{"id":13201,"date":"2021-12-27T08:36:40","date_gmt":"2021-12-27T07:36:40","guid":{"rendered":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=13201"},"modified":"2021-12-27T08:46:11","modified_gmt":"2021-12-27T07:46:11","slug":"stenhall-och-pioner","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=13201","title":{"rendered":"Stenh\u00e4ll och pioner"},"content":{"rendered":"

Vad g\u00f6r man n\u00e4r den plats man t\u00e4nkt plantera f\u00f6rtjusande v\u00e4xter p\u00e5 n\u00e4stan inte har n\u00e5gon jord under det tunna v\u00e4xtt\u00e4cket? Spr\u00e4nger bort berget och k\u00f6per lass p\u00e5 lass med matjord? Det gjorde i alla fall inte Anna-Lena Wibom p\u00e5 Liding\u00f6. Ist\u00e4llet frilade hon den magnifika bergh\u00e4ll som nu dominerar den \u00f6vre halvan av hennes elvahundra kvadratmeter stora tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/strong><\/p>\n

Text och bild: Dan Rosenholm<\/em><\/p>\n

Det b\u00f6rjade n\u00e4r hon skulle bygga en mur f\u00f6r att ta upp niv\u00e5skillnader. Jordlagret var tunnare \u00e4n hon trott, undersyrener och uppvuxna perennrabatter skymtade berget. Bit f\u00f6r bit blottlade hon bergh\u00e4llen. Allteftersom den blev blev synlig visade den sig alltmer praktfull. Knottriga och sl\u00e4ta ytor om vartannat, r\u00e4fflor, sprickor och fascinerande skiftningar uppenbarade sig. Ett naturens eget konstverk.<\/p>\n

Fr\u00e5n h\u00e4llens \u00f6vre del till den nedre l\u00f6pte en naturlig spricka. Med endast en gnutta hackande f\u00f6rvandlade Anna-Lena den till en liten b\u00e4ckf\u00e5ra. Inspirerad av Fj\u00e4rran \u00f6sterns tr\u00e4dg\u00e5rdar planterade hon japanska l\u00f6nnar och framkallade en ostasiatisk stil. En unik milj\u00f6 var skapad.<\/p>\n

Naken, f\u00e5rad h\u00e4ll<\/h5>\n

P\u00e5 den \u00f6vre halvan av hennes tomt finns ingen gr\u00e4smatta kvar. Ungef\u00e4r h\u00e4lften upptas av den nakna bergh\u00e4ll d\u00e4r b\u00e4cken porlar. Resterande \u00e4r t\u00e4ckt av vackert r\u00f6dskiftande \u00f6landskalksten, storgatsten och rabatter med tilltalande bladverk.<\/p>\n

\"Den

Den naturliga f\u00e5ran fanns i bergh\u00e4llen d\u00e5 Anna-Lena blottlade den. Efter att ha knackat bort en liten, liten bit fungerar den som r\u00e4nnil. H\u00f6gst upp rinner vattnet ur ett r\u00f6r i den huggna stenen, nedanf\u00f6r slutar i en helt dold balja d\u00e4r en flott\u00f6r reglerar pump och vattenfl\u00f6de.<\/p><\/div>\n

D\u00e4r b\u00e4cken f\u00f6rsvinner ner i underjorden st\u00e5r en sittgrupp. Genom ett dolt r\u00f6r pumpas vattnet upp till h\u00e4llens \u00f6vre del. Det skvalar behagligt d\u00e4r man sitter i solgasset vid b\u00e4ckf\u00e5rans slut och studerar bergets skiftningar. Tack vare n\u00e4rhet till uterummet och det bl\u00e5gr\u00e5 plank som smidigt f\u00f6ljer h\u00e4llen \u00e4r den lilla sittplatsen skyddad f\u00f6r b\u00e5de vind och insyn. Tr\u00e4dkronor p\u00e5 grannens tomt bidrar med inramande gr\u00f6nska. Invid sittplatsen st\u00e5r en doftschersmin. Den doftar av ljuvaste sommar.<\/p>\n

P\u00e5 varsin sida av en liten trappa, som gjutits in i berget, f\u00f6rst\u00e4rks den orientaliska st\u00e4mningen av ett par flikbladiga l\u00f6nnar. Tack vare upph\u00f6jda, stenmurskantade odlingsb\u00e4ddar har de f\u00e5tt ordentligt med jord att frodas i. N\u00e5gra meter fr\u00e5n l\u00f6nnarna \u00f6verg\u00e5r bergh\u00e4llen i en rabatt d\u00e4r r\u00f6d perukbuske samsas med funkior och tr\u00e4dg\u00e5rdsiris. En stolt ek ger karakt\u00e4r. Genom dess bladverk silas ljuset och ger livgivande skiftningar mellan sol och skugga.<\/p>\n

\"En

En stentrappa gjuten direkt p\u00e5 berget mellan de flikbladiga l\u00f6nnarna, Acer palmatum \u2019Garnet\u2019 i r\u00f6tt och \u2019Dissectum’ i gr\u00f6nt, tv\u00e5 l\u00e5ngsamv\u00e4xande tr\u00e4d med utbredda kronor p\u00e5 l\u00e5ga stammar. I bakgrunden f\u00f6ljer planket diskret h\u00e4llens rundning.<\/p><\/div>\n

Gjutj\u00e4rnssoffa och plastskulptur<\/h5>\n

Nedanf\u00f6r bergh\u00e4llen finns uterummet, vilket \u00e4r sammanbyggt med boningshuset. Mot s\u00f6der \u00e4r det delvis \u00f6ppet, tv\u00e5 pelare st\u00f6djer taket och ramar in utsikten. I det smala plana omr\u00e5det mellan hus och berg f\u00f6ljer storgatsten bergets form. Genom uterummets vackert spr\u00f6jsade f\u00f6nster ser vi rakt in i l\u00f6vverken p\u00e5 en stor kaukasisk vingn\u00f6t och ett bigarr\u00e5tr\u00e4d.<\/p>\n

L\u00e4ngs ena l\u00e5ngsidan, med utsikt \u00f6ver stenh\u00e4llarna, st\u00e5r en gjutj\u00e4rnssoffa som Anna-Lena ropat in p\u00e5 auktion. N\u00e4r hon v\u00e4l lyckats sl\u00e4pa hem den ohyggligt tunga pj\u00e4sen visade den sig vara ritad i Berlin 1823 av den v\u00e4lk\u00e4nde arkitekten Friedrich Schinkel. Gjutj\u00e4rn var d\u00e5 ett nytt material, gjutj\u00e4rnsspisen var \u00e4nnu inte uppfunnen. Till Sverige kom genom Karl XIV Johans f\u00f6rsorg n\u00e5gra f\u00e5 exemplar av soffan till Rosendals och Rosersbergs slott. De f\u00f6rstn\u00e4mnda har med tiden skingrats, m\u00e5h\u00e4nda \u00e4r det en av dem som hittat v\u00e4gen hem till Anna-Lena?<\/p>\n

Bredvid soffan st\u00e5r en glasfiberarmerad skulptur med en minst lika fascinerande bakgrund.<\/p>\n

Paradiset kallas den samling skulpturer som tidigare stod invid bron p\u00e5 Skeppsholmen. P\u00e5 initiativ av Anna-Lena kom de fr\u00e5n v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Montreal via Central Park p\u00e5 Manhattan till Sverige p\u00e5 vingliga v\u00e4gar. Figurerna av glasfiberarmerad plast hade gjorts av konstn\u00e4rinnan Niki de Saint Phalle och metallmekaniken av kollegan Jean Tinguely.<\/p>\n

\"Uterummet

Uterummet \u00e4r i sig en kulturell upplevelse. N\u00e4r man sitter i gjutj\u00e4rnsoffan fr\u00e5n tidigt 1800-tal har man Niki de Saint Phalle-statyn till st\u00e4ndigt s\u00e4llskap.<\/p><\/div>\n

Till det fina Stockholm och stadens sk\u00f6nhetsr\u00e5ds f\u00f6rtret placerades de olovligen ut vid Skeppsholmsbron p\u00e5 \u00f6sidan. Under m\u00e5nga \u00e5r uppr\u00f6rde de m\u00e5nga stadsbor och gladde \u00e4n fler. I Paris s\u00e5g Anna-Lenas bortg\u00e5ngne make Pontus Hult\u00e9n till att besl\u00e4ktade figurer av samma konstn\u00e4rspar hamnade i La Fontaine Stravinski vid Centre de Pompidou, d\u00e4r han varit chef. Och mycket riktigt, den f\u00e4rgglada plaststatyn i Anna-Lenas uterum \u00e4r gjord av ingen mindre \u00e4n Niki de Saint Phalle.<\/p>\n

\"I

I s\u00f6derl\u00e4ge mellan uterummets pelare och det kala berget vid b\u00e4ckf\u00e5rans slut \u00e4r en sittgrupp placerad, v\u00e4l skyddad i alla riktningar mot vindens h\u00e4rjningar. Ljudet av det rinnande vattnet i f\u00e5ran h\u00f6rs svagt.<\/p><\/div>\n

Matplats mellan tujor och idegran<\/h5>\n

Ett mindre stenkast bort fr\u00e5n bergh\u00e4llen ligger utematplatsen med vackra m\u00f6bler i smide och blekgr\u00f6nt tr\u00e4. Alldeles intill ligger ing\u00e5ngen till hus och k\u00f6k, en stor praktisk f\u00f6rdel n\u00e4r man vill avnjuta m\u00e5ltider utomhus. H\u00e4r finns gott om plats f\u00f6r middagsg\u00e4ster. Det k\u00e4nns intimt tack vare skyddande v\u00e4ggar av friskt gr\u00f6na, pelarformade tujor mot s\u00f6der och id\u00e9granar mot v\u00e4ster. I \u00f6ster skyddar den stora eken platsen och i norr huset med vitputsade v\u00e4ggar t\u00e4ckta av stilrena, olivgr\u00f6na spalj\u00e9er i samma nyans som m\u00f6belgruppen.<\/p>\n

\"Alldeles

Alldeles ovanf\u00f6r uppg\u00e5ngen invid huset entr\u00e9d\u00f6rr har Anna-Lena placerat en matplats. V\u00e4ggarna best\u00e5r av smala tujor, Thuja occidentalis \u2019Smaragd\u2019, som f\u00f6r tankarna till s\u00f6derns cypresser, och hybrididegran, Taxus x media ’Hillii’ Det randiga gr\u00e4set l\u00e4ngs g\u00e5ngv\u00e4gen mellan uterum och matplats \u00e4r zebragr\u00e4s, Miscanthus sinensis ’Zebrinus’.<\/p><\/div>\n

Det var med Kina allt b\u00f6rjade<\/h5>\n

Fast egentligen b\u00f6rjade allt f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan d\u00e5 Anna-Lena p\u00e5 sin 16-\u00e5rs dag fick en bok om Kinas tr\u00e4dg\u00e5rdar av sin mamma. Det var inte vilken bok som helst utan ett praktverk utgivet 1948 av en sort som knappast l\u00e4ngre g\u00f6rs, ett livsverk av Oswald Sir\u00e9n, som varit med att skapa \u00d6stasiatiska museet. Bilderna var magiska och hennes intresse f\u00f6r Kina v\u00e4cktes.<\/p>\n

\u00d6ver tid har Kina-intresset n\u00e4rts av resor i landets tr\u00e4dg\u00e5rdar. F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan f\u00f6dde hon id\u00e9n att \u00d6stasiatiska museet borde bygga en kinesisk tr\u00e4dg\u00e5rd. Hon gjorde en projektbeskrivning i tio punkter, ringde till museet, blev kopplad till deras marknadschef och fick tid f\u00f6r ett m\u00f6te. Utrustad med grundaren Oswald Sir\u00e9ns bok som vapen marcherade hon dit, fick ledningen med sig och ordnade sj\u00e4lv en rej\u00e4l grundpl\u00e5t till finansieringen fr\u00e5n en fond i Kalifornien. Paviljongen kom fr\u00e5n Kina i form av ett plockepinn \u00e5tf\u00f6ljt av fem h\u00f6gt kvalificerade byggarbetare fr\u00e5n den anrika staden Suzhou. En var specialiserad p\u00e5 att l\u00e4gga markmosaiker, en annan p\u00e5 snickerier och ytterligare en person p\u00e5 att l\u00e4gga de tunga och komplicerade taken med hj\u00e4lp av rishalmsarmerad betong. Fem veckor senare stod 2008 \u00e5rs stora ostasiatiska attraktion klar. Den drog massor av folk. Ingen br\u00f6t av n\u00e5gon blomma, ingen knyckte n\u00e5got. Det Anna-Lena gillade allra b\u00e4st var hur en skitig och bl\u00e5sig asfalterad parkering med tankens kraft f\u00f6rvandlats till en prunkande tr\u00e4dg\u00e5rd. Och nu efter\u00e5t kan hon n\u00f6jt konstatera att alla de tio punkter hon kn\u00e5pade i ihop i sin projektbeskrivning blev uppfyllda.<\/p>\n

\"P\u00e5

P\u00e5 \u00d6stasiatiska museet visades 2008 en kinesisk tr\u00e4dg\u00e5rd, med typiska ingredienser. P\u00e5 bilden syns bland annat paviljongen och b\u00e5gbron, gamla stan skymtar ovanf\u00f6r muren och genom m\u00e5nporten. Anna-Lena var entrepren\u00f6ren bakom, det var hon som tog initiativet och fixade finansieringen.<\/p><\/div>\n

Pionpassion<\/h5>\n
\"Om

Om man har en alldeles egen piontr\u00e4dg\u00e5rd vill man kunna njuta av den. I centrum av sin har Anna-Lena byggt en uteplats och placerat bord och stolar. Det \u00e4r dessutom praktiskt eftersom det blir mycket l\u00e4ttare att sk\u00f6ta rabatterna.<\/p><\/div>\n

M\u00e5nga branta meter nedanf\u00f6r huset och bergh\u00e4llen odlar Anna-Lena en helt annan passion, pioner. Hon gillar dem f\u00f6r att de \u00e4r h\u00e4mningsl\u00f6sa och blaffiga och f\u00f6r att de \u00e4r oformligt stora och vr\u00e4ker sig fram p\u00e5 ett s\u00e4tt som absolut inte \u00e4r lagom.\u00a0Men hennes passion f\u00f6r pioner \u00e4r ocks\u00e5 kopplad till Kina. Det ber\u00e4ttas att det en g\u00e5ng i tiden var enbart kejsaren f\u00f6rbeh\u00e5llet att \u00e4ga tr\u00e4dpioner. \u00c4n idag \u00e4r pioner det n\u00e4rmaste man kan komma en kinesisk nationalblomma.<\/p>\n

\"En

En av de vanligaste pionerna i Sverige \u00e4r luktpionen, Paeonia lactiflora ’Festiva Maxima’, som k\u00e4nns igen den p\u00e5 det r\u00f6da inslaget i den vita f\u00e4rgen. Har likt andra t\u00e5liga tr\u00e4dg\u00e5rdsv\u00e4xter anv\u00e4nts l\u00e4nge, den togs fram redan p\u00e5 1850-talet.<\/p><\/div>\n

\"Modernare

Modernare \u00e4r luktpionen ’Bowl of Beauty’, som har stora blommor p\u00e5 l\u00e5nga st\u00e4nglar med ett m\u00f6rkt rosa yttre och en cremef\u00e4rgad inre del. Sedan den skapades i mitten p\u00e5 1900-talet har den hunnit bli m\u00e4kta popul\u00e4r.<\/p><\/div>\n

I piontr\u00e4dg\u00e5rden har Anna-Lena samlat p\u00e5 sig runt 75 olika typer. Pioner har m\u00e5nga f\u00f6rdelar. De beh\u00f6ver inte s\u00e4rskilt mycket sk\u00f6tsel och de klarar halvskuggan p\u00e5 en norrsida bra. Om man vet att v\u00e4lja r\u00e4tt arter och sorter kan man ha blomning under l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Redan i maj sl\u00e5r vildarter som rosenpion och svavelpion ut. P\u00e5 f\u00f6rsommaren f\u00f6ljer bland annat tr\u00e4dpionen. Till de sista som kan blomma \u00e4nda in i juli h\u00f6r luktpionerna dit m\u00e5nga av de allra st\u00e5tligaste och h\u00e4rdigaste h\u00f6r.<\/p>\n

\"Pionsorten,

Pionsorten, ’Coral Charm’, en halvfylld sort fr\u00e5n 1960-talet, \u00e4r Anna-Lenas, liksom m\u00e5nga andras, favorit. Den g\u00e5r utm\u00e4rkt att f\u00f6r\u00f6ka genom delning och med rotbitar. Den lever l\u00e4nge och blir bara vackrare f\u00f6r varje \u00e5r om den f\u00e5r st\u00e5 p\u00e5 samma plats.<\/p><\/div>\n

B\u00e4sta tipsen fr\u00e5n Anna-Lenas tr\u00e4dg\u00e5rd<\/a><\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad g\u00f6r man n\u00e4r den plats man t\u00e4nkt plantera f\u00f6rtjusande v\u00e4xter p\u00e5 n\u00e4stan inte har n\u00e5gon jord under det tunna v\u00e4xtt\u00e4cket? Spr\u00e4nger bort berget och k\u00f6per lass p\u00e5 lass med… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13201","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13201","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13201"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13246,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13201\/revisions\/13246"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}