{"id":13046,"date":"2021-12-24T11:07:22","date_gmt":"2021-12-24T10:07:22","guid":{"rendered":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=13046"},"modified":"2021-12-24T11:16:50","modified_gmt":"2021-12-24T10:16:50","slug":"lummigt-och-rumsligt-vid-polcirkeln","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=13046","title":{"rendered":"Lummigt och rumsligt vid polcirkeln"},"content":{"rendered":"

Vi befinner oss i byn Vuollerim 4 mil s\u00f6der om polcirkeln. H\u00e4r \u00e4r det ljust dag som natt under sommaren. Vintertid sl\u00e4par sig solen n\u00e4tt och j\u00e4mt \u00f6ver horisonten ens mitt p\u00e5 dagen. Inte alltf\u00f6r l\u00e5ngt bort ligger Jokkmokk, huvudort i Sveriges till ytan n\u00e4st st\u00f6rsta kommun. I de h\u00e4r trakterna \u00e4r synen av str\u00f6renar p\u00e5 irrf\u00e4rd ingenting m\u00e4rkv\u00e4rdigt.<\/strong><\/p>\n

Text och bild: Dan Rosenholm<\/em><\/p>\n

H\u00e4r, liksom i st\u00f6rre delen av Norrlands inland, bjuder traditionen att det ska vara \u00f6ppet kring husen: en gr\u00e4smatta, n\u00e5gra rabatter, kanske ett syrenbuskage, inte mer. Sk\u00e4len \u00e4r inte alldeles uppenbara, men kanske det helt enkelt \u00e4r lika naturligt att skapa rymd omkring sig i skogslandet som att skydda sig mot vind och insyn p\u00e5 Sk\u00e5nes sl\u00e4ttland.<\/p>\n

\"Den

Den som n\u00e4rmar sig via grinden i s\u00f6der kan bara ana att mer v\u00e4ntar l\u00e4ngre in. Lummigheten \u00f6verv\u00e4ldigar, skapad av frodiga och l\u00e4ttodlade v\u00e4xter som finnslide Aconogonon \u00d7 fennicum, humle Humulus lupulus och klotpil Salix \u00d7 euxina ’Bullata’. Staketet \u00e4r ink\u00f6pt medan grinden \u00e4r hemgjord. Skorstensteglet \u00e5terkommer \u00f6verallt p\u00e5 tomten.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r Ann Enberg i Vuollerim flyttade in under andra halvan av 90-talet bestod v\u00e4xtligheten av en ensam syren. Ist\u00e4llet ville hon skapa en skyddad v\u00e4rld och markera sin tomt. Var den id\u00e9n kom ifr\u00e5n vet hon inte ens sj\u00e4lv. Kanske fr\u00e5n b\u00f6cker hon l\u00e4st, kanske var hon inspirerad av sin syster, men att hon ville ha det ombonat och lummigt visste hon fr\u00e5n f\u00f6rsta dagen.\u00a0I en n\u00e4rliggande by invid j\u00e4rnv\u00e4gen fanns ett \u00f6vergivet hus d\u00e4r bara grunden stack upp. D\u00e4r v\u00e4xte urgamla syrener som skjutit rotskott. Inte vanlig bondsyren utan n\u00e5gon art med glesare blommor och svagare doft. Ann tog reda p\u00e5 n\u00e5gra, ganska m\u00e5nga blev det, och planterade som h\u00e4ck och buskage kring sin 400 kvadratmeters radhustomt.<\/p>\n

\"Tr\u00e4dg\u00e5rden

Tr\u00e4dg\u00e5rden uppenbarar sig bit f\u00f6r bit. Den exceptionella yppigheten beror helt enkelt p\u00e5 storv\u00e4xta och l\u00e4ttodlade perenner som inte bangar f\u00f6r ett tufft klimat. En gammal s\u00e4nggavel skymtar i den h\u00f6gra delen av bilden, att agera v\u00e4xtst\u00f6d \u00e4r dess nuvarande syssla<\/p><\/div>\n

Mot \u00e4ngen i s\u00f6der avgr\u00e4nsar ett pilstaketet, det har hon k\u00f6pt. Grinden har hon d\u00e4remot gjort sj\u00e4lv av pinnar fr\u00e5n skogen; al, s\u00e4lg och liknande. Ann vill skapa nyfikenhet, f\u00f6r att f\u00e5 njuta av h\u00e4rligheten ska man ska beh\u00f6va anstr\u00e4nga sig och kika \u00f6ver inh\u00e4gnaden eller komma in. V\u00e4l p\u00e5 insidan g\u00e5r inte allt att uppt\u00e4cka p\u00e5 en g\u00e5ng. F\u00f6rst inbillar man sig att tr\u00e4dg\u00e5rden bara best\u00e5r av det f\u00f6rsta lilla rummet, sedan skymtar uterummet och efter n\u00e5gra steg stiger f\u00f6rv\u00e5ningen \u00f6ver att det finns \u00e4nnu mer.<\/p>\n

Anns tr\u00e4dg\u00e5rd har alla klassiska ingredienser. Skyddande tak mot himlen bildas av maffiga klotpilar. En frodighet som man inte f\u00f6rv\u00e4ntar sig h\u00e4r uppe i Lappland skapas med hj\u00e4lp av storvuxna perenner. Rumsbildningen \u00e4r sp\u00e4nningsskapande, vad som v\u00e4ntar bara n\u00e5gra meter l\u00e4ngre fram har man ibland inte den blekaste aning om, och hela tomten k\u00e4nns st\u00f6rre \u00e4n den egentligen \u00e4r. Allt \u00e4r m\u00e4sterligt p\u00e5 liknande s\u00e4tt som v\u00e4lplanerade engelska radhustr\u00e4dg\u00e5rdar.<\/p>\n

Sittplats med tre f\u00f6nster<\/h5>\n

N\u00e5gra steg innanf\u00f6r grinden i s\u00f6der finns det f\u00f6rsta beviset p\u00e5 att det inte \u00e4r storleken som avg\u00f6r, att gr\u00f6na underverk kan skapas p\u00e5 sm\u00e5 ytor. I det sydv\u00e4stra h\u00f6rnet, har Ann placerat ett minimalt rum med en sittplats skyddad fr\u00e5n omv\u00e4rlden av fl\u00e4tad pil och och gr\u00f6nska. Marken \u00e4r grusad. Fr\u00e5n en gr\u00e5nad stol kan man blicka ut \u00f6ver gr\u00e4s\u00e4ngen genom tre \u00f6ppningar i pilv\u00e4ggen. I s\u00f6der h\u00e4nger den tv\u00e5 meter h\u00f6ga finnsliden \u00f6ver det fl\u00e4tade staketet, strax utanf\u00f6r ger rabarber lummighet. I spalj\u00e9n kl\u00e4ttrar humle. P\u00e5 marken st\u00e5r n\u00e5gra j\u00e4rnkrukor som inte \u00e4r vad de ser ut att vara. Det \u00e4r s\u00e5na d\u00e4r skydd med fyrkantiga j\u00e4rnlock som skyddar vattenavst\u00e4ngningsanordningar i marken. Ann v\u00e4nde dem upp och ner och lade en tidning i botten.<\/p>\n

\"Genom

Genom att anv\u00e4nda sig av n\u00e5got minimalt rum ger tr\u00e4dg\u00e5rden intryck av att vara st\u00f6rre \u00e4n den \u00e4r. Tre f\u00f6nster i det fl\u00e4tade pilstaketet ger utsikt \u00f6ver \u00e4ngarna. Krukor med myntor och ekorrkorn, Hordeum jubatum, ger inte bara gr\u00f6nska utan bidrar till rumsbildningen.<\/p><\/div>\n

\"Den

Den som h\u00e4r tr\u00e4den in kommer knappast ut igen. Naturligtvis f\u00e5r man g\u00e5 ut h\u00e4rifr\u00e5n, men varf\u00f6r skulle n\u00e5gon vilja det? Att bygga sj\u00e4lv med begagnade f\u00f6nster, m\u00f6bler och prydnader ger charm.<\/p><\/div>\n

Lufthus och damm<\/h5>\n

Mitt p\u00e5 tomten st\u00e5r Lufthuset, f\u00f6r det \u00e4r vad Ann kallar det. Att det var just ett lufthus som skulle byggas hade hon best\u00e4mt sig f\u00f6r redan innan. Inte bara namnet \u00e4r egenh\u00e4ndigt, n\u00e5gon prefabricerad friggebod \u00e4r det inte, utan den \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan till slut konstruerad och ihopspikad av Ann sj\u00e4lv. Virke och en del byggmaterial var nytt, annars var det begagnat och gammalt som kom till ny anv\u00e4ndning. Det \u00e4r \u00e4ldre grejer som ger charm, det \u00e4r hon v\u00e4l medveten om.<\/p>\n

\"Inifr\u00e5n

Inifr\u00e5n Lufthuset spanar man ut \u00f6ver rabatterna. Skulle inte d\u00f6rrparet varit gammalt och n\u00f6tt skulle utsikten knappast k\u00e4nts lika f\u00f6rtjusande. Spetsgardinerna bidrar till hemk\u00e4nslan.<\/p><\/div>\n

Ytterd\u00f6rrarna\u00a0kom fr\u00e5n hennes sv\u00e5ger, han hade f\u00e5tt tag i dem i n\u00e5got gammalt hus i Kalixtrakten. De stod redan och v\u00e4ntade hemma hos henne n\u00e4r bygget drog ig\u00e5ng. F\u00f6nstren har hon f\u00e5tt av grannar och v\u00e4nner.\u00a0Kaminen, som st\u00e5r i ett h\u00f6rn som v\u00e4rmek\u00e4lla f\u00f6r kulna kv\u00e4llar, hittade hon p\u00e5 \u00e5tervinningen.<\/p>\n

Spetsgardinerna vid ing\u00e5ngen, s\u00e5dana som var p\u00e5 modet ett tag under 60- och 70-talen, fanns redan hemma.\u00a0De kommer antagligen fr\u00e5n hennes mamma och pappa. M\u00f6blerna \u00e4r ett ihopplock fr\u00e5n bland annat farmor och farfar.\u00a0N\u00e4r bygget var klart kom en granne \u00f6ver med en fotogenlampa och tyckte att den passade i\u00a0stilen.<\/p>\n

\"M\u00f6bler

M\u00f6bler och inredning i Lufthuset har Ann mest plockat ihop fr\u00e5n s\u00e5dant som blivit \u00f6ver. Tr\u00e4skulpturen i mellersta f\u00f6nstret \u00e4r ink\u00f6pt p\u00e5 en inredningsbutik i Jokkmokk och taklampan har hon helt enkelt shoppat p\u00e5 IKEA.<\/p><\/div>\n

N\u00e4rmare huset har Ann placerat dammen. I b\u00f6rjan var den mindre, med tiden gr\u00e4vde hon ut mer och utvidgade. Metodiken var rak, enkel och p\u00e5tagligt fysisk. Hon l\u00e5nade \u00e5kgr\u00e4sklippare med lastvagn av sin syster, gr\u00e4vde, lastade, k\u00f6rde bort och tippade. Med dammduk blev det t\u00e4tt och kanterna fick best\u00e5 av sten, tegel och gr\u00f6nska. Runt dammen st\u00e5r b\u00e5de vanliga och mer ovanliga bladv\u00e4xter som ormbunke, pestskr\u00e5p, j\u00e4tterams, j\u00e4ttedaggk\u00e5pa och olika funkior.<\/p>\n

\"L\u00e4ngs

L\u00e4ngs dammkanten v\u00e4xer fr\u00e4mst bladv\u00e4xter. P\u00e5 hitsidan kan man se j\u00e4ttedaggk\u00e5pa, Alchemilla mollis, och j\u00e4tterams Polygonatum \u00d7 hybridum. P\u00e5 den andra sidan vattenytan finns medicinalv\u00e4xten pestskr\u00e5p, Petasites hybridus.<\/p><\/div>\n

Tegel och annat gammalt<\/h5>\n
\"Rabatter

Rabatter kantar Ann g\u00e4rna med begagnat tegel. Det klarar sig b\u00e4ttre \u00e4n man kan tro och s\u00e5dana som fryser s\u00f6nder \u00e4r det bara att byta ut. H\u00e4r v\u00e4xer till flikrabarber och alunrot Heuchera ’Caramel’. Vid Lufthuset bildar klotpilar tak.<\/p><\/div>\n

Det finns \u00f6verallt p\u00e5 tomten, teglet. Som markbel\u00e4ggning i g\u00e5ngar och p\u00e5 \u00f6ppna ytor, runt kaminen i Lufthuset och som rabattkanter. Men det \u00e4r ingen dyr dansk specialprodukt utan begagnad vara fr\u00e5n rivningshus. Samlandet satte ig\u00e5ng i mitten p\u00e5 90-talet efter att Ann och hennes syster f\u00e5tt tag i en gammal murstock. Det gav mersmak s\u00e5 de b\u00f6rjade sedan annonsera efter mer och har dessutom ibland f\u00e5tt av folk som ryktesv\u00e4gen f\u00e5tt reda p\u00e5 att de g\u00e4rna vill ha. Nu har anv\u00e4nt tegel blivit en bristvara i trakten, sist fick de \u00e5ka ner till kusten vid Lule\u00e5 och h\u00e4mta.<\/p>\n

\"Ur

Ur terrakottakrukan inspirerad av Ernest Hemingway rinner vattnet st\u00e4ndigt. Nu p\u00e5 sensommaren \u00e4r den vackert brunf\u00e4rgad av alger. Varje v\u00e5r g\u00f6rs den ren och \u00e5terf\u00e5r sin r\u00f6dbruna f\u00e4rg. Framf\u00f6r v\u00e4xer bergenior \u2013 vintergr\u00f6na och mycket h\u00e4rdiga.<\/p><\/div>\n

Det var en gr\u00e4skant vid dammen som fick henne att b\u00f6rja anv\u00e4nda tegel f\u00f6r att kanta planteringar. Avslutet var inte snyggt, det s\u00e5g onaturligt ut. I b\u00f6rjan g\u00f6t hon fast dem, nu staplar hon bara upp dem, det h\u00e5ller lika bra och trasiga exemplar ers\u00e4tts l\u00e4tt. Fryser s\u00f6nder g\u00f6r stenarna mindre \u00e4n man kan tro, men de som ligger i marken blir med tiden mosiga och m\u00e5ste bytas ut.<\/p>\n

Bakom de flesta detaljer och f\u00f6rem\u00e5l p\u00e5 tomten finns n\u00e5gon liten historia. I en av rabatterna anv\u00e4nds en gammal s\u00e4nggavel av gjutj\u00e4rn som v\u00e4xtst\u00f6d. Den hittade Ann i en ravin l\u00e4ngs Lule\u00e4lven. D\u00e4r rostade s\u00e4ng och gavel s\u00f6nder tillsammans med metallhinkar och annat skr\u00e4p. Det g\u00e4llde att f\u00e5 loss den. Som den praktiska person hon \u00e4r \u00e5kte hon hem efter en sl\u00e4gga och s\u00e5 var det snart fixat.<\/p>\n

\"Runt

Runt en yta av tegel och sten med bl\u00e5 glasbetong skapade Ann ett minimalt rum. Till v\u00e4nster sticker silverhavre, Helictotrichon sempervirens, upp ur markt\u00e4ckaren silverarv, Cerastium tomentosum. L\u00e4ngre bak strandr\u00e5g och till h\u00f6ger f\u00e5r man huka sig under finnslide. Pilstaketet skymtar i slutet av grusg\u00e5ngen.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r hon bes\u00f6kte Hemingways hem p\u00e5 Key West i Florida tillsammans med sin syster stod d\u00e4r en terrakottakruka p\u00e5 ett fundament. Snyggt, tyckte Ann, men hur ska man komma ih\u00e5g hur den ser ut? Som hj\u00e4lp f\u00f6r minnet inhandlade hon en t-shirt d\u00e4r den var avbildad. N\u00e5got \u00e5r senare fanns en ganska dyr, liknande kruka i en tr\u00e4dg\u00e5rdsbutik h\u00e4r hemma. Hon blev intresserad, men k\u00f6pte inte direkt utan gick ytterligare n\u00e5got \u00e5r och gluttade. N\u00e4r den en dag s\u00e5ldes f\u00f6r halva priset slog hon till.<\/p>\n

\"\u00d6ver

\u00d6ver ett gammalt eldfat med glassk\u00e4rvor i botten str\u00e4cker sig flikrabarber och alunrot. Fatets rostbruna f\u00e4rg g\u00e5r igen i den senares \u00e5dring. \u00c5teranv\u00e4ndning av gamla saker ger karakt\u00e4r.<\/p><\/div>\n

\u00c4ven ett flera decimeter brett foderr\u00f6r av j\u00e4rn har kommit till anv\u00e4ndning. Hon fick tag i det fr\u00e5n ett f\u00f6retag som genomf\u00f6r borrningar och liknande \u00e5t vattenkraftverk. Det fick st\u00e5 p\u00e5 h\u00f6gkant och i planterade hon strandr\u00e5g, en inhemsk v\u00e4st som \u00e4r extremt h\u00e4rdig men ocks\u00e5 bland det mest invasiva man kan ha.<\/p>\n

Frodigt och lummigt<\/h5>\n

Hur man \u00e4n v\u00e4nder och vrider p\u00e5 saken \u00e4r det lummigheten som \u00e4r mest sl\u00e5ende i Anns tr\u00e4dg\u00e5rd. V\u00e4xterna \u00e4r kraftiga och v\u00e4lv\u00e4xta, det k\u00e4nns mer som tropikerna \u00e4n Lappland. Gr\u00f6nskan \u00e4r ymnig p\u00e5 ett s\u00e4tt som knappast f\u00f6rekommer s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt norrut.<\/p>\n

Att resultatet blivit s\u00e5 enast\u00e5ende \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet, det \u00e4r uppenbart att b\u00e5de hon och hennes syster, som ocks\u00e5 bor i Vuollerim, t\u00e4nker sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Som nyblivna medlemmar gick de p\u00e5 en av f\u00f6reningen tr\u00e4dg\u00e5rdsamat\u00f6rernas marknader. D\u00e4r plockade de p\u00e5 sig en massa plantor. En kvinna varnade f\u00f6r en av dem som var v\u00e4ldigt aggressiv och bredde ut sig. F\u00f6r dem avgjorde det saken, den skulle de ha.<\/p>\n

\"Med

Med \u00a0l\u00e4ttodlade, h\u00e4rdiga v\u00e4xter blir det frodigt. P\u00e4rleternell, Anaphalis margaritacea, ses ibland som ogr\u00e4sartad. F\u00f6r Norrlands\u00a0korta sommar \u00e4r det snarast en f\u00f6rdel, \u00a0plantera s\u00e5 att den inte sprider sig efter eget behag.<\/p><\/div>\n

Hela tr\u00e4dg\u00e5rden har Ann byggt med egna h\u00e4nder. Med \u00e5ren har intresset bara v\u00e4xt. B\u00f6cker och tidningar inspirerar och hennes syster sporrar. Hon tycker att det roligaste \u00e4r att planera, gr\u00e4va och fantisera. V\u00e4xterna f\u00e5r komma sedan. En inst\u00e4llning som inte alls \u00e4r ovanlig ocks\u00e5 bland proffs p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n

Kanske det \u00e4r just s\u00e5 man ska t\u00e4nka n\u00e4r man vill skapa ett ymnigt paradis i Norrlands inland.<\/p>\n

\"I

I ett kraftigt r\u00f6r av rostigt j\u00e4rn st\u00e4llt p\u00e5 h\u00f6gkant st\u00e5r det invasiva, men ack s\u00e5 eleganta, gr\u00e4set strandr\u00e5g, Leymus arenarius. Genom att plantera det \u00e5tskiljt eller avsides kan det h\u00e5llas under kontroll.<\/p><\/div>\n

B\u00e4sta tipsen fr\u00e5n Anns tr\u00e4dg\u00e5rd<\/a><\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi befinner oss i byn Vuollerim 4 mil s\u00f6der om polcirkeln. H\u00e4r \u00e4r det ljust dag som natt under sommaren. Vintertid sl\u00e4par sig solen n\u00e4tt och j\u00e4mt \u00f6ver horisonten ens… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-13046","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13046","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=13046"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13103,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13046\/revisions\/13103"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=13046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}