{"id":10244,"date":"2016-09-28T22:11:49","date_gmt":"2016-09-28T20:11:49","guid":{"rendered":"http:\/\/rosenholm.se\/?page_id=10244"},"modified":"2016-09-28T22:49:02","modified_gmt":"2016-09-28T20:49:02","slug":"frukttradgarden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/rosenholm.se\/?page_id=10244","title":{"rendered":"FRUKTTR\u00c4DG\u00c5RDEN"},"content":{"rendered":"

Tr\u00e4dg\u00e5rdar ska smaka gott, eller hur? Jordgubbar \u00e4r en nutida sommarklassiker, och s\u00e5 har vi \u00e4pplen, hallon eller varf\u00f6r inte r\u00f6da och svarta vinb\u00e4r. Bigarr\u00e5tr\u00e4d \u00e4r alldeles suver\u00e4na f\u00f6r den som bor i den s\u00f6dra halvan av landet och dessutom har en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r att kl\u00e4ttra i tr\u00e4d. Under de senare \u00e5ren har vindruvor och persikor blivit vanligare, speciellt labruskavin fungerar bra mycket l\u00e4ngre norrut i Sverige \u00e4n man tidigare v\u00e5gat dr\u00f6mma om.<\/p>\n

Vackra blommor, sk\u00f6na uteplatser i all \u00e4ra men s\u00f6ta, aromatiska frukter och b\u00e4r ger en extra dimension till tr\u00e4dg\u00e5rden. Trots allt \u00e4r det d\u00e4r med att tr\u00e4dg\u00e5rdar \u00e4r till f\u00f6r att vara vackra och mysiga mest ett nutida tilltag. F\u00f6r oss vanliga m\u00e4nniskor har de genom tiderna f\u00f6rst och fr\u00e4mst varit ett s\u00e4tt att fylla p\u00e5 matf\u00f6rr\u00e5det och g\u00f6ra en ensidig kost mer vitaminrik. Samma t\u00e4nkande h\u00e4nger kvar i de delar av \u00f6stra Europa d\u00e4r det fortfarande kan vara sv\u00e5rt eller dyrt att f\u00e5 tag i frukt och gr\u00f6nsaker. Ryska datjor, deras variant av kombinerad sommarstuga och kolonilott, \u00e4r ofta fyllda med gr\u00f6nsaksland och b\u00e4rbuskar liksom m\u00e5nga kolonilotter \u00e4r h\u00e4r hemma.<\/p>\n

Men visst \u00e4r det en himla tur att det ena inte beh\u00f6ver utesluta det andra. Vi kan helt enkelt kombinera v\u00e5r urmysiga tr\u00e4dg\u00e5rd med en som det g\u00e5r att mumsa i sig godsaker ur. Det \u00e4r till och med ofta s\u00e5 att frukttr\u00e4d och b\u00e4rbuskar ger mer lummighet och hemk\u00e4nsla \u00e4n rena prydnadsv\u00e4xter. I en vanlig villatr\u00e4dg\u00e5rd f\u00e5r man plats med massor av buskar och tr\u00e4d, till och med p\u00e5 en minimal radhustomt kan alltid n\u00e5gon favorit f\u00e5 rum.<\/p>\n

Sedan \u00e4r ju fr\u00e5gan f\u00f6rst\u00e5s vilka sorter av de olika frukterna och b\u00e4ren man ska anv\u00e4nda? Vilka \u00e4r b\u00e4st? Inte helt enkelt att svara p\u00e5. Framf\u00f6rallt beror det p\u00e5 ens smak, och den varierar som bekant mellan individer. Trots det kan det finnas visst fog f\u00f6r rekommendationer. Det skiljer en hel del mellan olika sorter, hur l\u00e4tta de \u00e4r att odla, snygga de blir eller stora de v\u00e4xer sig. Och s\u00e5 finns det smaker som man erfarenhetsm\u00e4ssigt vet att m\u00e5nga gillar. Vars\u00e5god, h\u00e4r \u00e4r v\u00e5rt urval.<\/p>\n

\"Jordgubbar,

Jordgubbar, Fragaria \u00d7 ananassa<\/p><\/div>\n

Jordgubbar, Fragaria<\/em> \u00d7 ananassa<\/em>, har blivit lite av sommarens h\u00f6jdpunkt \u00e4ven f\u00f6r den som inte har egen tr\u00e4dg\u00e5rd. Att odla dem i raka led kan vara h\u00f6gst f\u00f6rtjusande om man som h\u00e4r i Paul J\u00f6nska G\u00e5rden i sk\u00e5nska Viken l\u00e5ter dem ing\u00e5 som en del i ett kombinerat gr\u00f6nsaksland och blomrabatt. F\u00f6r oss lata finns alternativet att odla efter helt darwinistiska principer \u2013 plantera jordgubbsplantorna i \u00f6ppen jord i kanten av dina rabatter och l\u00e5t dem sprida sig med utl\u00f6pare b\u00e4st de gitter. K\u00f6p flera sorter och beh\u00e5ll dem som klarar sig b\u00e4st, smakar godast och ger mest b\u00e4r. Exempel p\u00e5 bra, l\u00e4ttodlade jordgubbssorter \u00e4r ’Honeoye’, tidig, ’Korona’, medeltidig och ’Dania’, sen, zon 5\u20136.<\/p>\n

\"Smultron,

Smultron, Fragaria vesca<\/p><\/div>\n

Smultron, Fragaria vesca<\/em>, tillh\u00f6r den svenska dr\u00f6mmen om det sk\u00f6na livet, och hur det var att leva p\u00e5 landet bara ett par generationer tillbaka i tiden. B\u00e4ren \u00e4r sm\u00e5, och har som alla vet en uts\u00f6kt arom. De v\u00e4xer vilt i n\u00e4stan hela Sverige. Trots det \u00e4r helt vanliga smultron en utm\u00e4rkt tr\u00e4dg\u00e5rdsv\u00e4xt, bara man vet hur de vill ha det. I rabatten \u00e4r de chansl\u00f6sa. B\u00e4st klarar de sig d\u00e4r det \u00e4r solbelyst, torrt och n\u00e4ringsfattigt p\u00e5 n\u00e5gon vild del av tomten, g\u00f6dslar eller vattnar man blir de direkt utkonkurrerade av andra v\u00e4xter. Blommar vitt. Mycket h\u00e4rdig.<\/p>\n

\"\u00c4pplen,

\u00c4pplen, Malus domestica<\/p><\/div>\n

\u00c4pplen, Malus domestica<\/em>, \u00e4r den klassiska tr\u00e4dg\u00e5rdsfrukten. F\u00f6rekommer i n\u00e4stan alla tr\u00e4dg\u00e5rdar fr\u00e5n norr till s\u00f6der och kan anv\u00e4ndas p\u00e5 hur m\u00e5nga olika s\u00e4tt som helst. Sorter finns det massor av, tidiga, sena, s\u00f6ta, sura, r\u00f6da, gula, h\u00e4rdiga, k\u00e4nsliga, sm\u00e5v\u00e4xta och stora. V\u00e4lj n\u00e5gon modern som g\u00e4rna funnits i odling n\u00e5gra \u00e5rtionden. Anv\u00e4nd h\u00f6gstammade tr\u00e4d, d\u00e5 f\u00e5r med tiden bord och stolar plats under dess blommande krona. Besk\u00e4r med f\u00f6rsiktighet, h\u00e5rd besk\u00e4rning g\u00f6r att de skjuter m\u00e4ngder med fula vattenskott. Exempel p\u00e5 odlingsv\u00e4rda sorter \u00e4r den tunnskaliga och tidiga ’Transparente Blanche’, zon 5, den medeltidiga ’Katja’, zon 3\u20134, med underbar smak under l\u00e5ng tid och den vintermognande och vackra ’Ingrid Marie’, zon 3.<\/p>\n

\"Plommon,

Plommon, Prunus domestica<\/p><\/div>\n

Plommon, Prunus domestica<\/em>. Plommontr\u00e4d f\u00f6rsvarar v\u00e4l sin plats i de flesta hemtr\u00e4dg\u00e5rdar, redan som ganska unga kan de ge massor av frukt. Sk\u00f6rda kan man fr\u00e5n h\u00f6gsommaren till senh\u00f6sten beroende p\u00e5 sort. Vissa angrips sv\u00e5rt av monilia som f\u00f6rst\u00f6r frukterna, kartgallring hj\u00e4lper. Liksom andra Prunus-arter kan inte plommon besk\u00e4ras h\u00e5rt utan enbart i \u00e5rsskott och grenklykor och om det \u00e4r alldeles n\u00f6dv\u00e4ndigt. N\u00e5gra anv\u00e4ndbara sorter \u00e4r svenska ’Jubileum’, zon 3, den s\u00f6ta \u2019Reine Claude d\u2019Oullins\u2019, zon 4, och ’Experimentalf\u00e4ltets Sviskon’ som klarar sig till zon 5 men tyv\u00e4rr v\u00e4xer f\u00f6r uppr\u00e4tt. P\u00e5 bilden klassiska ’Victoria’, zon 3, god och rikgivande men som ibland inte hinner mogna ut helt i M\u00e4lardalsomr\u00e5det.<\/p>\n

\"Bigarr\u00e5er,

Bigarr\u00e5er, Prunus avium<\/p><\/div>\n

Bigarr\u00e5er, Prunus avium<\/em>: Kraftigv\u00e4xande tr\u00e4d med fantastisk blomning och vackra blad som ger sommarens godaste b\u00e4r. Numera finns sorter som klarar sig en bit upp efter Norrlandskusten, v\u00e4lj s\u00e5na som v\u00e4xer m\u00e5ttligt fort och trivs d\u00e4r du bor. Besk\u00e4r med finess under juli till september. K\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4d kan inte skjuta nya skott fr\u00e5n gammal ved, sekat\u00f6ren f\u00e5r bara anv\u00e4ndas i f\u00e4rska \u00e5rsskott eller grenklykor. Den gamla sorten ’B\u00fcttners Sp\u00e4te Rote Knorpelkirsche’ som s\u00e4ljs under lite olika namn, ger fr\u00e4scha b\u00e4r som h\u00e5ller sig l\u00e4nge, smakar mycket gott och ger vackra tr\u00e4d med rundad krona. Gula sorter till exempel ’D\u00f6nissens Gelbe Knorpelkirsche’, ofta kallad ’D\u00f6nissen’, l\u00e5ter f\u00e5glarna bli. B\u00e5da zon 3, m\u00f6jligen 4.<\/p>\n

\"Persika,

Persika, Prunus persica<\/p><\/div>\n

Persika, Prunus persic<\/em>a. Tro det eller ej, persikotr\u00e4d \u00e4r v\u00e4ldigt h\u00e4rdiga, vanlig svensk kyla r\u00e4cker i sig inte f\u00f6r att ta d\u00f6d p\u00e5 dem. De har d\u00e4remot andra nackdelar. Blommar s\u00e5 tidigt att det inte alltid finns pollinationsinsekter, ibland kan blommorna frysa bort och vissa sorter mognar f\u00f6r sent p\u00e5 h\u00f6sten. Framf\u00f6rallt drabbas de av svampsjukdomen krussjuka, vilket g\u00f6r att bladen blir buckliga och deformerade och tr\u00e4den svaga. Problemet \u00e4r klimatberoende har persikorna varmt och sk\u00f6nt h\u00e5ller de sig friska. Sorten p\u00e5 bilden ’Redhaven’ ger stora persikor som smakar gudomligt, t\u00e5l krussjuka bra och har dessutom snygga r\u00f6drosa blommor p\u00e5 v\u00e5ren. Andra sorter med tidig mognad och t\u00e5lighet mot krussjuka \u00e4r ’Frost’ och ’Riga’. Zon 3\u20134.<\/p>\n

\"P\u00e4ron,

P\u00e4ron, Pyrus communis<\/p><\/div>\n

P\u00e4ron, Pyrus communis<\/em>. Ett riktigt saftigt p\u00e4ron \u00e4r bland det l\u00e4ckraste i fruktv\u00e4g man kan t\u00e4nka sig. Ursprunget \u00e4r Turkiet och Kaukasus, men de f\u00f6rekommer f\u00f6rvildade i s\u00f6dra Sverige. Tr\u00e4den \u00e4r mer starkv\u00e4xande \u00e4n \u00e4pplen och lite mindre h\u00e4rdiga, men i \u00f6vrigt ganska lika att odla och sk\u00f6ta. Till skillnad mot andra frukter ska p\u00e4ron plockas innan de \u00e4r fullt mogna och \u00e4tas efter n\u00e5gra dagar annars blir de smakl\u00f6sa. Blommorna \u00e4r rent vita och ofta mycket vackra. Bra sorter f\u00f6r zon 3 \u00e4r den avbildade ’Clara Frijs’, medeltidig, tunnskalig, stor och mycket smaklig, och det sena svenska p\u00e4ronet ’Carola’. F\u00f6r zon 4 kan man framf\u00f6rallt v\u00e4lja mellan ’Esperens Herre’, liten och god men skorvk\u00e4nslig, och ’Gr\u00e5p\u00e4ron’, \u00e4nnu mindre och \u00e4nnu godare men ger stora tr\u00e4d som tar l\u00e5ng tid p\u00e5 sig f\u00f6r att b\u00e4ra frukt.<\/p>\n

\"Krusb\u00e4r,

Krusb\u00e4r, Ribes uva-crispa<\/p><\/div>\n

Krusb\u00e4r, Ribes uva-crispa<\/em>. Ni vet det d\u00e4r om att blott Sverige svenska krusb\u00e4r har. Gl\u00f6m det. Alla nordiska sorter har p\u00e5 grund av mj\u00f6ldagg bytts ut flera g\u00e5nger det senaste seklet. Men vad g\u00f6r det. Krusb\u00e4r \u00e4r gott \u00e4nd\u00e5. Moderna sorter \u00e4r sm\u00e5v\u00e4xta och \u00f6verh\u00e4ngande, st\u00e4ll dem d\u00e4r man inte kan riva sig. F\u00f6r\u00f6ka genom att l\u00e4gga ner en gren mot marken och peta lite jord ovanp\u00e5, skottspetsarna ska synas. Lagom stora och tillr\u00e4ckligt h\u00e4rdiga f\u00f6r att odla i krukor. B\u00e4st \u00e4r att \u00e4ta direkt fr\u00e5n busken, men krusb\u00e4rskr\u00e4m \u00e4r ocks\u00e5 en h\u00f6jdare. H\u00e4rdiga l\u00e5ngt upp i Norrland. Mer eller mindre mj\u00f6ldagsresistenta sorter \u00e4r ’Jacob’ och ’Invicta’ zon 5 och ’Hinnonm\u00e4ki R\u00f6d’, zon 6.<\/p>\n

\"Svarta

Svarta vinb\u00e4r, Ribes nigrum<\/p><\/div>\n

Svarta vinb\u00e4r, Ribes nigrum<\/em>. Nordens egen motsvarighet till vindruvor, dessutom nyttigare och n\u00e4stan \u00e4nnu godare. Finns i n\u00e4stan hela landet, \u00e4r troligen ursprunglig i Svealands kusttrakter och f\u00f6rvildad i \u00f6vriga delar. En av de f\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rdsv\u00e4xter som trivs ovanf\u00f6r odlingsgr\u00e4nsen. \u00c4t fr\u00e5n buskarna, g\u00f6r marmelad, gel\u00e9 eller saft. M\u00e5nga sorter har h\u00e4ngande v\u00e4xts\u00e4tt och kan beh\u00f6va st\u00f6d. F\u00f6rnya genom att ta bort \u00e4ldre \u00f6verh\u00e4ngande grenar nere vid marken. Moderna bra sorter \u00e4r ’Intercontinental’ och ’Polar’, zon 5, samt ’Risarp’, zon 6.<\/p>\n

\"R\u00f6da

R\u00f6da vinb\u00e4r, Ribes rubrum<\/p><\/div>\n

R\u00f6da vinb\u00e4r, Ribes rubrum<\/em>, eller R<\/em>. r\u00f6da vinb\u00e4r-gruppen. Anv\u00e4nds f\u00f6r saft, sylt, gel\u00e9, vin, men vi \u00e4r m\u00e5nga som gillar att \u00e4ta dem direkt fr\u00e5n busken. Det \u00e4r en v\u00e4xt med ursprung h\u00e4r i V\u00e4steuropa: Frankrike, Belgien, Tyskland och d\u00e4romkring. Lite sura tycker en del personer att b\u00e4ren \u00e4r, andra gillar aromen blandat med syrligheten. Otroligt l\u00e4ttodlade och friska och v\u00e4xer en bra bit upp i Norrlands inland. Uppr\u00e4tt v\u00e4xts\u00e4tt. F\u00f6rnya genom att klippa av \u00e4ldre grenar vid marken. Sorten ’Stanza’ \u00e4r b\u00e5de v\u00e4lsmakande och ger mycket b\u00e4r. Zon 5.<\/p>\n

\"Vita

Vita vinb\u00e4r, Ribes vita vinb\u00e4r-gruppen<\/p><\/div>\n

L\u00e4tt f\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att vita vinb\u00e4r helt enkelt \u00e4r r\u00f6da vinb\u00e4r d\u00e4r f\u00e4rgen f\u00f6rsvunnit, en albino-variant. De ligger s\u00e5 n\u00e4ra varandra i sl\u00e4ktskap att det blir lite knepigt med vetenskapliga beteckningar men officiellt ska de heta Ribes<\/em>\u00a0vita vinb\u00e4r-gruppen. F\u00e5glar reagerar inte p\u00e5 f\u00e4rgen och och \u00e4ter inte upp dem. De \u00e4r dessutom ofta s\u00f6tare och godare att \u00e4ta direkt fr\u00e5n busken \u00e4n de r\u00f6da, anv\u00e4ndningen \u00e4r annars exakt densamma. Sorten ’Vita L\u00e5ngklasiga’ h\u00e5ller vad namnet lovar, l\u00e5nga, vackra klasar som ger massor av b\u00e4r och smakar mumma. Zon 6.<\/p>\n

\"Bj\u00f6rnb\u00e4r,

Bj\u00f6rnb\u00e4r, Rubus fruticosus<\/p><\/div>\n

Bj\u00f6rnb\u00e4r, Rubus fruticosus<\/em>. Frodig och v\u00e4ldigt taggig halvbuske som v\u00e4xer vild i de s\u00f6dra delarna av landet. Bra till sylt och marmelad. N\u00e4r man odlar v\u00e4ljer man sorter som \u00e4r tidiga, ger stora b\u00e4r och helst \u00e4r utan taggar. Beh\u00f6ver massor av sol och v\u00e4rme f\u00f6r att mogna bra, l\u00e5t dem g\u00e4rna kl\u00e4ttra l\u00e4ngs en s\u00f6derv\u00e4gg. Bor man inte i sydligaste Sverige ska man inte hoppas p\u00e5 s\u00e4rskilt stora sk\u00f6rdar. Sorterna ’Douglas’ och den p\u00e5 bilden som heter ’Jumbo’, \u00e4r taggl\u00f6sa, zon 3, och hyggligt anpassade till v\u00e5rt klimat<\/p>\n

\"Hallon,

Hallon, Rubus idaeus<\/p><\/div>\n

Hallon, Rubus idaeus<\/em>. En g\u00e5ng i tiden var hallon n\u00e5got man plockade p\u00e5 kalhyggen. Tr\u00e4dg\u00e5rdshallon ans\u00e5gs vara stora, vackra och smakl\u00f6sa. S\u00e5 \u00e4r det inte l\u00e4ngre. Mycket tack vare Herbert Arvidsson i Halland finns nu fantastiska hallonsorter i handeln. I det idealiska fallet odlas hallon i rader och binds upp. F\u00f6r besv\u00e4rligt \u00e4r vi m\u00e5nga som tycker och s\u00e4tter ner plantor d\u00e4r det passar och l\u00e5ter dem sprida sig. Och visst, det g\u00e5r ocks\u00e5 alldeles utm\u00e4rkt s\u00e5 l\u00e4nge man ser till att de inte inkr\u00e4ktar p\u00e5 andra v\u00e4xter. Sorter \u00e4r till exempel ’Lloyd George’, som anses vara godast, zon 4, ’Mormorshallon’ som \u00e4r en storb\u00e4rig vildsort zon 5 och ’\u00c4landsbro Asker’ som passar i norra Sverige, zon 7.<\/p>\n

\"Labruskavin,

Labruskavin, Vitis labrusca ’Zilga’<\/p><\/div>\n

Labruskavin, Vitis labrusca<\/em> ’Zilga’ smakar f\u00f6rtr\u00e4ffligt och \u00e4r vackert bl\u00e5. Labruskavinernas ursprung \u00e4r Nordamerika men de sorter vi odlar huvudsakligen tagits fram i Baltikum under Sovjettiden. Kallas ofta staketdruva eftersom de \u00e4r bra p\u00e5 att kl\u00e4ttra. Odlas problemfritt \u00e4ven p\u00e5 friland \u00e4nda upp i Norrlands inland. Vill ha mycket sol f\u00f6r att mogna innan frost. L\u00e4ttodlade, beh\u00f6ver inte planteras i surjord som det ibland p\u00e5st\u00e5s, de accepterar det mesta. Sm\u00e5 druvor, ibland med v\u00e4l stor andel k\u00e4rnor, men s\u00f6tare och betydligt mer aromatiska \u00e4n druvorna fr\u00e5n aff\u00e4ren. Liknar de druvsorter som anv\u00e4nds f\u00f6r vintillverkning i s\u00f6dra Europa till utseende och smak. H\u00e4rdig till zon 4 eller 5. Andra bra sorter \u00e4r ’Spulga’, r\u00f6dviolett och ’Sukribe’, gr\u00f6n, zon 3 eller 4.<\/p>\n

Sju r\u00e5d n\u00e4r du k\u00f6per frukttr\u00e4d<\/a><\/h5>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tr\u00e4dg\u00e5rdar ska smaka gott, eller hur? Jordgubbar \u00e4r en nutida sommarklassiker, och s\u00e5 har vi \u00e4pplen, hallon eller varf\u00f6r inte r\u00f6da och svarta vinb\u00e4r. Bigarr\u00e5tr\u00e4d \u00e4r alldeles suver\u00e4na f\u00f6r den… <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10244","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10244"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10446,"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10244\/revisions\/10446"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rosenholm.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}