{"id":7416,"date":"2015-05-10T23:03:54","date_gmt":"2015-05-10T21:03:54","guid":{"rendered":"http:\/\/rosenholm.se\/?page_id=7416"},"modified":"2015-07-07T22:23:13","modified_gmt":"2015-07-07T20:23:13","slug":"gor-som-i-sundsvall-odla-i-sand","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=7416","title":{"rendered":"G\u00f6r som i Sundsvall \u2013 odla i sand"},"content":{"rendered":"

Text och bild: Dan Rosenholm<\/em><\/p>\n

Det tar ju s\u00e5dan tid innan det blir n\u00e5got! Nog \u00e4r det fler \u00e4n jag som k\u00e4nner s\u00e5 inf\u00f6r gr\u00f6nsaksodling? Med f\u00f6rv\u00e4ntan planterar man de sm\u00e5 fr\u00f6na i jorden n\u00e5gon g\u00e5ng under maj, eller kanske s\u00e5 sent som i juni, det beror p\u00e5 var i Sverige man bor. Sedan regnar det och \u00e4r kallt ett tag, det \u00e4r inte mycket som h\u00e4nder. Efter ett tag b\u00f6rjar sm\u00e5 blad titta upp. De visar sig komma fr\u00e5n kvarvarande bitar av kvickrot eller m\u00f6jligen \u00e4r det n\u00e5gra ogr\u00e4sfr\u00f6n som behagat gro. Men med tiden spirar ocks\u00e5 gr\u00f6nsakerna. Man rensar, vattnar och kanske g\u00f6dslar lite extra, sommaren g\u00e5r och det blir \u00e4ntligen dags att sk\u00f6rda godsakerna. Dillen, persiljan och salladen har hunnit bli fina, potatisen ger f\u00f6r det mesta bra, men blev inte mor\u00f6tterna och r\u00f6dbetorna lite v\u00e4l sm\u00e5 fast de fick v\u00e4xa \u00e4nda till frosten kom? Och \u00e4ven om tomatplantan i krukan gav massor av sm\u00e5 tomater fick de flesta sk\u00f6rdas gr\u00f6na. Sommaren tog tv\u00e4rt slut just n\u00e4r de skulle mogna.<\/p>\n

\"Det

Det v\u00e4xer ymnigt vid odling i sand, det syns hemma hos Maud Persson utanf\u00f6r Hudiksvall<\/a>. V\u00e4xter som klotpi,Salix fragilis \u2019Bullata\u2019, daggfunkia Hosta sieboldiana \u2019Elegans\u2019 och amerikansk trolldruva, Actaea rubra, frodas p\u00e5 vad som fr\u00e5n b\u00f6rjan var en stor h\u00f6g av gjutgrus 0\u20138 mm utbredd ovanp\u00e5 befintlig mark.<\/p><\/div>\n

S\u00e5 h\u00e4r kan det vara f\u00f6r oss hemmaodlare av gr\u00f6nsaker, speciellt lite norrut i Sverige. S\u00e5 brukar det i alla fall k\u00e4nnas f\u00f6r mig. Men gl\u00e4d er alla som gillar att utnyttja den korta sommaren f\u00f6r odling. Det finns alternativ, som b\u00e5de ger mindre arbete och st\u00f6rre sk\u00f6rdar.<\/p>\n

\"N\u00e4r

N\u00e4r man odlar i sand t\u00e4ckt av gr\u00e4sklipp f\u00f6rmultnar gr\u00e4set snabbt och bildar ett mulllager. I fr\u00e4mre delen vanlig l\u00f6k och l\u00e4ngst bak jords\u00e4rtskocka och sparris.<\/p><\/div>\n

Det var i Kovland det b\u00f6rjade<\/h5>\n

Odla i sand, \u00e4r en metod som blivit allt popul\u00e4rare under de senaste tv\u00e5 decennierna. Ursprunget kommer fr\u00e5n Sveriges mittpunkt Medelpad och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Nils \u00c5kerstedt. Redan tidigt p\u00e5 1970-talet tyckte han att man inte borde anv\u00e4nda konstg\u00f6dsel och kemikalier. Han funderade \u00f6ver alternativa metoder.<\/p>\n

\u2013 Sj\u00e4lva id\u00e9n att anv\u00e4nda sand f\u00f6r odling kom till av en tillf\u00e4llighet, ber\u00e4ttar Nils. Jag hade just flyttat till en ny tomt i Kovland utanf\u00f6r Sundvall, det var i b\u00f6rjan p\u00e5 1970-talet.<\/p>\n

Tomten som Nils kom till var oj\u00e4mn, full av stubbar och annat br\u00e5te. Han ville fixa till den snabbt och best\u00e4llde n\u00e5gra lastbilslass med sand och bredde ut \u00f6ver alltihop. Ovanp\u00e5 st\u00e4llde han v\u00e4xthuset. Och s\u00e5 hade han n\u00e5gra tomatplantor som han inte visste vad han skulle g\u00f6ra av.<\/p>\n

\u2013 Eftersom jag inte hade n\u00e5gon jord hemma planterade jag tomatplantorna direkt i sanden, forts\u00e4tter Nils ber\u00e4tta. Det var t\u00e4nkt att bara vara tillf\u00e4lligt, och f\u00f6r att bevara fukten la jag lite gr\u00e4sklipp ovanp\u00e5 som skydd.<\/p>\n

Tomaterna inte bara \u00f6verlevde utan v\u00e4xte som aldrig f\u00f6rr och han b\u00f6rjade experimentera med det enkla konceptet att plantera v\u00e4xter i ren sand och l\u00e4gga gr\u00e4sklipp ovanp\u00e5. Att det fungerade bra f\u00f6r tomatplantor syntes redan d\u00e5. Snabbt visade det sig att metoden ocks\u00e5 var alldeles utm\u00e4rkt f\u00f6r odling i vanliga krukor, f\u00f6r gr\u00f6nsaksodling och till och med f\u00f6r buskar och tr\u00e4d. Det blev mycket experimenterande och testande, med tiden tillsammans med fr\u00e4nden Ivar Millkvist fr\u00e5n Timr\u00e5 en dryg mil bort.<\/p>\n

Ett av de f\u00f6rsta \u00e5ren s\u00e5dde de mor\u00f6tter direkt i en liten sandh\u00f6g, runt en halv kubikmeter stor, och g\u00f6dslade med gr\u00e4sklipp. P\u00e5 h\u00f6sten kunde de till sin egen och andras f\u00f6rv\u00e5ning v\u00e4ga upp n\u00e4stan exakt 20 kilo goda mor\u00f6tter. Det stod klar att det h\u00e4r var nydanande.<\/p>\n

Men det fanns ocks\u00e5 skeptiker, naturligtvis. Vid n\u00e5got tillf\u00e4lle blev Nils och Ivar h\u00e5rt ansatta n\u00e4r de h\u00f6ll f\u00f6redrag om att odla i sand utan att anv\u00e4nda konstg\u00f6dsel och gifter. Det var en representant f\u00f6r ett f\u00f6retag som s\u00e5lde v\u00e4xtskyddsmedel som ans\u00e5g att det var onaturligt att odla utan kemikalier. Tiderna f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n

Numera \u00e4r odling i sand en erk\u00e4nd metod, speciellt v\u00e4rdefull i de kallare delarna av landet. Det finns minst\u00a0\u00e5tta sk\u00e4l att odla i sand.<\/a><\/p>\n

Norra berget i Sundsvall<\/h5>\n
\"Natursk\u00f6nt

Natursk\u00f6nt ligger de, odlingarna p\u00e5 Norra berget. I f\u00f6rgrunden lyser ringblommor upp bland gr\u00f6nsakslanden.<\/p><\/div>\n

F\u00f6r den som sj\u00e4lv vill se hur det g\u00e5r till att odla direkt i sand \u00e4r Norra berget utanf\u00f6r Sundsvall den r\u00e4tta platsen. Efter de f\u00f6rsta \u00e5rens experimenterande hemma hos Nils fick han och Ivar Millkvist 1975 till\u00e5telse av Sundsvalls kommun att anl\u00e4gga en visningstr\u00e4dg\u00e5rd d\u00e4r. De odlade i sand, men ocks\u00e5 parallellt i vanlig jord f\u00f6r att visa skillnaden. N\u00e4r de g\u00f6dslade jord och sand p\u00e5 exakt samma s\u00e4tt med gr\u00e4sklipp blev skillnaden stor, till sandens f\u00f6rdel, och metoden b\u00f6rjade sl\u00e5 igenom. Det visade sig till och med att n\u00e4r sanden blandades med bara en liten andel vanlig jord s\u00e5 blev odlingsresultatet s\u00e4mre. Den rena sanden var b\u00e4st. Naturen f\u00f6rv\u00e5nar ibland.<\/p>\n

Nu \u00e4r odlingarna p\u00e5 Norra berget etablerade och k\u00e4nda i trakten och drivs sedan m\u00e5nga \u00e5r av Sundsvalls tr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6rening. Trettio \u00e5r efter starten fick de milj\u00f6pris av kommunen. P\u00e5 somrarna kommer m\u00e5nga och tittar och p\u00e5 h\u00f6starna \u00e4r det en liten sk\u00f6rdefest med f\u00f6rs\u00e4ljning av allt gott som vuxit under \u00e5ret.<\/p>\n

\"Frodigt

Frodigt n\u00e4r man odlar i sand. N\u00e5gra av de tacksamma sorter som tr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6reningen valde f\u00f6r odling 2007 var: dillsorterna \u2019Mammut\u2019 och ’Pikant’, palsternackan \u2019White Gem\u2019, r\u00f6dbetorna \u2019Rubia\u2019 och Kosak\u2019 och mor\u00f6tterna \u2019K\u00e4mpe\u2019 och \u2019Nestor\u2019.<\/p><\/div>\n

Plantering och s\u00e5dd<\/h5>\n

Hur g\u00e5r det d\u00e5 till att odla med den h\u00e4r metoden? F\u00f6rst ska odlingsb\u00e4dden t\u00e4ckas med ett rej\u00e4lt lager sand. Hur tjockt varierar med vad som ska v\u00e4xa d\u00e4r men minst tre decimeter beh\u00f6vs, g\u00e4rna halvmetern. Och det \u00e4r ingen mjuk havsstrandssand som ska anv\u00e4ndas. Nej det \u00e4r snarare en form av sandblandad gruskross. Betonggrus kallas det n\u00e4r man k\u00f6per p\u00e5 grustag. F\u00f6rutom till gjutning brukar det anv\u00e4ndas till plattl\u00e4ggning och best\u00e5r av fraktionen (kornstorlekarna) 0 \u2013 8 mm. Betonggrus \u00e4r mycket genomsl\u00e4ppligt, vatten rinner n\u00e4stan rakt igenom.<\/p>\n

\"Granne

Granne med gr\u00f6nsaksodlingen p\u00e5 Norra Berget ligger kryddg\u00e5rden. En utm\u00e4rkt plats f\u00f6r en stunds vila och kontemplation i skogskanten.<\/p><\/div>\n

Odlar i det g\u00f6r man p\u00e5 ungef\u00e4r samma s\u00e4tt oberoende av vad som ska v\u00e4xa. Har man v\u00e4xter f\u00e4rdiga f\u00f6r utplantering, vare sig det \u00e4r sm\u00e5 salladsplantor, tomater, \u00e4dla rosor eller tr\u00e4d, planterar man dem p\u00e5 vanligt s\u00e4tt rakt i sanden och t\u00e4cker med ett 1 \u2013 2 dm tjockt lager gr\u00e4sklipp runtomkring. Efter\u00e5t vattnar man naturligtvis rej\u00e4lt.<\/p>\n

Vill man ist\u00e4llet s\u00e5 fr\u00f6n direkt i marken f\u00e5r man g\u00f6ra lite annorlunda. Skapa f\u00f6rst en ungef\u00e4r 5 cm djup f\u00e5ra och fyll den med planteringsjord. I den ska fr\u00f6na s\u00e5s. Anledningen \u00e4r enkel. I ren sand skulle de flesta fr\u00f6n f\u00e5 sv\u00e5rt med vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen och de allra minsta skulle spolas runt i materialet. T\u00e4ck efter s\u00e5dden med gr\u00e4sklipp endast mellan raderna, s\u00e5 att de sm\u00e5 hj\u00e4rtbladen f\u00e5r plats att komma upp, eller v\u00e4nta med att l\u00e4gga p\u00e5 klipp till de v\u00e4xt p\u00e5 sig. L\u00e4ngre fram p\u00e5 s\u00e4songen g\u00e5r det utm\u00e4rkt att fylla p\u00e5 med rej\u00e4la lager av gr\u00f6nmassa, men aldrig direkt mot eller \u00f6ver v\u00e4xterna.<\/p>\n

G\u00f6dsel och sk\u00f6tsel<\/h5>\n

G\u00f6dsling, hur g\u00e5r det till vid odling i sand t\u00e4ckt med gr\u00e4sklipp? Svaret finns i fr\u00e5gan. Det beh\u00f6vs inget annat \u00e4n gr\u00e4sklipp. N\u00e4r det f\u00f6rsta lagret blir tunt och b\u00f6rjar f\u00f6rsvinna ner i marken \u00e4r det bara att fylla p\u00e5 med mer. Hur tjockt och hur ofta varierar med omst\u00e4ndigheterna, men 1 \u2013 2 dm tjocka lager 2 \u2013 3 g\u00e5nger per s\u00e4song brukar vara lagom. Det \u00e4r viktigt att klippet \u00e4r f\u00e4rskt n\u00e4r det l\u00e4ggs p\u00e5.<\/p>\n

Det beh\u00f6vs inte heller s\u00e5 stora gr\u00e4splaner som man kan tro. Enligt Nils \u00c5kerstedt g\u00e5r det i m\u00e5nga fall att odla en yta p\u00e5 hundra kvadratmeter med klippet fr\u00e5n en lika stor gr\u00e4smatta. Vilda v\u00e4xter och ogr\u00e4s fungerar lika bra att anv\u00e4nda men de ska antingen malas i kompostkvarn eller k\u00f6ras \u00f6ver med gr\u00e4sklippare.<\/p>\n

\u00c4ven tidigt p\u00e5 v\u00e5ren kan gr\u00e4sklipp anv\u00e4ndas f\u00f6r g\u00f6dsling. Spara h\u00f6stens sista klipp i plasts\u00e4ckar utomhus, de f\u00e5r g\u00e4rna frysa. P\u00e5 v\u00e5ren \u00e4r det f\u00f6rmultnat och klart f\u00f6r anv\u00e4ndning, fortfarande fuktigt och fint. Doftar g\u00f6r det d\u00e5 som g\u00f6dsel ska g\u00f6ra. Eftersom det ocks\u00e5 blivit mer kompakt ska endast h\u00e4lften s\u00e5 tjocka lager som annars anv\u00e4ndas.<\/p>\n

\"Gr\u00f6nk\u00e5l

Gr\u00f6nk\u00e5l trivs och frodas n\u00e4r den odlas med den h\u00e4r metoden . Nyttig gr\u00f6nsak f\u00f6r soppor och stuvningar.<\/p><\/div>\n

Vatten d\u00e5, m\u00e5ste man inte vattna hela tiden? I praktiken \u00e4r det inte s\u00e5 besv\u00e4rligt som det kan verka. Sandb\u00e4dden \u00e4r visserligen v\u00e4ldigt vattengenomsl\u00e4pplig, men gr\u00e4sklippet skyddar mot avdunstning. Om det inte regnar ute b\u00f6r man vattna ett par g\u00e5nger i veckan efter s\u00e5dd eller plantering n\u00e4r sanden \u00e4r ny. N\u00e4r den anv\u00e4nts ett \u00e5r eller mer s\u00e5 beh\u00f6vs extra vatten alltmer s\u00e4llan.<\/p>\n

Underlaget som sanden ligger p\u00e5 p\u00e5verkar ocks\u00e5 vattenbehovet. Ligger den p\u00e5 v\u00e5t lera eller liknande sugs vatten upp fr\u00e5n marken tack vare det som brukar kallas kapill\u00e4ra krafter. D\u00e5 minskar behovet av vattning ytterligare.<\/p>\n

\"Larver

Larver fr\u00e5n k\u00e5lfj\u00e4rilen kan f\u00f6rst\u00f6ra ett land med k\u00e5lv\u00e4xter ganska snabbt. Att t\u00e4cka med n\u00e4t \u00e4r ett effektivt botemedel och helt giftfritt.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r sanden blir gammal<\/h5>\n

Efter n\u00e5gra \u00e5rs odling b\u00f6rjar sanden bli allt mer jordlik. Det beror p\u00e5 att det multnande gr\u00e4set successivt har \u00f6kat humushalten i sanden. Det har vissa f\u00f6rdelar. Den vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5gan \u00f6kar och behovet av vattning minskar. P\u00e5 liknande s\u00e4tt kommer sanden nu att inneh\u00e5lla ett eget litet lager av n\u00e4ring. Fr\u00f6n kan s\u00e5s direkt utan att f\u00f6rsvinna eller torka ut.<\/p>\n

Men den \u00f6kande humushalten har ocks\u00e5 en del nackdelar. Sanden kommer inte l\u00e4ngre att bli varm fullt lika fort som n\u00e4r den var ny, och d\u00e5 p\u00e5skyndas uppkomst och tillv\u00e4xt inte lika mycket l\u00e4ngre. F\u00f6rm\u00e5gan att \u00f6vervintra k\u00e4nsliga v\u00e4xter avtar ocks\u00e5 n\u00e4r sanden h\u00e5ller fukt allt b\u00e4ttre \u00e4ven \u00f6ver vintern. Det \u00e4r en avv\u00e4gningsfr\u00e5ga, antingen kan man forts\u00e4tta odla i samma sand som med \u00e5ren blir lik vanlig jord, eller s\u00e5 kan man byta ut den med n\u00e5gra \u00e5rs mellanrum.<\/p>\n

Checklista f\u00f6r odling i sand<\/a><\/h5>\n
\"Kardv\u00e4dd,

Kardv\u00e4dd, Dipsacus fullonum, \u00e4r en gammal tv\u00e5\u00e5rig kulturv\u00e4xt som anv\u00e4nts i samband med v\u00e4vning och passar bra som eternell. Den \u00e4r omtyckt av s\u00e5v\u00e4l av fj\u00e4rilar och bin som av f\u00e5glar som \u00e4ter deras fr\u00f6n. I s\u00f6dra Sverige f\u00f6rekommer den ibland vildv\u00e4xande.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text och bild: Dan Rosenholm Det tar ju s\u00e5dan tid innan det blir n\u00e5got! Nog \u00e4r det fler \u00e4n jag som k\u00e4nner s\u00e5 inf\u00f6r gr\u00f6nsaksodling? Med f\u00f6rv\u00e4ntan planterar man de… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-7416","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7416","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=7416"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7712,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/7416\/revisions\/7712"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=7416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}