{"id":12702,"date":"2021-07-05T22:15:08","date_gmt":"2021-07-05T20:15:08","guid":{"rendered":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=12702"},"modified":"2021-07-05T22:15:08","modified_gmt":"2021-07-05T20:15:08","slug":"frodigt-utan-spade","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=12702","title":{"rendered":"Frodigt utan spade"},"content":{"rendered":"
\n

Reaktionen fr\u00e5n f\u00f6rstag\u00e5ngsbes\u00f6kare hos B\u00f6rje Remstam, som bor en bit s\u00f6der om Eskilstuna, \u00e4r n\u00e4stan alltid densamma, ett utrop av typen \u201dOj vad det var frodigt\u201d. Men det \u00e4r ingen perenn- och busktr\u00e4dg\u00e5rd det h\u00e4r, st\u00f6rre delen av det \u00e5ttahundra kvadratmeter odlade omr\u00e5det upptas av gr\u00f6nsaker. <\/strong><\/p>\n

Bild och text: Dan Rosenholm<\/em><\/p>\n

Oundvikligen kommer n\u00e4sta tanke att handla om hur mycket jobb det m\u00e5ste vara att sk\u00f6ta. Allts\u00e5 t\u00e4nk, bara all gr\u00e4vning? Den som sk\u00f6ter om det kan v\u00e4l knappast hinna n\u00e5got annat?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Men det f\u00e5r snart sin f\u00f6rklaring. En liten bit in i tr\u00e4dg\u00e5rden st\u00e5r en skylt. P\u00e5 den \u00e4r en rostig spade uppspikad. Under st\u00e5r texten \u201dF\u00e4rdiggr\u00e4vt f\u00f6r 30 \u00e5r sedan!\u201d. S\u00e5 det f\u00f6rklarar saken, f\u00f6r det m\u00e5ste vara n\u00e5gon typ av fusk. Eller? Hur g\u00e5r det egentligen till?<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Hemma

Hemma hos B\u00f6rje Remstam kan ricin, Ricinus communis, bli upp\u00e5t tv\u00e5 meter h\u00f6g.<\/p><\/div>\n

\"B\u00f6rje

B\u00f6rje gillar frodighet, under h\u00e4stkastanjen har praktlysing, Lysimachia punctata, sl\u00e4ppts fri. I bakgrunden skymtar det, s\u00e5 kallade, ryska v\u00e4xthuset.<\/p><\/div>\n

Till v\u00e4nster om gr\u00e4sg\u00e5ngen, ovan, v\u00e4xer ricin, Ricinus communis. <\/i>I Sverige blir de normalt inte mansh\u00f6ga p\u00e5 friland, men hemma hos B\u00f6rje Remstam kan de bli upp\u00e5t tv\u00e5 meter fram\u00e5t h\u00f6stkanten. P\u00e5 b\u00e4nken till h\u00f6ger kan man sitta och beundra dem. L\u00e4ngre in l\u00e4ngs gr\u00e4sg\u00e5ngen finns den plats d\u00e4r B\u00f6rje bland annat planterar om sina v\u00e4xter.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Under h\u00e4stkastanjen har praktlysing, Lysimachia punctata, <\/i>sl\u00e4ppts fri, bilden till h\u00f6ger. B\u00f6rje gillar frodighet och det f\u00e5r man av t\u00e5liga och ibland invasiva v\u00e4xter. I bakgrunden skymtar den tr\u00e4konstruktion som blir tillf\u00e4lligt v\u00e4xthus under v\u00e5rarna, ryskt v\u00e4xthus kallas det.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"F\u00f6r

F\u00f6r den stora variationen och deras sk\u00f6nhets skull odlar B\u00f6rje Remstam prydnadspumpor.<\/p><\/div>\n

F\u00f6r den stora variationen och deras sk\u00f6nhets skull odlar B\u00f6rje Remstam\u00a0 prydnadspumpor, bilden ovan, \u00e4ter dem g\u00f6r han s\u00e4llan. Har man tur h\u00e5ller de sig fr\u00e4scha \u00e4nda till n\u00e4sta s\u00e4song.<\/p>\n<\/div>\n

\n
Odla utan spade<\/b><\/h5>\n<\/div>\n
\n

Det b\u00f6rjade n\u00e5got \u00e5r in p\u00e5 1970-talet. Fr\u00e5n Tranemo i V\u00e4sterg\u00f6tland, p\u00e5 gr\u00e4nsen mot Sm\u00e5land, flyttade B\u00f6rje, tillsammans med flera andra. De skulle starta ett kollektiv f\u00f6r kristen litteratur. Det stora huset, som tidigare var ett \u00e5lderdomshem, arrenderades. Odlandet blev snart en viktig del i deras liv, inte bara p\u00e5 grund av att detta var gr\u00f6na v\u00e5gens tidevarv utan \u00e4n mer f\u00f6r att skaffa mat f\u00f6r dagen. Inom f\u00f6reningen arbetade de ideellt.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Under de f\u00f6rsta \u00e5ren var det inte B\u00f6rje som sk\u00f6tte odlandet. Det \u00f6verl\u00e4ts till en annan medlem, sonen till en plantskole\u00e4gare, som av naturliga sk\u00e4l ans\u00e5gs vara den mest betrodde att sk\u00f6ta sysslan. N\u00e5gra \u00e5r senare flyttade han och B\u00f6rje tog \u00f6ver tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tseln. Mycket gr\u00e4vning blev det, ett fruktansv\u00e4rt hackande i flera \u00e5r enligt honom sj\u00e4lv.<\/p>\n<\/div>\n

\n

En h\u00f6st i slutet av 70-talet kom befrielsen i form av en klassisk bok av Ruth Stout som handlade om den arbetsfria tr\u00e4dg\u00e5rden. I den beskrivs hur man kontinuerligt t\u00e4cker marken med v\u00e4xtrester, vilka successivt f\u00f6rmultnar och blir en del av jorden. Man skulle kunna s\u00e4ga att man komposterar p\u00e5 platsen. I jorden gr\u00e4ver man inte on\u00f6digtvis och spadv\u00e4nder g\u00f6r man inte alls. F\u00f6r att s\u00e5 och plantera skrapar man bara bort lite av det \u00f6versta lagret.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Under f\u00f6ljande vinter l\u00e4ste B\u00f6rje p\u00e5. Redan v\u00e5ren efter var det dags att s\u00e4tta de nya kunskaperna i verket. Nu hade spaden snart gjort sitt. Men riktigt s\u00e5 bra som t\u00e4nkt fungerade det inte. Raderna hamnade lite olika varje \u00e5r, ibland d\u00e4r man tidigare g\u00e5tt runt och trampat. Inte bra, f\u00f6r i s\u00f6dra M\u00e4lardalsomr\u00e5det \u00e4r lerorna ack s\u00e5 tunga och i kompakterad jord \u00e4r det inte mycket som vill v\u00e4xa. Ruth Stout hade odlat p\u00e5 sandiga marker d\u00e4r det inte spelade s\u00e5 stor roll om man klampade omkring med storst\u00f6vlarna, p\u00e5 den s\u00f6rml\u00e4ndska sl\u00e4tten fungerade det inte alls p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n

\"Tidigt

Tidigt under f\u00f6rsommaren ligger raderna prydliga. Vallarna best\u00e5r mest av halm lagda i str\u00e4ngar h\u00f6sten innan. Den omgivande frodigheten \u00e4r exceptionell f\u00f6r \u00e5rstiden.<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

Tidigt i juni under f\u00f6rsommaren ligger raderna prydliga, bilden ovan. Vallarna best\u00e5r mest av halm lagda i str\u00e4ngar h\u00f6sten innan. I kanterna av dem ligger s\u00e5rader och mellan varje s\u00e5dan rad en fast g\u00e5ng. Den omgivande frodigheten \u00e4r exceptionell f\u00f6r \u00e5rstiden.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Redan

Redan i b\u00f6rjan av juli har gr\u00f6nsakerna skjutit fart, det g\u00e4ller inte bara nyttov\u00e4xter utan till minst samma grad perenner.<\/p><\/div>\n

N\u00e4r man kommit in i b\u00f6rjan av juli har gr\u00f6nsakerna skjutit fart, bilden ovan, nu syns tydligt hur metoden fungerar. Och oj vad det v\u00e4xer, n\u00e4rmast osannolikt, det g\u00e4ller inte bara nyttov\u00e4xter utan till minst samma grad perenner.<\/p>\n<\/div>\n

\n
N\u00e4ring, v\u00e4rme och vatten<\/b><\/h5>\n<\/div>\n
\n

Ist\u00e4llet fick B\u00f6rje hitta p\u00e5 sin alldeles egna metod. Den bygger p\u00e5 att man separerar g\u00e5ngar, planteringsrader och de vallar d\u00e4r v\u00e4xtmaterial l\u00e4ggs f\u00f6r att f\u00f6rmultna. Allt f\u00e5r fasta platser \u00f6ver s\u00e4songerna och f\u00e5r ligga d\u00e4r de ligger runt fem \u00e5rs tid. D\u00e4refter krafsar B\u00f6rje ut vallen \u00f6ver landet f\u00f6r att sedan b\u00f6rja om och l\u00e4gga upp nya.<\/p>\n<\/div>\n

\n

G\u00f6dsel har han slutat anv\u00e4nda. Det g\u00e4ller inte bara konstg\u00f6dning, utan \u00e4ven naturlig s\u00e5dan. Sin sista k\u00e4rra dynga drog han f\u00f6r decennier sedan. All n\u00e4ring kommer fr\u00e5n halm, l\u00f6v, barr och tr\u00e4flis, med stenmj\u00f6l fr\u00e5n ett gammalt stenbrott i n\u00e4rheten som undantag. Att anv\u00e4nda malt berg \u00e4r en nygammal metod att n\u00e4ra jorden. Dess stora f\u00f6rdel \u00e4r det breda inneh\u00e5llet av mikron\u00e4rings\u00e4mnen, allts\u00e5 s\u00e5dant som v\u00e4xter endast beh\u00f6ver pyttesm\u00e5 m\u00e4ngder av.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Enligt g\u00e4ngse syns\u00e4tt ska det uppst\u00e5 kv\u00e4vebrist under f\u00f6rmultningen. Det \u00e4r uppenbart inte fallet hemma hos B\u00f6rje. Hans tes \u00e4r att n\u00e4r kompostering sker vid l\u00e5g temperatur och maskarna f\u00e5r ta hand om jobbet f\u00f6rsvinner n\u00e4ringen varken ner i marken eller upp i luften utan blir snabbt tillg\u00e4nglig f\u00f6r v\u00e4xterna. Solklart \u00e4r i alla fall att hans metod fungerar i praktiken.<\/p>\n<\/div>\n

\n

En annan allm\u00e4n \u00e5sikt om markt\u00e4ckning \u00e4r att det tar l\u00e5ng tid f\u00f6r jorden att bli varm p\u00e5 v\u00e5ren. Det \u00e4r inget B\u00f6rje har n\u00e5gon \u00e5sikt om av det enkla sk\u00e4let att han inte har speciellt br\u00e5ttom med s\u00e5dden. N\u00e4r det \u00e4r kallt i jorden f\u00e5r v\u00e4xterna \u00e4nd\u00e5 en d\u00e5lig start, s\u00e5r man senare hinner de ta igen det.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Sallat

Sallat odlar B\u00f6rje upph\u00f6jd i en pl\u00e5tinfattad l\u00e5da, den blir l\u00e4tt\u00e5tkomlig och gr\u00f6na blad vill han \u00e4ta varje dag. Regn och \u00f6verskottsvatten dr\u00e4neras ut p\u00e5 den korrugerade pl\u00e5ten under och rinner bort.<\/p><\/div>\n

Vatten d\u00e5, hur klarar sig B\u00f6rjes odlingar n\u00e4r solen str\u00e5lar flera varma juliveckor i str\u00e4ck och regnmolnen uteblir? St\u00e5r vattenspridaren p\u00e5 dagarna i \u00e4nda? Nej, att vattna t\u00e4ckodlingar \u00e4r ingen bra id\u00e9. Med spridare tar det m\u00e5nga timmar innan marken under t\u00e4ckningen ens n\u00e5s av fukten. Ist\u00e4llet f\u00e5r markens h\u00f6ga humushalt ta hand om vattenh\u00e5llningen, den f\u00e5r fungera som tv\u00e4ttsvamp. Tillf\u00e4llena blir f\u00e5 d\u00e5 vattenslangen beh\u00f6vs. Dessutom skyddar t\u00e4ckningen fr\u00e5n uttorkning, jorden och v\u00e4xternas r\u00f6tter slipper stekas av solen och torkas av vinden.<\/p>\n

\"Mot

Mot himlen st\u00e5tar en 13,6 meter h\u00f6g humlest\u00f6r.<\/p><\/div>\n

Mot himlen st\u00e5tar en 13,6 meter h\u00f6g humlest\u00f6r, bilden ovan. Humle \u00e4n en perenn kl\u00e4tterv\u00e4xt som fryser ner varje vinter. Hur h\u00f6gt kan en s\u00e5dan kl\u00e4ttra p\u00e5 en sommar, fr\u00e5gade sig B\u00f6rje. Svaret vet han \u00e4nnu inte eftersom den ganska tidigt p\u00e5 s\u00e4songen n\u00e5dde toppen och kunnat forts\u00e4tta mot h\u00f6jderna om st\u00f6ren bara varit l\u00e4ngre. I f\u00f6rgrunden syns mognande majsplantor tillsammans med j\u00e4tteverbena. Tjusigt par, eller hur?<\/p>\n<\/div>\n

\n
Blommor och pumpor<\/b><\/h5>\n<\/div>\n
\n
\"Mot

Mot den sluttande perennrabatten har B\u00f6rje byggt in en soffa med pergola till tak. D\u00e4rifr\u00e5n ser man ut \u00f6ver odlingarna och jordbrukslandskapet i fj\u00e4rran.<\/p><\/div>\n

Efter en f\u00f6rel\u00e4sning om orsaker till kriser som en psykiatriker h\u00f6ll i deras f\u00f6rsamling ins\u00e5g B\u00f6rje att han m\u00e5ste \u00e4ndra inst\u00e4llning till det h\u00e4r med att alltid vara s\u00e5 nyttig. Han b\u00f6rjade odla blommor, pumpor och vintersquash, inte till mat utan som prydnad, bara f\u00f6r att de \u00e4r vackra.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Hans pumpag\u00e5ng i utkanten av odlingarna \u00e4r n\u00e4rmast ogenomtr\u00e4nglig. F\u00f6r att f\u00e5 plats med alla fyrtio sorterna l\u00e5ter han dem v\u00e4xa p\u00e5 h\u00f6jden. En tunnel bildas, sv\u00e5r att tr\u00e4nga igenom. Att det \u00e4r djungellikt \u00e4r ingen nackdel utan medvetet skapat f\u00f6r att det blir trivsamt. Inte heller h\u00e4r beh\u00f6vs n\u00e5gon g\u00f6dsling, n\u00e4r blasten vissnat ner f\u00e5r den ligga kvar och bli till n\u00e4ring inf\u00f6r n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Pergolan

Pergolan \u00f6ver g\u00e5ngen mellan pumpaodlingar och gr\u00f6nsaksland \u00e4r byggd av runda ekstolpar som annars skulle g\u00e5tt till ved. De b\u00f6rjar bli tio \u00e5r gamla och en del av dem ska bytas ut. Med blomsterb\u00f6nor kan man kombinera f\u00e4rg och matnyttighet.<\/p><\/div>\n

I Eskilstunas offentliga planteringar la B\u00f6rje m\u00e4rke till ricin f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, en ett\u00e5ring med oslagbara blad som skiftar i r\u00f6tt, stor och frodig. I hans n\u00e4ringsrika jord blir de mansh\u00f6ga, ibland kanske till och med lite f\u00f6r h\u00e4ftiga, vissa \u00e5r breder de ut sig \u00f6ver gr\u00f6nsakerna. Som vi alla andra g\u00f6r \u00e4ven han misstaget att s\u00e4tta f\u00f6r t\u00e4tt p\u00e5 v\u00e5ren n\u00e4r allt fortfarande \u00e4r sm\u00e5ttigt.<\/p>\n

\"Silverek,

Silverek, Senecio cineraria, har visat sig otroligt tacksam som kantv\u00e4xt.<\/p><\/div>\n

\"Den

Den bl\u00e5gr\u00f6na hubbardpumpan, Cucurbita maxima ’Blue Hubbard’, tillh\u00f6r B\u00f6rjes favoriter. De \u00e4r \u00e4tliga och h\u00e5ller l\u00e4nge, men B\u00f6rje odlar dem mest f\u00f6r utseendets skull.<\/p><\/div>\n

Silverek, Senecio cineraria<\/i>, har visat sig otroligt tacksam som kantv\u00e4xt, bilden ovan, den klarar av att h\u00e5lla stilen fr\u00e5n utplantering till sent p\u00e5 h\u00f6sten, det har h\u00e4nt att n\u00e5gon \u00f6vervintrat. Ungef\u00e4r 75 s\u00e5dana plantor brukar B\u00f6rje driva fram \u00e5rligen.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Den bl\u00e5gr\u00f6na vintersquashen, bilden till h\u00f6ger, eller hubbardpumpa som den egentligen heter, Cucurbita maxima <\/i>’Blue Hubbard’, tillh\u00f6r B\u00f6rjes favoriter. Till skillnad mot vanlig squash kan de lagras l\u00e5ng in \u00f6ver vintern och anses bara bli godare med tiden, k\u00f6ttet \u00e4r orangef\u00e4rgat. Men det \u00e4r inte d\u00e4rf\u00f6r han odlar dem. Det \u00e4r fr\u00e4mst f\u00f6r utseendet.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Pergolan

Pergolan \u00f6ver g\u00e5ngen mellan pumpaodlingar och gr\u00f6nsaksland \u00e4r byggd av runda ekstolpar som annars skulle g\u00e5tt till ved. De b\u00f6rjar bli tio \u00e5r gamla och en del av dem ska bytas ut. Med blomsterb\u00f6nor kan man kombinera f\u00e4rg och matnyttighet.<\/p><\/div>\n

Gammalt kommer till nytt bruk<\/b><\/h5>\n<\/div>\n
\n

Bostadshuset byggdes i slutet av 1800-talet. Det var ett halvt sekel innan den allm\u00e4nna soph\u00e4mtningen kom till. D\u00e4r, som \u00f6verallt annars p\u00e5 landsbygden kastade man \u00f6verblivet p\u00e5 sin egna soph\u00f6g en bit bort. Att utnyttja gamla prylar tillh\u00f6r B\u00f6rjes k\u00e4pph\u00e4star, inte minst tack vare de relativt sm\u00e5 omst\u00e4ndigheter han brukat jorden under.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"Till

Till s\u00e4llskap vid sallatsl\u00e5dan har en gammal doja f\u00e5tt agera planteringsk\u00e4rl. Att \u00e5teranv\u00e4nda gammalt \u00e4r inte bara billigt och milj\u00f6v\u00e4nligt utan ocks\u00e5 charmigt.<\/p><\/div>\n

Till de mest anv\u00e4ndbara gamla saker han brukar leta reda p\u00e5 h\u00f6r hinkar som botten g\u00e5tt ur. Planterade i s\u00e5dana beh\u00f6ver inte v\u00e4xterna n\u00f6ja sig med vad som finns i krukans begr\u00e4nsade utrymme utan kan s\u00f6ka sig l\u00e5ngt ner i marken. De \u00e4r trots det l\u00e4tta att flytta, det \u00e4r bara att sticka grepen under, knycka till s\u00e5 att r\u00f6tterna sl\u00e4pper och b\u00e4ra iv\u00e4g. Till exempel ricin och klockranka odlas p\u00e5 det s\u00e4ttet. Andra v\u00e4xter, som v\u00e4xthussallat, skolas in i hemgjorda papprullar av kartong. N\u00e4r de planteras ut st\u00e4lls de helt enkelt ovanp\u00e5 jorden och t\u00e4cks med gr\u00e4sklipp, papperet ruttnar snart bort.<\/p>\n<\/div>\n

<\/div>\n
\n
\"Mitt

Mitt i ett av gr\u00f6nsakslanden \u00e4r en sittgrupp placerad f\u00f6r att bjuda p\u00e5 kaffe med dopp.<\/p><\/div>\n

Mitt i ett av gr\u00f6nsakslanden \u00e4r en sittgrupp placerad, bilden ovan, en utm\u00e4rkt plats f\u00f6r att bjuda p\u00e5 kaffe med dopp. P\u00e5 stubben i mitten st\u00e5r en stekpanna upphittad i en av de gamla tipparna, hela handtaget har rostat bort, i den v\u00e4xer takl\u00f6k.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\"P\u00e5

P\u00e5 sommaren odlas massor av tomater i v\u00e4xthuset.<\/p><\/div>\n

P\u00e5 sommaren odlas massor av tomater i v\u00e4xthuset, bilden ovan. Listerna p\u00e5 sidorna \u00e4r byggda som hyllor f\u00f6r de blom- och gr\u00f6nsaksplantor som dras upp tidigare p\u00e5 s\u00e4songen. Det skapar plats f\u00f6r mycket mer, plantorna kan ost\u00f6rt st\u00e5 kvar tills tomaterna p\u00e5 bottenv\u00e5ningen n\u00e5r upp. Alla sn\u00f6ren som anv\u00e4nds i v\u00e4xthuset \u00e4r av naturmaterial och ruttnar bort n\u00e4r de fallit till marken.<\/p>\n<\/div>\n

\n
F\u00f6rdel t\u00e4ckodling<\/b><\/h5>\n<\/div>\n
\n

F\u00f6rdel t\u00e4ckodling \u00e4r ett uttryck h\u00e4mtat fr\u00e5n B\u00f6rje. Vilka \u00e4r d\u00e5 vinsterna med hans metodik?<\/p>\n<\/div>\n

\n

Det \u00e4r uppenbart att man inte beh\u00f6ver gr\u00e4va s\u00e4rskilt mycket. Minst lika befriande \u00e4r att slippa rensa, men det uppn\u00e5r man f\u00f6rst efter att ha odlat p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet i n\u00e5gra \u00e5r. G\u00f6dsla beh\u00f6ver man inte heller och inte t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4ringsbalansen, den sk\u00f6ter maskar och andra nedbrytande mekanismer. Jordstrukturen blir luftig och bra, till och med p\u00e5 v\u00e4rsta lerjorden, att luckra kan man hoppa \u00f6ver. Vattning beh\u00f6vs endast enstaka somrar efter extrema perioder av torka och v\u00e4rme. Dessutom g\u00f6r den balanserade och h\u00f6ga n\u00e4ringstillg\u00e5ngen att rabatter och gr\u00f6nsaksland h\u00e5ller sig gr\u00f6na l\u00e4ngre p\u00e5 h\u00f6starna<\/p>\n<\/div>\n

\n

Nackdelar d\u00e5. Ja det skulle vara att en del plantor drar iv\u00e4g s\u00e5 mycket att de m\u00e5ste bindas upp. Frodigt visst, men ocks\u00e5 besv\u00e4rligt. Mindre kul \u00e4r ocks\u00e5 att vissa typer av v\u00e4xter som h\u00f6r hemma p\u00e5 mager mark inte klarar av konkurrensen i den n\u00e4ringsrika jorden utan d\u00f6r bort, till dem h\u00f6r narcisser och krollliljor. Men f\u00f6r den som gillar att ha frodigt omkring sig med gigantiska v\u00e4xter och saftiga gr\u00f6nsaker, och \u00e4nd\u00e5 vill slippa rensning, gr\u00e4vning och vattning, leder B\u00f6rjes odlingsmetoder till en tr\u00e4dg\u00e5rd s\u00e5 n\u00e4ra paradiset som en m\u00e4nniska kan beg\u00e4ra.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Reaktionen fr\u00e5n f\u00f6rstag\u00e5ngsbes\u00f6kare hos B\u00f6rje Remstam, som bor en bit s\u00f6der om Eskilstuna, \u00e4r n\u00e4stan alltid densamma, ett utrop av typen \u201dOj vad det var frodigt\u201d. Men det \u00e4r ingen… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12702","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12702","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12702"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12702\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12973,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12702\/revisions\/12973"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12702"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}