugn grundstruktur är att, åtminstone på några ställen, använda sig av formklippta häckar. Vare sig de är lövfällande eller vintergröna skapar de struktur tack vare sina arkitektoniska former. Återkommande strikt klippta figurer som klot och kuber kan också bidra till att skapa struktur.
Väl valda och placerade buskar, träd och klängväxter kan också hjälpa till att bygga upp trädgårdens grundstruktur.
Bra växter för klippta häckar
Likt ett hus byggs en trädgård av tak, väggar och golv. Hemma hos landskapsarkitekten Gunnar Martinsson syns samspelet mellan de tre tydligt. Klippta ligusterhäckar ger horisontella linjer, skapar rum och tar dessutom upp nivåskillnader. Exotiska träd kontrasterar verkningsfullt i färg och form gentemot de strikta häckarna. Marktegel och marktäckare stärker rumskänslan. I förgrunden ett kejsarträd, Paulownia tomentosa (zon1) och lite längre bort ett gulbladigt korstörne, Gleditsia triacanthus Sunburst‘ (zon 1).