{"id":13252,"date":"2022-01-13T16:23:47","date_gmt":"2022-01-13T15:23:47","guid":{"rendered":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=13252"},"modified":"2022-01-13T16:23:47","modified_gmt":"2022-01-13T15:23:47","slug":"allt-du-behover-veta-om-hallon","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=13252","title":{"rendered":"Allt du beh\u00f6ver veta om hallon"},"content":{"rendered":"
\n

Visst \u00e4r det fr\u00e4scht och gott med hallon, inte minst fr\u00e5n egna buskar. F\u00f6rr plockade man de godaste p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r gamla kalhyggen, numera finns minst lika v\u00e4lsmakande sorter ocks\u00e5 f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rden. De kan planteras i rader som proffsen g\u00f6r eller s\u00e5 kan man kan l\u00e5ta dem frodas lite vind f\u00f6r v\u00e5g.<\/b><\/p>\n

Text och bild: Dan Rosenholm<\/em><\/p>\n<\/div>\n

\n

Att vandra \u00f6ver ett kalhygge en het julidag med en hink i handen, det \u00e4r vad jag fortfarande f\u00f6rst t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e4r jag h\u00f6r ordet hallon. Anledningen \u00e4r enkel, f\u00f6r bara n\u00e5gra decennier sedan var det vanligaste s\u00e4ttet att f\u00e5 tag i dem att sj\u00e4lv g\u00e5 ut i skog och mark och plocka. Kanske \u00e4r det s\u00e5 fortfarande.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Skogshallon trivs i solen p\u00e5 kalhyggen som f\u00e5tt n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken och b\u00f6rjat f\u00f6rbuskas. B\u00e4ren \u00e4r ofta sm\u00e5, men det varierar kraftigt mellan platser. Den stora f\u00f6rdelen med vilda hallon har varit att de var s\u00f6tare och godare \u00e4n de flesta tr\u00e4dg\u00e5rdsvarianter. S\u00e5 \u00e4r det knappast l\u00e4ngre. Mycket tack vare en enda person finns ett flertal fantastiska sorter. Herbert Arvidsson hette han och bodde i hall\u00e4ndska Harplinge.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"En

En sk\u00e5l med hallon fr\u00e5n den egna tr\u00e4dg\u00e5rden \u00e4r mumsfilibabba f\u00f6r \u00f6ga och gom. Bland sorterna finns \u2019Risarp Dessert\u2019, ’Mormorshallon’, ’Lloyd George’ och ’Golden Queen’<\/p><\/div>\n

Hallon \u00e4r en halvbuske. F\u00f6rsta\u00e5rskotten skjuter direkt fr\u00e5n marken, de har tunna, r\u00f6da och ganska mjuka taggar. Det andra \u00e5ret blommar de, normalt n\u00e5gon g\u00e5ng i juni\u2013juli. Sedan bildas b\u00e4ren, som ramlar av om man inte hinner plocka dem, varefter andra\u00e5rsskotten tappar barken och d\u00f6r. Att hallonbest\u00e5nd l\u00e4tt blir risiga beror p\u00e5 att gamla skott st\u00e5r kvar och misspryder ett par \u00e5r efter\u00e5t. Liksom m\u00e5nga andra b\u00e4r \u00e4r de nyttiga, de inneh\u00e5ller bland annat antioxidanter som ellagsyra, karotenoider, tokoferol, folacin, och B- och C-vitaminer.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Som vilda finns hallon \u00f6ver i stort sett hela landet \u2013 men p\u00e5 Gotland och i allra nordligaste Lappland \u00e4r de ovanliga.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Hallonets

Hallonets f\u00f6rgrundsfigur nummer ett i Sverige var Herbert Arvidsson i hall\u00e4ndska Harplinge. Introducerade initialt v\u00e4lk\u00e4nda sorter, som ’Veten’ och ’Norna’, senare f\u00f6r\u00e4dlade han egna. Gillade blomsterprakt hemmavid, till exempel liljor och den rot\u00e4kta rosen ’New Dawn’.<\/p><\/div>\n

Att plantera hallon<\/b><\/p>\n<\/div>\n

\n

Det finns tv\u00e5 grundl\u00e4ggande s\u00e4tt att odla hallon, det organiserade och det oorganiserade. Det f\u00f6rstn\u00e4mnda utg\u00f6rs av att plantera i rader, binda upp och sk\u00e4ra bort gamla och \u00f6verfl\u00f6diga skott. Den mer anarkistiska metoden d\u00e4remot (som skribenten sj\u00e4lv nogsamt till\u00e4mpar), best\u00e5r\u00a0av att f\u00f6rst planera och att sedan mest l\u00e5ta dem v\u00e4xa. Men \u00e4ven i det senare fallet finns knep f\u00f6r att h\u00e5lla prydligt.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Gemensamt f\u00f6r b\u00e5da s\u00e4tten \u00e4r att nyckeln till framg\u00e5ng ligger i r\u00e4tt sorter. De ska vara friska och h\u00e4rdiga, v\u00e4lsmakande och s\u00f6ta, ge goda sk\u00f6rdar av stora b\u00e4r och dessutom g\u00e4rna vara snygga. Har man mer \u00e4n en sort blir b\u00e4ren st\u00f6rre och saftigare, de pollinerar varandra.<\/p>\n<\/div>\n

\n

K\u00f6p helst krukodlade exemplar, p\u00e5 barrot har de sv\u00e5rare att etablera sig. Kraven p\u00e5 mark \u00e4r m\u00e5ttliga, de flesta tr\u00e4dg\u00e5rdsjordar som \u00e4r hyggligt v\u00e4ldr\u00e4nerade fungerar utm\u00e4rkt. Om man tror jorden \u00e4r mager kan man kan g\u00f6dsla vid planteringen, kog\u00f6dsel p\u00e5 p\u00e5se \u00e4r helt okej, annars klarar hallon av att etablera sig bara de vattnas rej\u00e4lt den f\u00f6rsta tiden. V\u00e4nd jorden och rensa bort rotogr\u00e4s innan.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Normalt ska hallon ner i marken p\u00e5 h\u00f6sten. F\u00f6r krukodlade exemplar \u00e4r sensommaren utm\u00e4rkt, d\u00e5 hinner de etablera sig innan vintern. Bor man l\u00e5ngt norrut \u00e4r v\u00e5rplantering erfarenhetsm\u00e4ssigt ofta att f\u00f6redra.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Hallon i rader<\/b><\/p>\n<\/div>\n

\n

Vill man odla hallon enligt skolboken beh\u00f6vs utrymme och en hel del tid. Grundprincipen \u00e4r att plantera i rader. Ett l\u00e4mpligt avst\u00e5nd mellan plantor \u00e4r 3\u20134 dm. Vill man ha flera rader beh\u00f6vs mycket plats, ett rimligt avst\u00e5nd ligger kring 1,5 meter.<\/p>\n<\/div>\n

\n

I b\u00f6rjan och slutet av varje rad placeras tr\u00e4stolpar som st\u00f6d, \u00e4r raden l\u00e4ngre ska de sitta p\u00e5 maximalt sex meters distans. Tryckimpregnerad furu av dimensionen 45×45 mm \u00e4r l\u00e4mpligt. Stolparnas l\u00e4ngd kan vara mellan 15\u201318 dm, varav 4\u20135 dm under mark. Spetsa nederdelen, gr\u00e4v ett h\u00e5l och sl\u00e5 ner den sista biten med sl\u00e4gga, eller baksidan av en yxa, f\u00f6r att ge stadga.<\/p>\n

\"F\u00e4st

F\u00e4st st\u00e5ltr\u00e5den i hallonst\u00f6den p\u00e5 f\u00f6ljande vis, enkelt att g\u00f6ra och sitter bra.<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

F\u00f6r att f\u00e5 riktigt stabilt fyll p\u00e5 med torrbetong (vilken h\u00e4rdas av markfukten) n\u00e4rmast stolpen. I varje stolpe borras ett h\u00e5l, ungef\u00e4r 4 mm i diameter, i radens l\u00e4ngdriktning. Efter att stolparna satt sig ordentligt och torrbetongen stelnat drar man en kraftig st\u00e5ltr\u00e5d, som str\u00e4cks ganska h\u00e5rt, genom dem. Simsalabim, hallonst\u00f6det \u00e4r klart, det \u00e4r bara att binda upp hallonst\u00e4nglarna mot tr\u00e5den.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Sk\u00f6tsel d\u00e5? N\u00e4r man odlar i rad ska man klippa bort de andr\u00e5rsskott som gett b\u00e4r och binda upp de nya som ger sk\u00f6rd s\u00e4songen efter. Svaga, korta skott b\u00f6r avl\u00e4gsnas, liksom de som kommer upp i g\u00e5ngar och utanf\u00f6r odlingsytan. G\u00f6dsel ska man vara f\u00f6rsiktig med eftersom risken f\u00f6r sjukdomsangrepp \u00f6kar. Ge till exempel kog\u00f6dsel fr\u00e5n p\u00e5se eller benmj\u00f6l om det v\u00e4xer d\u00e5ligt, annars r\u00e4cker det med att kratta \u00f6ver lite l\u00f6v p\u00e5 h\u00f6sten som n\u00e4ring \u2013 om ens det.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Det

Det finns massor av metoder f\u00f6r att konstruera st\u00f6d till hallon. Ett \u00e4r att s\u00e4tta en tv\u00e4rsl\u00e5 som ett \u201dT\u201d \u00f6verst. F\u00f6rdelen \u00e4r att hallonst\u00e4nglarna helt enkelt leds mellan tr\u00e5darna.<\/p><\/div>\n

Friv\u00e4xande odling<\/b><\/p>\n<\/div>\n

\n

Det g\u00e5r ocks\u00e5 utm\u00e4rkt att odla hallon friv\u00e4xande utan n\u00e5got egentligt system. F\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r att man har tillg\u00e5ng till ett omr\u00e5de som kan avgr\u00e4nsas, de m\u00e5ste hindras fr\u00e5n spridning. Ett annat problem \u00e4r att helt friv\u00e4xande best\u00e5nd l\u00e4tt blir risiga, n\u00e5got som inte bara \u00e4r otrevligt f\u00f6r \u00f6gat utan befr\u00e4mjar sjukdomar och g\u00f6r b\u00e4r och sk\u00f6rdar mindre.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Men f\u00f6r det hade hallonpionj\u00e4ren Herbert Arvidsson i Harplinge ocks\u00e5 en l\u00f6sning. Den best\u00e5r helt enkelt av att man klipper ner alla st\u00e4nglar till marken vartannat \u00e5r efter sk\u00f6rd. Nackdelen \u00e4r uppenbar, att det bara blir b\u00e4r med tv\u00e5 \u00e5rs mellanrum. D\u00e4remot har det visat sig att den totala sk\u00f6rden blir ungef\u00e4r lika stor utslagen \u00f6ver \u00e5ren. Till f\u00f6rdelarna h\u00f6r att svampsjukdomar och hallonmask f\u00e5r mycket sv\u00e5rare att sprida sig och att skotten inte blir lika h\u00f6ga eftersom de inte beh\u00f6ver konkurrera med fjol\u00e5rets.<\/p>\n<\/div>\n

<\/div>\n
\n
\"Att

Att odla hallon genom att klippa ner dem helt vartannat \u00e5r har m\u00e5nga f\u00f6rdelar. F\u00f6rutom rent odlingsm\u00e4ssiga blir det prydligare. P\u00e5 bilden frodiga f\u00f6rsta\u00e5rsskott under sensommaren.<\/p><\/div>\n

Sjukdomar<\/b><\/p>\n<\/div>\n

\n

Det finns ett antal sjukdomar, fr\u00e4mst orsakade av svampar, som angriper hallon. De flesta \u00e4r i Sverige av ringa betydelse. Den som \u00e4r mest sv\u00e5rartad \u00e4r hallonskottsjuka, som yttrar sig i att andra\u00e5rsskotten d\u00f6r i f\u00f6rtid efter att barken spruckit. Man kan f\u00f6rebygga genom att klippa bort skott som gett b\u00e4r och gallra bland \u00e5rsskott alternativt klippa ner hela best\u00e5ndet vartannat \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Den lilla hallonmasken \u00e4r egentligen en larv som gillar b\u00e4ren lika mycket som vi. De h\u00f6r till den gr\u00e5aktiga skalbaggen hallon\u00e4nger. Sj\u00e4lv tycker jag att det inte \u00e4r hela v\u00e4rlden om man r\u00e5kar f\u00e5 i sig n\u00e5gra larver, men m\u00e5nga tycker det \u00e4r osmakligt. Rensa bort angripna b\u00e4r, f\u00e5r du syn p\u00e5 sj\u00e4lva skalbaggarna n\u00e4r de kl\u00e4ttrar l\u00e4ngs skotten nyp helt enkelt ihj\u00e4l dem.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Sorter<\/b><\/p>\n<\/div>\n

\n
\"\u2019Risarp

\u2019Risarp Dessert\u2019. En sj\u00e4lvs\u00e5dd planta som Herbert Arvidsson tagit reda p\u00e5. L\u00e4mplig f\u00f6r ekologisk odling, ger h\u00f6g avkastning och ska inte konstg\u00f6dslas. Stabila, m\u00e5ttligt h\u00f6ga skott. Uppbindning kan ibland vara n\u00f6dv\u00e4ndig. Stora, h\u00e5llbara och v\u00e4lsmakande b\u00e4r. Zon 4.<\/p><\/div>\n

Det finns m\u00e5nga sorter att v\u00e4lja p\u00e5 i butikerna, men det betyder l\u00e5ngtifr\u00e5n att alla \u00e4r tillr\u00e4ckligt bra. Ett odlingsv\u00e4rt hallon ska smaka gott, ge goda sk\u00f6rdar av hyggligt stora b\u00e4r, inte drabbas av sjukdom f\u00f6r l\u00e4tt och vara h\u00e4rdigt. Men det finns ett s\u00e4tt att hitta r\u00e4tt i sortdjungeln \u2013 alla de b\u00e4sta har en sak gemensamt. Det \u00e4r att de antingen \u00e4r framtagna av Herbert Arvidsson eller utvalda av honom. V\u00e4lj g\u00e4rna bland sorterna i artikeln. Gula sorter \u00e4r fr\u00e4mst avsedda f\u00f6r personer som \u00e4r allergiska mot det r\u00f6da f\u00e4rg\u00e4mnet, dessutom ser inte f\u00e5glarna dem.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"'Risarp

Risarp Gul’ \u00e4r en mutation av ’Risarp Dessert’, med inte alltf\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 nacken. De liknar varandra i allt utom f\u00e4rgen.<\/p><\/div>\n

T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 att det \u00e4r mycket vanligt att hallon \u00e4r felm\u00e4rkta i butikerna. K\u00f6p bara p\u00e5 v\u00e4lk\u00e4nda, noggranna plantskolor, oftast lokala. Tyv\u00e4rr kan de b\u00e4sta sorterna vara sv\u00e5ra att f\u00e5 tag p\u00e5. Och om n\u00e5gon s\u00e4ger saker som, \u201dden h\u00e4r nya sorten fr\u00e5n Holland \u00e4r lika bra som mormorshallon\u201d, var skeptisk. Lyckas du inte f\u00e5 tag i n\u00e5gon av dem som f\u00f6resl\u00e5s i artikeln, k\u00f6p ’Veten’. Det \u00e4r en ganska bra norsk sort som Herbert Arvidsson ocks\u00e5 var med om att ta in i Sverige. Bor man l\u00e5ngt norrut och inte f\u00e5r tag i den mycket h\u00e4rdiga ’\u00c4landsbro Asker’ kan den kanadensiska ’Muskoka’ vara ett alternativ, om \u00e4n inte lika god.<\/p>\n<\/div>\n

\"'Mormorshallon'.

’Mormorshallon’. Sort som Herbert Arvidsson hittade n\u00e4r han r\u00f6jde upp en \u00e4ldre tomt. Ursprung sannolikt fr\u00e5n 1920-talet eller tidigare. Rikb\u00e4rande med v\u00e4lsmakande stora b\u00e4r som kan sk\u00f6rdas under l\u00e5ng tid. Passar f\u00f6r ekologisk odling. Zon 4, m\u00f6jligen \u00e4nnu h\u00e4rdigare.<\/p><\/div>\n

\"\u2019Allgold

\u2019Allgold Risarp\u2019. Selekterad av Herbert Arvidsson fr\u00e5n h\u00f6sthallonet \u201dAllgold\u201d som inte hinner mogna i Sverige. H\u00f6sthallon ger b\u00e4r redan p\u00e5 ett\u00e5rsskotten. Kanske den b\u00e4sta gula, med rej\u00e4la, s\u00f6ta b\u00e4r och h\u00f6g avkastning. Zon 3.<\/p><\/div>\n

\"'Ottosson-Preussen'.

’Ottosson-Preussen’. Selekterad fr\u00e5n den gamla sorten ’Preussen’. S\u00f6ta, stora b\u00e4r, n\u00e4stan liks goda som ’Mormorshallon’. K\u00f6pes bara p\u00e5 de mest v\u00e4lrenommerade butikerna f\u00f6r att undvika sortsammanblandningar. H\u00e4rdig och mycket odlingsv\u00e4rd. Zon 5.<\/p><\/div>\n

\"'\u00c4landsbro

’\u00c4landsbro Asker’ \u00e4r en f\u00f6rb\u00e4ttrad typ av den gamla sorten ”Asker”, med samma goda smak men betydligt st\u00f6rre b\u00e4r. Odlingss\u00e4ker, extremt h\u00e4rdig och f\u00f6rh\u00e5llandevis frisk. Klarar zon 7 men passar inte i sydligaste Sverige.<\/p><\/div>\n

\"'Golden

’Golden Queen’: Ett gult hallon fr\u00e5n 1882 som \u00e4r ganska l\u00e4tt att f\u00e5 tag i p\u00e5 plantskolor. Mycket goda men sm\u00e5 b\u00e4r, skjuter l\u00e5nga rotskott och \u00e4r inte speciellt rikgivande. Zon 4.<\/p><\/div>\n

\"'Lloyd

’Lloyd George’. Det b\u00e4r som anses ha den b\u00e4sta aromen. Kallas ibland f\u00f6r hallonens Rolls Royce och har anv\u00e4nts i f\u00f6r\u00e4dling av flera andra sorter. Hittades i en skogskant i England \u00e5r 1919. L\u00e5gvuxen,v\u00e4lsmakande med kraftig, god arom. Zon 3, m\u00f6jligen 4.<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Visst \u00e4r det fr\u00e4scht och gott med hallon, inte minst fr\u00e5n egna buskar. F\u00f6rr plockade man de godaste p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r gamla kalhyggen, numera finns minst lika v\u00e4lsmakande sorter ocks\u00e5… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13252","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13252","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13252"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13252\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13299,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13252\/revisions\/13299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13252"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}