Mineraljordar kallas de jordar som har sitt ursprung i bergartsmaterial.\u00a0Man kan s\u00e4ga att mineraljordar \u00e4r basen i\u00a0vanliga tr\u00e4dg\u00e5rdsjordar, vilka \u00e4r mer eller mindre uppblandade\u00a0med organiskt material. Mineraljordar indelas i jordarter efter\u00a0storleken hos mineralpartiklarna. Lera inneh\u00e5ller de allra\u00a0minsta partiklarna som har en storlek p\u00e5 mindre \u00e4n 0,002\u00a0mm medan sand har partikelstorlekar p\u00e5 mellan 0,06 och\u00a02 mm. Mellan dessa fraktioner ligger den jordart som\u00a0med ett modernt uttryck brukar kallas silt.<\/p>\n
Helt osorterade jordarter kallas mor\u00e4n, men kan i princip ha\u00a0liknande egenskaper som lera, silt eller sand beroende p\u00e5 i\u00a0vilka proportioner de \u00e4r blandade. Jordar med \u00f6verv\u00e4gande\u00a0delar av lera eller silt h\u00e5ller vatten och n\u00e4ring bra, men \u00e4r\u00a0kalla. Sandjordar f\u00f6rlorar vatten och n\u00e4ring snabbt om de\u00a0inte \u00e4r kraftigt uppblandade med humus\u00e4mnen.<\/p>\n
\u00c4ven f\u00f6r amat\u00f6rer finns snabba och enkla s\u00e4tt att avg\u00f6ra\u00a0vilken jordart marken best\u00e5r av. F\u00f6r att g\u00f6ra det beh\u00f6ver man\u00a0gr\u00e4va fram jord som har l\u00e5g humushalt, det vill s\u00e4ga den jord\u00a0som oftast ligger n\u00e5gra decimeter under markytan. Rena\u00a0mineral jordar \u00e4r inte heller f\u00e4rgade av humus, oftast i bruna\u00a0nyanser, p\u00e5 samma s\u00e4tt som jorden i det \u00f6versta markskiktet.<\/p>\n
Jordarters konsistens brukar j\u00e4mf\u00f6ras med olika livsmedel.\u00a0Lera kan j\u00e4mf\u00f6ras med margarin, silt med mj\u00f6l och sand med\u00a0socker. En sandig jord \u00e4r nog enklast att k\u00e4nna igen. I sand\u00a0kan kornen ses med blotta \u00f6gat. Om man k\u00e4nner p\u00e5 sand s\u00e5\u00a0k\u00e4nns det kornigt, ungef\u00e4r som vanligt socker. Det \u00e4r l\u00e4ttast\u00a0att identifiera sand n\u00e4r den \u00e4r torr.<\/p>\n
Den fr\u00e4msta egenskapen hos silt \u00e4r att den l\u00e4tt flyter ut\u00a0n\u00e4r den \u00e4r v\u00e5t. D\u00e5liga och gropiga v\u00e4gar har ofta silt som\u00a0underlag. Silt kan j\u00e4mf\u00f6ras med mj\u00f6l. Blandas mj\u00f6l med f\u00f6r\u00a0mycket vatten blir degen rinnande, blandas det med f\u00f6r lite\u00a0vatten blir degen torr och h\u00e5rd medan lagom mycket vatten\u00a0g\u00f6r degen smidig och seg. Likadant uppf\u00f6r sig silt med olika\u00a0vatteninneh\u00e5ll. N\u00e4r en siltjord \u00e4r torr pulvriseras den l\u00e4tt mellan fingrarna, p\u00e5 samma s\u00e4tt som mj\u00f6l.<\/p>\n
Silt kan identifieras med skakprov:<\/span><\/p>\n 1. Ta lite av jorden och l\u00e4gg i handen. Om den \u00e4r torr tills\u00e4tter\u00a0du lite vatten s\u00e5 att den blir lite mer \u00e4n bara fuktig.<\/p>\n 2. Slut handen.<\/p>\n 3. Skaka handen horisontellt i sidled, alternativt knacka med\u00a0den andra handens fingrar p\u00e5 undersidan av handen.<\/p>\n 4. Studera resultatet. Om det \u00e4r silt flyter jorden ut och blir\u00a0blank i ytan. Om man d\u00e4refter knyter ihop handen h\u00e5rt och\u00a0kramar ut vatten blir ytan matt.<\/p>\n
![\"Skakprov\"](\"http:\/\/rosenholm.se\/wp-content\/uploads\/2014\/02\/Skakprov.jpg\")
<\/a><\/p>\n