{"id":12657,"date":"2021-03-18T21:23:14","date_gmt":"2021-03-18T20:23:14","guid":{"rendered":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=12657"},"modified":"2021-03-18T21:23:14","modified_gmt":"2021-03-18T20:23:14","slug":"konstnarinnan-granitberget-och-sant-man-hittar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=12657","title":{"rendered":"Konstn\u00e4rinnan, granitberget och s\u00e5nt man hittar\u00a0"},"content":{"rendered":"

Ett gult hus bland fiskarbyns smala gr\u00e4nder. P\u00e5 framsidan m\u00f6ter blommande buskar, perenner och underfundig konst. D\u00e4r bakom reser sig granitberget brant ovan hustaken. Vi bes\u00f6ker konstn\u00e4rinnan Ragnhild Marzelius i hennes sommarparadis p\u00e5 barndomens Bohus-Malm\u00f6n.<\/strong><\/p>\n

Text och bild: Dan Rosenholm<\/em><\/p>\n

\"V\u00e4lkomna,

V\u00e4lkomna, h\u00e4r blommar det fr\u00e5n v\u00e5r till h\u00f6st. Till h\u00f6ger om ing\u00e5ngen magnolia, buskpion, fj\u00e4rilsbuske (i full blom) och hortensia.<\/p><\/div>\n

\"P\u00e5

P\u00e5 baksidan av huset njuter Ragnhild augustisommarens v\u00e4rme.<\/p><\/div>\n

Det m\u00e5ste ha varit ett barnens paradis, friheten var total. Fordon fanns knappt alls, en taxi och en lastbil var allt. Barnen levde sitt eget liv. De cyklade, kl\u00e4ttrade i tr\u00e4d och klippor, ibland ramlade de ner. De badade och l\u00e4rde sig tidigt simma, lekte rymmare och fasttagare, kr\u00f6p undan och ber\u00e4ttade historier. Av sparkst\u00f6ttingar bildades t\u00e5g som de \u00e5kte med utf\u00f6r backarna \u2013 hej, vad det g\u00e5r \u2013 och de jumpade p\u00e5 isflak. De sprang vind f\u00f6r v\u00e5g, fast egentligen inte, det k\u00e4ndes nog bara s\u00e5:<\/p>\n

\u2013 Alla k\u00e4nde allas barn, ber\u00e4ttar Ragnhild Marzelius, vuxna visste precis vem man var, och om n\u00e5got blev alltf\u00f6r tokigt sa de minsann till.<\/p>\n

\"Som

Som n\u00e4r \u201dsolen g\u00e5r ned bakom Sj\u00f6bloms dass\u201d beskriver Ragnhild sitt stilleben av drivved.<\/p><\/div>\n

\u00d6ppet mot v\u00e4rlden<\/h5>\n

Ragnhild ber\u00e4ttar om ett hem med d\u00f6rrar \u00f6ppna mot v\u00e4rlden. I butiken i k\u00e4llaren s\u00e5lde mamma Anna tyger, mattrasor och andra textilier. Med tiden blev det en handelstr\u00e4dg\u00e5rd med blommor och gr\u00f6nsaker, fr\u00e5n b\u00f6rjan egenodlade.<\/p>\n

\u2013 Mamma var f\u00f6retagsam, s\u00e4ger hon. Pappa tog skepparexamen, b\u00e4st i sin klass fast han inte hade skolning. Han var beg\u00e5vad, l\u00e4ste varje ledig stund och sa alltid att kunskap inte var tung att b\u00e4ra.<\/p>\n

Pappa Ernst var politiker och n\u00e4mndeman, tiden kring krigs\u00e5ren sk\u00f6tte han ransoneringskorten. Folk kom och gick, anledningarna till bes\u00f6k var m\u00e5nga. D\u00e4r fanns telefon, det hade inte grannarna. Ragnhild r\u00e4knade och expedierade i aff\u00e4ren, stod p\u00e5 torget, s\u00e5lde godis och dricka, levererade blommor och varor.<\/p>\n

\u2013 Det var v\u00e4ldigt socialt, s\u00e4ger hon, alla p\u00e5 \u00f6n bes\u00f6kte v\u00e5rt hem. Liv och r\u00f6relse var n\u00e5got positivt, det var bra med m\u00e5nga kunder. Kanske det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag tycker det \u00e4r s\u00e5 roligt med m\u00e4nniskor. Alla \u00e4r olika, alla \u00e4r intressanta och har n\u00e5got att ge, och jag \u00e4r nyfiken.<\/p>\n

\"Med

Med \u00f6gon och r\u00f6d mun f\u00f6rvandlas gr\u00e4vskopet\u00e4nder till gubbar och gummor. Rostigt \u00e4r vackert.<\/p><\/div>\n

Stenhuggeri och fiske<\/h5>\n

Ungef\u00e4r mitt i Bohusl\u00e4ns sk\u00e4rg\u00e5rd ligger Bohus-Malm\u00f6n, som trots sin relativa litenhet \u2013 ungef\u00e4r fyra kilometer l\u00e5ng fr\u00e5n norr till s\u00f6der och h\u00e4lften s\u00e5 bred \u2013 har en f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt varierad natur. Tidigare var det ett fiskesamh\u00e4lle och central del i kustens stenhuggeriindustri, sp\u00e5ren finns \u00f6verallt. Idag \u00e4r Bohus-Malm\u00f6n mest k\u00e4nd som sommarparadis.<\/p>\n

Ragnhilds konstn\u00e4rskap b\u00f6rjade tidigt, det har alltid funnits d\u00e4r. Lera fr\u00e5n \u00e5kerdiken formades till figurer. Fortfarande n\u00e4r hon var barn p\u00e5 40-talet dolde sig \u00f6ns kvinnor bakom svarta sjaletter; med en naturalistiskt skulpterad avkl\u00e4dd pojke skapade hon nakenchock bland kunderna i aff\u00e4ren.<\/p>\n

\"Stenarna

Stenarna p\u00e5minner om mormor och farmor, ber\u00e4ttar Ragnhild. Fortfarande n\u00e4r hon var barn var \u00f6ns \u00e4ldre kvinnor svartkl\u00e4dda i l\u00e5ng kjol, kofta och sjal.<\/p><\/div>\n

\u2013 Vi hade v\u00e4vstol och symaskin hemma, ber\u00e4ttar hon. Det var \u00f6ppet hus, jag och mina kamrater sydde kl\u00e4der till dockor och mig sj\u00e4lv. Jag fick smeknamnet Fiffiga Karlsson. Min bror tecknade och m\u00e5lade, jag inspirerades.<\/p>\n

Hon och brodern b\u00f6rjade realskola p\u00e5 fastlandet i Kungshamn \u2013 n\u00e5got s\u00e4llsynt f\u00f6r \u00f6bor p\u00e5 den tiden \u2013 de pendlade med b\u00e5t, f\u00e4rja och buss. F\u00f6r Ragnhild f\u00f6ljde latinlinjen p\u00e5 gymnasiet i Lysekil, spr\u00e5kskickligheten sitter fortfarande i. P\u00e5 design och konsthantverksh\u00f6gskolan i G\u00f6teborg utbildade hon sig till textilkonstn\u00e4r, men axlarna klarade inte det h\u00e5rda v\u00e4varbetet. Ist\u00e4llet blev det akvarell och akryl, och s\u00e5 b\u00f6rjade hon g\u00f6ra konst av det hon hittade.<\/p>\n

Med egen blick<\/h5>\n
\"Avloppsr\u00f6ret

Avloppsr\u00f6ret skulle kastas, Ragnhild fick det av en sv\u00e4gerska. I r\u00f6ret och krukan invid planterades takl\u00f6k, vilka trivs och m\u00e5r prima i alla v\u00e4der, \u00e5ret runt.<\/p><\/div>\n

Ragnhild ser v\u00e4rlden med en alldeles egen blick. D\u00e4r vi ser bortkastade f\u00f6rem\u00e5l och oanv\u00e4ndbara saker ser hon skulpturer, r\u00e5varor till halsband och ringar. Med p\u00e5m\u00e5lade \u00f6gon och r\u00f6da munnar transformeras gr\u00e4vskopet\u00e4nder till ansikten, glaset i en tv\u00e4ttmaskinslucka blir till f\u00e5gelbad och elstolparnas isolatorer f\u00f6rvandlas till skulpturer i sin egen r\u00e4tt.<\/p>\n

\u2013 Halsband g\u00f6r jag av det jag hittar, s\u00e4ger Ragnhild. Tr\u00e4bitar, bromsbel\u00e4gg till bilar, stenar, \u00f6verliggare till balkongr\u00e4cken, klockdelar och nu senast diabilder.<\/p>\n

\"Som

Som f\u00e5gelbad anv\u00e4nds den m\u00e5lade tv\u00e4ttmaskinsluckan. Den himmelsbl\u00e5 nyansen \u00e5terkommer h\u00e4r och d\u00e4r i ett str\u00e5k l\u00e4ngs trappan. \u00d6verbliven akrylatf\u00e4rg anv\u00e4ndes.<\/p><\/div>\n

Men letandet betyder mer \u00e4n s\u00e5, det \u00e4r en terapi f\u00f6r kropp och sj\u00e4l. Vandringar \u00f6ver klippor och str\u00e4nder ger mjukhet, styrka och balans, men ocks\u00e5 kraft att h\u00e5lla sj\u00e4lv\u00f6mkan p\u00e5 distans. Sedan m\u00e5nga \u00e5r tar Ragnhild hand om sin sjuke make Bo, de dagliga stunderna med honom i tr\u00e4dg\u00e5rden tillh\u00f6r livets h\u00f6jdpunkter.<\/p>\n

\"Isolatorerna

Isolatorerna har Ragnhild hittat p\u00e5 promenader runt \u00f6n. Nu fungerar de som skulpturala konstverk, med den \u00e4ran.<\/p><\/div>\n

Som gifta bosatte sig de b\u00e5da i Lerum. Somrarna tillbringade de p\u00e5 Malm\u00f6n boende hos Ragnhilds f\u00f6r\u00e4ldrar. N\u00e4r barnen kom och det blev f\u00f6r tr\u00e5ngt skaffade de eget, det var ungef\u00e4r 45 \u00e5r sedan. Huset var kommunalgr\u00e5tt och med undantag av den obligatoriska syrenen fanns ingen tr\u00e4dg\u00e5rd, p\u00e5 baksidan reste sig en bergv\u00e4gg mot himlen.<\/p>\n

\"P\u00e5

P\u00e5 framsidan, mot gatan, \u00e4ter Ragnhild och Bo frukost \u2013 ofta i samtal med n\u00e5gon p\u00e5 andra sidan staketet \u2013 d\u00e4rifr\u00e5n skymtar havsbukten och fastlandet i \u00f6ster.<\/p><\/div>\n

F\u00e4rg, blommande buskar och trappor<\/h5>\n
\"Tack

Tack vare trappan p\u00e5 baksidan kom granitberget till anv\u00e4ndning. P\u00e5 arbetsb\u00e4nken ligger en marmorskiva fr\u00e5n en kommod och d\u00e4r finns eluttag.<\/p><\/div>\n

Snart fick byggnaden f\u00e4rg. Perenner och buskar planterades, lite i taget. Idag gr\u00f6nskar tomten, inte minst den v\u00e4lkomnande framsidan blommar fr\u00e5n v\u00e5r till sensommar \u2013 magnolia, buskpion, rosor, hortensia och fj\u00e4rilsbuske.<\/p>\n

L\u00e4ngs bergv\u00e4ggen p\u00e5 baksidan byggdes trappor och plat\u00e5er. Inte allt p\u00e5 en g\u00e5ng utan lite varje \u00e5r, undan f\u00f6r undan. P\u00e5 granittoppen stoltserar nu en altan med utsikt \u00f6ver hustak och havets vikar. Tack vare h\u00f6jdskillnaderna verkar tomtmarken st\u00f6rre \u00e4n den i sj\u00e4lva verket \u00e4r.<\/p>\n

\"Halvv\u00e4gs

Halvv\u00e4gs uppf\u00f6r bergssidan har Ragnhild och Bo placerat en avsats. D\u00e4r kan man vila och blicka ut \u00f6ver hus, hav och fastland.<\/p><\/div>\n

\u2013 Jag brukar s\u00e4ga att jag har en tomt p\u00e5 hypotenusan, s\u00e4ger Ragnhild och avser diagonalen i en r\u00e4tvinklig triangel.<\/p>\n

Knepen f\u00f6r att \u00f6ka tr\u00e4dg\u00e5rdens dimensioner \u00e4r flera. Den indelas i rum, en id\u00e9 f\u00f6r varje. Formklippning och uppstamning ger ordning och reda i gr\u00f6nskan och \u00f6ppnar utrymme. Uteplatserna \u00e4r flera. P\u00e5 framsidan m\u00f6ter morgonsolen, i skydd av hus och granitklippa intas lunch eller middag p\u00e5 baksidan, fr\u00e5n kullens topp fyller havsvikar och gl\u00f6dande kullar blickf\u00e5nget under solnedg\u00e5ng.<\/p>\n

Och s\u00e5 var det h\u00e4r med Ragnhilds flicknamn, Blomsterberg. Kan n\u00e5got vara mer passande?<\/p>\n

Ragnhilds nio b\u00e4sta tr\u00e4dg\u00e5rdsr\u00e5d<\/a><\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett gult hus bland fiskarbyns smala gr\u00e4nder. P\u00e5 framsidan m\u00f6ter blommande buskar, perenner och underfundig konst. D\u00e4r bakom reser sig granitberget brant ovan hustaken. Vi bes\u00f6ker konstn\u00e4rinnan Ragnhild Marzelius i… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-12657","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12657","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12657"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12657\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12697,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/12657\/revisions\/12697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12657"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}