{"id":4807,"date":"2014-11-16T22:41:14","date_gmt":"2014-11-16T21:41:14","guid":{"rendered":"http:\/\/rosenholm.se\/?page_id=4807"},"modified":"2015-07-09T22:34:39","modified_gmt":"2015-07-09T20:34:39","slug":"tre-tradgardar-efter-pensionen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=4807","title":{"rendered":"Tre tr\u00e4dg\u00e5rdar \u2013 efter pensionen"},"content":{"rendered":"

Att bli pension\u00e4r inneb\u00e4r inte bara att man slutar arbeta med n\u00e5got man kanske sysslat med en stor del av livet, det ger ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att b\u00f6rja med n\u00e5got nytt. Sedan Klaas och Bodil van der Geest la ner sin plantskola, pensionerade sig och flyttade har de hunnit skapat tre tr\u00e4dg\u00e5rdar, odlat flera hundra olika sorter av p\u00e5skliljor och tagit emot busslaster med bes\u00f6kare. L\u00e4s hur det blev s\u00e5 och lyssna p\u00e5 deras odlingsr\u00e5d.<\/strong><\/p>\n

Text och bild: Dan Rosenholm (2008)<\/em><\/p>\n

\"P\u00e5

P\u00e5 \u00e5terbes\u00f6k i Kristinelund, d\u00e4r Klaas och Bodil byggde upp sin f\u00f6rsta tr\u00e4dg\u00e5rd efter pensionen, passar de p\u00e5 att bjuda p\u00e5 fika p\u00e5 farstukvisten.<\/p><\/div>\n

F\u00f6rsta g\u00e5ng jag tr\u00e4ffade Klaas och Bodil van der Geest var f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan p\u00e5 en utst\u00e4llning av p\u00e5skliljor i engelska Cornwall. De var d\u00e4r tidigt p\u00e5 v\u00e5ren, i s\u00e4llskap med n\u00e5gra andra svenskar, reste runt och studerade p\u00e5skliljeodlingar, nya sorter och klassiska tr\u00e4dg\u00e5rdar. F\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att de var just d\u00e4r, i p\u00e5skliljornas eldorado, ska man inte vara. Under de senaste decennierna har Klaas och Bodil varit bland de flitigaste privata odlarna av p\u00e5skliljor i Sverige, de har tagit emot massor av privatpersoner p\u00e5 bes\u00f6k och Klaas har skrivit artiklar i \u00e4mnet.<\/p>\n

Klaas kom hit fr\u00e5n Holland n\u00e5gra \u00e5r efter kriget, 1949. I Holland var han tr\u00e4dg\u00e5rdsutbildad. Han kom fr\u00e5n en av de frisiska \u00f6arna, Schiermonnikoog, som p\u00e5 svenska betyder ungef\u00e4r Gr\u00e5munk\u00f6n efter ett gammalt kloster som funnits d\u00e4r.<\/p>\n

\u2013 Det var som om att komma fr\u00e5n yttre sk\u00e4rg\u00e5rden i Sverige, ber\u00e4ttar Klaas. Det fanns ingen framtid d\u00e4r. I de delar av Holland d\u00e4r plantskolorna l\u00e5g hade jag inte de r\u00e4tta kontakterna, de anst\u00e4llde bara sl\u00e4ktingar. Jag ville ha plantskolejobb och det kunde jag f\u00e5 i Sverige.<\/p>\n

Bodils bakgrund var liknande. Hon kom till Sverige fr\u00e5n danska Esbjerg, p\u00e5 Jyllands v\u00e4stkust. Det var n\u00e4r de arbetade tillsammans p\u00e5 en plantskola p\u00e5 Eker\u00f6, M\u00e4lar\u00f6n som inte ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n Stockholm, de tr\u00e4ffade varandra. Under flera \u00e5r flackade de sedan runt p\u00e5 olika platser i landet innan det blev dags att \u00f6ppna egen plantskola.<\/p>\n

\u2013 Vi ins\u00e5g att det inte fanns n\u00e5gon annan m\u00f6jlighet om man ville n\u00e5got i livet \u00e4n att starta eget, forts\u00e4tter Klaas. Lantbruksn\u00e4mnden kom p\u00e5 bes\u00f6k, men de trodde inte p\u00e5 perennodling s\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n blev det inga bidrag, men vi startade \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n

\"H\u00f6strudbeckia,\u00a0

H\u00f6strudbeckia, Rudbeckia laciniata, ’Juligold’, sansl\u00f6st vacker, mansh\u00f6g perenn som st\u00e5r\u00a0stadigt att \u00e4ven efter en storm. H\u00e4rdig upp till M\u00e4lardalen.<\/p><\/div>\n

\"Temynta,

Temynta, h\u00e4r Monarda ’Blaustrumpf’, \u00a0beh\u00f6ver m\u00e5ttligt med sk\u00f6tsel om de f\u00e5r tillr\u00e4ckligt mycket vatten och n\u00e4ring p\u00e5 sommaren och st\u00e5r v\u00e4ldr\u00e4nerat p\u00e5 vintern. Doftar kryddigt, bladen kan anv\u00e4ndas i te.<\/p><\/div>\n

I Byle, p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan \u00d6sterg\u00f6tland och S\u00f6dermanland byggde de upp odlingarna. Specialiteten var allts\u00e5 perenner, s\u00e5 kallas den typ av v\u00e4xter som fryser ner p\u00e5 vintrarna men kommer upp p\u00e5 nytt varje \u00e5r.<\/p>\n

Som odlare var de m\u00e5nga \u00e5r f\u00f6re sin tid. Det som f\u00f6rst nu b\u00f6rjar bli modernt och accepterat i v\u00e5ra tr\u00e4dg\u00e5rdar v\u00e4xte i l\u00e5nga rader p\u00e5 deras plantskola redan f\u00f6r ett par decennier sedan. N\u00e4r Enk\u00f6ping b\u00f6rjade bygga upp sina numera v\u00e4lk\u00e4nda parker var de med i diskussionerna \u00e4nda fr\u00e5n b\u00f6rjan. Det resulterade i m\u00e5nga leveranser och m\u00e5nga av v\u00e4xterna man kan se i Enk\u00f6ping idag kommer fr\u00e5n Klaas och Bodils plantskola.<\/p>\n

Men allt som har en b\u00f6rjan f\u00e5r ocks\u00e5 ett slut. Ungef\u00e4r i den \u00e5lder vi normalt pensioneras i Sverige var det dags f\u00f6r ett beslut om de skulle forts\u00e4tta eller inte.<\/p>\n

\u2013 Vi stod inf\u00f6r tv\u00e5 alternativ, s\u00e4ger Klaas, antingen var vi tvungna att skaffa b\u00e5de en egen lastbil och ett lastbilsk\u00f6rkort eller att l\u00e4gga ner. Investeringen var inte f\u00f6rsvarlig, s\u00e5 vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att det var dags att sluta.<\/p>\n

Kristinelund vid sj\u00f6n R\u00e5nen<\/h5>\n

Till den lilla byn Kristinelund vid sj\u00f6n R\u00e5nen i Valdemarsviks kommun i norra Sm\u00e5land gick flyttlasset, en vacker kulturbygd med \u00e5krar, skog och sj\u00f6ar. \u00c4gorna var r\u00e4tt stora, det fanns gott om plats att odla och experimentera med perenner, frukttr\u00e4d och l\u00f6kv\u00e4xter.<\/p>\n

Innan de st\u00e4ngde plantskolan i Byle s\u00e5lde de ut v\u00e4xterna. Men det blev en del \u00f6ver som ingen ville ha. Inte d\u00e5. \u00c5ret var 1992, efterfr\u00e5gan p\u00e5 l\u00e4ckerheter som glansmiskantus, temynta och vackra n\u00e4vor var n\u00e4rmast obefintlig, v\u00e4xter som m\u00e5nga tr\u00e4dg\u00e5rds\u00e4gare idag \u00e5tr\u00e5r vilt. S\u00e5 det var just de v\u00e4xterna de tog med sig och planterade i stora sjok \u00f6ver tomten, den typ av v\u00e4xter som bara ett par \u00e5r senare skulle f\u00e5 sitt stora genombrott, b\u00e5de i Sverige och internationellt. Mycket tack vare Dr\u00f6mparken i Enk\u00f6ping.<\/p>\n

Men det var inte bara perenner de tog med sig n\u00e4r de flyttade till Sm\u00e5land. D\u00e4r uppe i Byle p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan \u00d6sterg\u00f6tland och S\u00f6dermaland hade de hittat vilt v\u00e4xande p\u00e5skliljor i sin tr\u00e4dg\u00e5rd. De hade tagit hand om dem och f\u00f6r\u00f6kat upp. Vilken sort det var hade de \u00e4nnu ingen koll p\u00e5, men de tog med n\u00e5gra hundra l\u00f6kar och planterade p\u00e5 en \u00e4ng inte l\u00e5ngt fr\u00e5n sj\u00f6n. Det var s\u00e5 intresset f\u00f6r p\u00e5skliljor tog fart.<\/p>\n

\u2013 Jag kunde inte s\u00e5 mycket om p\u00e5skliljor d\u00e5, s\u00e4ger Klaas, utan tog reda p\u00e5 mer och mer. Jag gillar t\u00e5liga v\u00e4xter som klarar sig sj\u00e4lv. Jag har sett p\u00e5skliljor som st\u00e5tt stolta och oskadda t\u00e4ckta av sn\u00f6 och frost, medan andra tidiga v\u00e5rv\u00e4xter som till exempel julrosor samtidigt ramlat ihop p\u00e5 marken.<\/p>\n

\"Glansmiskantus,

Glansmiskantus, Miscanthus sinensis, och finnslide, Aconogonon \u00d7 fennicum, ramar in.<\/p><\/div>\n

Moderna perenner kan ibland vara stora som buskar och passar bra till att rama in till exempel g\u00e5ngar. Till h\u00f6ger st\u00e5r n\u00e5gra ruggar av glansmiskantus, Miscanthus sinensis<\/em>, p\u00e5 v\u00e4g att sl\u00e5 ut i blom. Vill man att den ska klara sig fr\u00e5n M\u00e4lardalen och norrut m\u00e5ste den st\u00e5 v\u00e4ldr\u00e4nerat. Till v\u00e4nster v\u00e4xer finnslide Aconogonon<\/em> \u00d7 fennicum<\/em> som kan bli tv\u00e5 meter h\u00f6g och klarar sig upp i Norrlands inland. Bild fr\u00e5n Kristinelund.<\/p>\n

\"P\u00e5

P\u00e5 \u00e4ngen invid\u00a0sj\u00f6n R\u00e5nen planterade Klaas och Bodil n\u00e5gra hundra p\u00e5skliljor.<\/p><\/div>\n

P\u00e5 \u00e4ngen n\u00e4rmast stranden av sj\u00f6n R\u00e5nen planterade Klaas och Bodil n\u00e5gra hundra p\u00e5skliljor de tagit med sig fr\u00e5n vildbest\u00e5nden i Byle d\u00e4r de tidigare drev plantskola. Vid planteringen tog de hj\u00e4lp av plogen, man kan fortfarande sk\u00f6nja m\u00f6nstren. Nu har de f\u00f6r\u00f6kat sig till att vara tiotusentals. Troligen \u00e4r det samma vildart som ocks\u00e5 finns p\u00e5 Alnarp i Sk\u00e5ne och n\u00e5gra andra st\u00e4llen runt om i landet.N\u00e4rmare huset anlade de stora rabatter med sm\u00e5 och stora perenner som planterades i grupper med m\u00e5nga av varje sort mellan tr\u00e4d och buskar. Som underplantering satte de p\u00e5skliljor, sorter som hade utvecklats fritt i naturen i hundratals \u00e5r. Tidigt p\u00e5 v\u00e5ren d\u00f6k de upp och blommade, sedan v\u00e4xte perennerna upp och dolde dem.<\/p>\n

\"P\u00e5skliljan

P\u00e5skliljan Narcissus pseudonarcissus var. humilis med ursprung fr\u00e5n sl\u00e4kten Hamiltons \u00e4gor i Boo.<\/p><\/div>\n

Mellan bigarr\u00e5tr\u00e4den, d\u00e4r det l\u00e4ngre fram p\u00e5 sommaren v\u00e4xer st\u00e5tliga perenner, blommar p\u00e5skliljor (N. pseudonarcissus<\/em> var. humilis<\/em>) med en alldeles egen historia. Klaas och Bodil har f\u00e5tt tag i dem p\u00e5 sl\u00e4kten Hamiltons \u00e4gor i Boo. Troligen har de f\u00f6r ungef\u00e4r 300 \u00e5r sedan f\u00f6rt med sig dem fr\u00e5n Skottland, byn Lanark anses vara ursprunget. De inte bara f\u00f6r\u00f6kar sig genom delning utan fr\u00f6ar ocks\u00e5 av sig ganska vilt.<\/p>\n

\"Fl\u00e4ckflockel,

Fl\u00e4ckflockel, Eupatorium maculatum, med sj\u00f6n R\u00e5nen i bakgrunden, kan bli upp till 2 meter h\u00f6g. Passar utm\u00e4rkt d\u00e4r man vill skapa en gr\u00f6n milj\u00f6 snabbt eller inte har tid f\u00f6r sk\u00f6tsel. H\u00e4rdig en bit upp i Norrland men kr\u00e4ver dr\u00e4nering p\u00e5 vintern.<\/p><\/div>\n

\u2013 De tv\u00e5 f\u00f6rsta vintrarna bodde vi i Kristinelund, forts\u00e4tter Klaas ber\u00e4tta. Sedan tyckte jag att det b\u00f6rjade k\u00e4nnas os\u00e4kert, vi kunde aldrig vara s\u00e4kra p\u00e5 att inte bli insn\u00f6ade med bilen under vintern. Vi k\u00f6pte ett radhus inne i V\u00e4stervik.<\/p>\n

Sommarhalv\u00e5ren tillbringade de fortfarande ute p\u00e5 landet. De fick m\u00e4ngder av bes\u00f6kare som ville se tr\u00e4dg\u00e5rden. B\u00e5de enskilda personer och grupper i buss kom f\u00f6r att g\u00e5 runt, beundra och l\u00e4ra sig mer. \u00c5ren gick, de brukar g\u00f6ra det. Det b\u00f6rjade k\u00e4nnas allt mer jobbigt att bo p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen och resorna mellan blev dryga. Det blev dags att bryta upp fr\u00e5n livet l\u00e5ngt fr\u00e5n staden. De hade tur och hittade en k\u00f6pare som var intresserad och sett till att p\u00e5skliljorna och tr\u00e4dg\u00e5rden bevarats.<\/p>\n

\"L\u00e4ckra

L\u00e4ckra som f\u00e5 \u00e4r backsippa, Pulsatilla vulgaris, med fr\u00f6st\u00e4llningar n\u00e4stan lika snygga som blommorna. Klaas hade en l\u00e5da \u00f6ver och spred ut dem, och de bildade ett str\u00e5lande vackert best\u00e5nd.<\/p><\/div>\n

Normalt skulle ber\u00e4ttelsen tagit slut med det h\u00e4r, men s\u00e5 blev det inte. Experimentlusten tog \u00f6verhanden. N\u00e5gra \u00e5r in p\u00e5 2000-talet hyrde de ett litet lantst\u00e4lle inte l\u00e5ngt ifr\u00e5n V\u00e4stervik. Nu var det dags att prova moderna p\u00e5skliljor. Med de flesta m\u00e5tt m\u00e4tt blev det snabbt ganska m\u00e5nga, de planterade mer \u00e4n 300 sorter, inte bara f\u00f6r att det var vackert.<\/p>\n

\u2013 Jag var nyfiken p\u00e5 hur moderna storblommiga sorter klarade sig, s\u00e4ger Klaas. F\u00f6r att h\u00e5lla reda p\u00e5 dem fick vi rita en karta \u00f6ver omr\u00e5det. Och s\u00e5 s\u00e5g vi till att inte plantera sorter som ser likadana ut bredvid varandra. Har man tappat bort vilken sort man planterat g\u00e5r det aldrig att ta reda p\u00e5 igen genom att studera dem, det finns f\u00f6r m\u00e5nga liknande sorter.<\/p>\n

\"P\u00e5sklijor

P\u00e5skliljor och andra narcisser \u00e4r utm\u00e4rkta snittblommor, man ska inte dra sig f\u00f6r att plocka n\u00e5gra i sin tr\u00e4dg\u00e5rd \u00e4ven om man inte har\u00a0samma \u00f6verfl\u00f6d som Klaas och Bodil.<\/p><\/div>\n

Nyligen har de dock l\u00e4mnat \u00e4ven sitt andra st\u00e4lle \u00e5t sitt \u00f6de. P\u00e5skliljor odlar de p\u00e5 den radhustomt de bor och till grannarnas gl\u00e4dje p\u00e5 omr\u00e5dets allm\u00e4nningar i n\u00e4rheten. Inte s\u00e5 m\u00e5nga olika sorter enligt Klaas, bara runt hundra. Fr\u00e5gan \u00e4r vilken som \u00e4r favoritp\u00e5skliljan? Svaret blir ungef\u00e4r detsamma varje g\u00e5ng fr\u00e5gan kommer.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4stan alla p\u00e5skliljor \u00e4r vackra och bra att odla, avslutar Klaas. Den allra b\u00e4sta p\u00e5skliljan det \u00e4r den som st\u00e5r som b\u00e4st i full blom just nu.<\/p>\n

Och kanske \u00e4r det ett s\u00e4tt att betrakta verkligheten som g\u00e5r att anv\u00e4nda \u00e4ven p\u00e5 andra omr\u00e5den \u00e4n p\u00e5sklijor? Att det \u00e4r det fina just nu vi ska gl\u00e4dja oss \u00e5t.<\/p>\n

\"Under

Under den tidiga v\u00e5ren t\u00e4cks Klaas och Bodils nuvarande tomt i V\u00e4stervik av blommande narcisser, julrosor och ett och annat treblad.<\/p><\/div>\n

\u00a0P\u00e5skliljor och en julros<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att bli pension\u00e4r inneb\u00e4r inte bara att man slutar arbeta med n\u00e5got man kanske sysslat med en stor del av livet, det ger ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att b\u00f6rja med n\u00e5got… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4815,"parent":362,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4807","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4807","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4807"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4807\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7852,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4807\/revisions\/7852"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/362"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/4815"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4807"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}